Anders Hesselboms blogg

Kategori: Media

  • Ytterligare en hittepå-artikel från Expressen

    I går publicerade Expressen en påhittad nyhet om att Sverigedemokraterna har haft ett möte med ett ryssvänligt parti i Storbritannien. Jag skiter i att det inte är sant, det är förjävligt ändå. Efter att ha läst Expressen så kanske man vill veta vad som faktiskt hände?

    Partiet i fråga är Reform UK (Ref), alltså det gamla Brexit-partiet, som numera är Storbritanniens största parti, med god marginal. Förmodligen kommer Ref bli ett regeringsparti och partiledare Nigel Farage premiärminister, men det är långt till nästa parlamentsval.

    Brittiska sosse-partiet, Labour Party (Lab), har traditionellt sett haft 45% av väljarstödet, men rasade rejält bara några månader innan parlamentsvalet 2024, och har fortsatt att rasa sedan dess. Syftet med resan var att fördjupa utskottets kunskaper genom besök och utbyten med representanter för parlament, regeringsföreträdare, tankesmedjor och näringsliv. Ref är viktiga representanter för parlamentet, och kommer förmodligen bli ännu viktigare. Övergripande fokus för resan var utrikespolitiska och säkerhetspolitiska frågor, t.ex. Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, Kina och Nato.

    Med på resan var:

    • Två tjänstemän från utrikesutskottets kansli
    • Linnéa Wickman och Alexandra Völker som representanter för Socialdemokraterna
    • Fredrik Ahlstedt som representant för Moderaterna

    Suppleanter var Magdalena Thuresson (Moderaterna) och Markus Kauppinen (Socialdemokraterna), och delegationsledare var Mattias Karlsson (Sverigedemokraterna). Partiet Ref är inte särskilt ryssvänligt, men ett stort parti har ofta ryssvänliga företrädare, vilket är särskilt sant i Sverige. Men syftet med delegationen var alltså inte att frottera sig med ryssvänliga politiker, och Socialdemokraterna var det mest representerade partiet i delegationen.

    Vi har haft en del incidenter av ryssvänlighet i Sverige. I januari 2026 deklarerar f.d. moderata statsministern Fredrik Reinfeldt, under Rysslands pågående aggressionskrig mot Ukraina att det är Trump och inte Putin som är världens farligaste man. F.d. socialdemokratiska statsministern Stefan Löfven har flera gånger uttalat sig positivt om Vladimir Puti, och i Sveriges Radio kunde han 2018 inte välja mellan USA:s president Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin.

    Och när Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson fick samma fråga, svarade med att han föredrar USA med sin marknadsliberalism framför Ryssland med sin kommunism, vilket media tolkade som ryssvänligt, och något som socialdemokratiska politiker fortfarande raljerar om. Senast idag skriver Socialdemokraternas Anders Ygeman om Sverigedemokraternas rysskopplingar, med hänvisning till denna delegation, där främst Socialdemokrater närvarade.

    En nyhet behöver inte vara sann för att skapa intryck, för nästan ingen som läser tidningen kontrollerar att det som skrivs är sant. Men i Sverige deklareras riksdagens aktiviteter på nätet, så vem som helst kan granska det Expressen skriver. Väldigt få bryr sig, speciellt inte när det som skrivs gagnar deras narrativ.

  • Leif GW Persson saknar principer

    Subtila mordhot är på modet just nu, för normalt brukar sådana inte ses som en del av yttrandefriheten. Denna gång är det Leif GW Persson som försvarat en psykopat som levererat en ”halshuggen” docka till en ministers hem, med orden att ”obekväm kritik mot makthavare […] måste få uttryckas”. Självklart har han rätt i sakpåståendet, men utsagan ”jag gillar inte den demokratiskt valda politikern för att…” kan vara nog så obekväm utan att man säger att ”jag önskar att demokratiskt valda politikern vore död”. Det är faktiskt precis tvärt om. Om en person får ett folkligt mandat för att genomföra en politik och därmed hamnar i skottlinjen för en politiskt motiverad komplott, så ska gärningsmannen faktiskt straffas hårdare än om han knivhugger en gammal dam för att komma över hennes guldhalsband. Tyck vad du vill, jurister har ett uppdrag större än att fjäska för marxistiska mediabolag!

    GW har med råge fått sina repressalier för att han talat från hjärtat. Det var blott ett år sedan han tvingades bort från Sveriges Television på grund av värdegrundsbrott, och han tänker uppenbarligen inte begå samma misstag en gång till. Och det aktualiserar frågan om GW förstår principer, eller om han är mer förtjust i skattepengar. Låt oss pröva hypotesen!

    Hitta någon gammelnazist från Palestinarörelsen till att leverera ett hot mot en jude, eller någon nynazist från Nordiska Motståndsrörelsen att leverera ett hot mot en palestinier. De kan skapa en docka föreställande mottagaren som halshuggen, eller kanske ge dem en korg med äpplen dekorerade med Adolf Hitlers ansikte. GW:s principer kommer helt plötsligt vara andra, för pengar väger mer än psykopaters rätt att mordhota – dessa betyder bara något när arbetsgivaren är lika sjuk som dåren som ska försvaras. Han kanske rentav ser ett problem med mordhot?

  • Henrik Jönsson kan ha räddat public service

    Detta är en stor dag för den som gillar fri media. Henrik Jönsson har startat en public service-kanal som ska komplettera Sveriges Television (SVT) med ytterligare infallsvinklar. Mediabolaget förmodligen något i stil med ”100%” (tv-kanalen som de ska driva heter så) och de ska bidra med den subjektiva infallsvinkeln från höger, medan SVT kan fortsätta att stå för den objektiva infallsvinkeln från vänster. Jag vet inte mycket om hur ”100%” primärt ska finansieras (gissningsvis med stöd från näringslivet), men jag vet att det finns en frivillig public service-avgift kopplad till bolaget, som kostar 1249:- per år. Redan före premiären har ”100%” fått in fyra frivilligt betalande kunder enligt bolagets vd Marie Söderqvist, vilket är fler än vad SVT kan visa upp.

    Själva tror de inte att vänstersidan gillar fri media, och att vänstern därmed kommer att ifrågasätta om finansieringen är legitim, ifrågasätta om det är ”riktiga journalister” som jobbar där, och (givetvis) åberopa ett hot mot demokratin. Jag tror däremot att ”100%” kan rädda SVT, för med en ny tv-kanal med en tydligt från SVT avvikande infallsvinkel, kan SVT bidra med det perspektiv som ”100%” inte ger. SVT får en plats i tillvaron. När du ser ett högersubjektivt inslag på ”100%”, blir du kanske nyfiken på hur den objektiva vänstern rapporterar om samma sak?

    Även om det inte finns någon forskning som säger att SVT är vänstervridna, så är det inte jättefarligt att göra det antagandet. Det finns forskning som visar att SVT gärna väljer ett vänsternarrativ i sin omvärldsbevakning, och det finns undersökningar som visar att SVT:s personal röstar vänster. Låt mig förklara vad jag menar med vänsternarrativ genom att ge några exempel. Både vänstern och SVT tror att jobb skapas av myndigheten Arbetsförmedlingen, medan högern tror att jobb skapas av entreprenörer som anställer arbetare som skapar värde, som i sin tur lockar in kapital. Både vänstern och SVT tror att miljardärer blir rika för att de levt på arbetares bekostnad och att välfärd därför kan finansieras av dessa miljardärer. Både vänstern och SVT tror att högre skatter ger mer pengar till det gemensamma. Både vänstern och SVT tror att samhället byggs av politiker. Höga skatter är en förutsättning för ett rättvist samhälle. Staten är en kraft för det gemensamma bästa. Sociala insatser är viktigare än hårda straff. Marknaden behöver regleras hårt. Politiska krafter handlar inte bara om olika åsikter, utan om goda och onda åsikter. Och så vidare. Är du själv vänster, kanske du inte ens kan tänka dig att detta är kontroversiellt, för detta är från vänsterperspektiv De Objektiva Åsikterna.

    Men om du är höger, så tror du förmodligen inte att politik behöver vara en kamp mellan goda och onda åsikter – politik kan lika gärna vara olika metoder att nå framgång och välstånd. Individens ansvar för att bidra till det gemensamma måste trumfa att skylla problemen på systemet, på socioekonomiska faktorer, på att det är själva fattigdomen som skapar kriminalitet. Skatter, lagar och regler kan vara ett hinder för den ekonomiska tillväxten och den personliga friheten. Den ekonomiska tillväxten är i sin tur viktig för välfärden och den personliga friheten är viktig för livskvalité och mental hälsa. Staten är en ineffektiv och dyr samhällsaktör med mycket byråkrati och låg innovationsförmåga. Kriminalitet måste komma till ett pris, och våldsamma människor bör avlägsnas från sina offer. Och så vidare.

    Om ”100%” blir det som jag tror att många hoppas, kommer nog många som idag vill avveckla SVT se att SVT faktiskt har en plats, som ett alternativ till det högernarrativ som ”100%” (förmodligen) kommer att sprida. Den kvarvarande kritiken mot SVT blir då rent principiell, när public service-avgiften som går till dem är skattefri, obligatorisk och hanterad av skatteverket, medan public service-avgiften som går till ”100%” tas från beskattade pengar som betalas in av medborgaren själv. Media blir fri först när förutsättningarna att driva media blir rättvis, så den som inte gillar fri media, men ändå seglar under falsk flagg, tvingas angripa själva konceptet med fri media. De är inte riktiga journalister! Deras finansiering är suspekt! De är ett hot mot demokratin!

    Viktor Klemming får show i 100%

  • Ta inte ansvar genom att fly fältet, BBC!

    Nyligen klippte BBC om ett tal av Donald Trump för att styrka tesen att Trump uppmuntrade stormningen av Kapitolium år 2021. Detta avslöjades givetvis, och kläddes såklart i förmildrande ordalag av den krympande skara som fortfarande anser att staten ska agera mediabolag. Det har till och med sagts klippningen var en olyckshändelse i arbetet, orsakat av en redigerare. Jag har jobbat med mediaredigering på ett par dagstidningar under podd-boomen, och jag kan inte se att sådana olyckor kan ske, men eventuellt har BBC enklare utrustning än vad jag har, så att misstagen ligger närmre till hands för dem.

    Till detta finns det dem som säger att misstagsklippningen är en ”extrem avvikelse”, som t.ex. journalisten Emanuel Karlsten, vilket inte är omöjligt eftersom extrema avvikelser sker ganska ofta på BBC – särskilt svårt har de haft att vara objektiva i Gaza-kriget, där de under den senaste veckan har varit tvungna att ta bort två artiklar från sin hemsida. Så rent statistiskt kan vi anta att detta är en s.k. extrem avvikelse.

    Om vi antar att organisationen BBC inte har några onda avsikter, och att redigeraren råkar sätta sig och klippa om ett tal, så borde detta hanteras genom att han avskedas. En organisation som syftar till att representera sanningen på ett korrekt vis, borde inse att deras redigerare behöver vara ganska skickliga. Kanske kom han åt sin jog shuttle med armbågen när han skulle fylla på sin kaffekopp? Låt honom jobba med tv-programmet Let’s dance i några år! Eller ännu bättre, sparka honom! Men nej, BBC:s nyhetschef och BBC:s vd avgår. De som vi antar står för sanningen avgår för att en redigerare har råkat göra fel! Detta kallar Emanuel Karlsten för att ”ta ansvar”, men det är att fly ansvar.

    Såvida inte agendan att ha en negativ ton mot Donald Trump kommer från de chefer som nu avgår. Om man är den som inte gjort något fel, och har en chans att ta tag i en redigerare som antingen av slarv eller av illvilja klipper om tal så att innebörden ändras helt, tar inte ansvar genom att avgå, utan genom att hantera den redigeraren. Hela historien ger sken av att rapporteringen om skandalen inte är helt ärlig, för det normala är inte att man tar ansvar genom att avgå när man är oskyldig – det gör man när man är skyldig.

  • Attentatet på Risbergska skolan visar hur illa ställt det är med journalismen i Sverige

    TV4 gjorde en bedrövlig publicering i förrgår (alltså dagen efter attentatet på Risbergska skolan) där man gör gällande att man har en video där någon ropar ”ni ska bort från Europa”. Det hela liknar desinformation! Ljudet i videon är förvrängt, och det som ska höras, fälls in i text. Vi vet egentligen inte vad som ropas egentligen, eller ens vem som ropade.

    Det förekom ett rykte om att en av lärarna jagar bort elever som filmar attentatets offer med sina mobiltelefoner, använde frasen ”ni ska bort, allihopa” i syfte att få dem att avlägsna sig från gärningsmannen. Det bidrar till att TV4:s publicering ser ut som desinformation.

    När ett terrorattentat sker, kommer vänstersidan göra sitt allra bästa för att styrka att mördaren är nynazist, medan högersidan ställer in siktet på islam. Den sida som vinner, kommer att påpeka att det är viktigt vilken ideologi man har, den sida som förlorar hävdar att det är människor som begår brott, inte ideologier.

    Denna gång är motivet fortfarande okänd, men med en ljushyad gärningsman är vänsterns hopp om att styrka en nazistisk bevekelsegrund ännu inte förlorat. Och när inget tyder på det, tar man fram egna fakta. Alternativa fakta, som gynnar sitt narrativ.

    Det betyder givetvis inte att TV4 har fel, men eftersom det enda som tyder på att TV4 har rätt, är egenproducerat fakta. Så den som sprider TV4:s uppgift, bidrar med största sannolikhet till desinformation. Dagens ETC fångade direkt upp nyheten och hänvisade till den som sanning, vilket borde vara en varningsklocka, då deras läsare inte vill veta sanningen. Deras läsare vill bli strukna medhårs, så om ETC sprider en nyhet, är den förmodligen falsk.

    Vad händer när du har en dålig ljudfil, och ett facit på vad som sägs i ljudfilen? Öronen anpassar sig till ditt facit.

    På 1980-talet, när evangelisten Siewert Öholm skulle hela svenska folket från helvetet, fick vi höra att budskapet ”do it” dök upp i Judas Priests låt ”Better by you, better than me” om man spelade den baklänges. Men vi visste ju att vi skulle lyssna efter ”do it”!

    År 2000 fnissade alla åt att Azar Habib tycktes sjunga om en ansiktsburk. Men vi visste ju att vi skulle lyssna efter ordet ”ansiktsburk”!

    Och idag vill TV4 att vi ska höra en massmördare ska säga ”ni ska bort från Europa”.

    Efter att jag kommenterat att det kan ha varit en lärare som ropade, har jag gjort misstaget att kommunicera med media om TV4:s lilla journalistiska piruett. Särskilt hon som ringde från Aftonbladet gjorde mig nervös, för hon uttryckte sig i stil med ”så du menar alltså”, var på jag svarar att min poäng med kommentaren var att skjuta ner oseriös journalistik. Det som hörs kan vara något annat än vad TV4 påstår.

    Apropå oseriös journalistik så var det faktiskt Aftonbladet som informerade mördarens far om vad som hade hänt. Men även journalister som gör anspråk på att vara seriösa, förvandlas tyvärr till skvallerkärringar så snart någon drabbas av en kris.

    För att avsluta vill jag citera en oberoende journalist, alltså den sortens journalist som Sveriges Radio benämner swishhora: Vill bara påminna att de senaste dagarnas journalistiska haverier inte har begåtts av alternativa medier eller oberoende journalister.

  • Nej SVT, Meta slutar inte med faktagranskning

    Igår berättade Metas vd Mark Zuckerberg att de skulle byta system för att granska inlägg på Facebook och Instagram. Istället för att ha dedikerade faktagranskare, skulle man införa det som kallas community notes, vilket innebär att andra användare kan peka ut fel mot att de tillhandahåller trovärdiga källor.

    Faktagranskning, i det utformande som finns på Facebook idag, går ut på att en expert väljer om ett inlägg ska raderas eller inte, och orsaken till en eventuell radering landar endast hos skribenten.

    Faktagranskning på X, som ska införas på Facebook, går ut på att andra användare som identifierar ett problem, får beskriva problemet och tillhandahålla en källa. Om andra användare godkänner invändningen så publiceras den. Inget inlägg tas bort.

    Fördelarna med att använda peers istället för dedikerade experter är 1) att du får fler ögon på frågan, 2) att fel inte tas bort utan rättas till med mer information och 3) att risken för censur således minskar.

    Därmed har man eliminerat risken att någon inte får framföra sin syn på plattformen, mitigera problemet med experters bias och ökat kvalitén på faktagranskningen. Det kan man såklart ha åsikter om, särskilt om man gagnas av att den information en expert (som kan vara partiskt) anser vara fel, aldrig ska nå allmänhetens kännedom. Men när SVT gör ett nummer genom att rubriksätta denna nyhet enligt ”Meta slutar med faktagranskning” så svajar man på sanningen. Rubriken till trots är texten korrekt. ”Det här kommer att minska censuren dramatiskt”.

    Så apropå faktagranskning, vad tror du skulle hända om Ebba Busch publicerade ett inlägg där rubriken (med lite god vilja) skulle kunna uppfattas som inkorrekt? Det hade inte SVT gillat! Den tanken ska du ta med dig när miljarder av våra gemensamma medel landar hos SVT.

    Uppdatering 2025-01-09: Även Emanuel Karlsten påpekar att SVT inte talar sanning.

  • Nog görs bedrägliga påståenden

    Tyngda av uppdraget att vinna nästa års riksdagsval, skapade felaktig information på Ebba Buschs Instagram-konto en triumferande illvilja hos media. Spaltmeter av ”hö, hö, hon har ingen koll på sin egen lag”, tre Text-TV-sidor på SVT, rader av S-märkta experter och politiker fick förfasas i samtliga nyhetsprogram i public service-media. När man kontrollerar historien bakom mediadrevet så ser man snabbt att den inte stämmer, men detta tillfälle ville man inte missa. Glädjen i att prata om ”extrem okunnighet”, om ”lögner”, ”lättja” och ”slarv” vet ingen ände.

    Påståendet som bakom de svarta rubrikerna är att Ebba Busch tror att målsägande kan få vittna anonymt, vilket de inte får. Igår skrev Busch på Instagram (andra meningen):

    ”I och med årsskiftet och flera lagändringar stärks skyddet för människor som bevittnat brott och möjligheten att vittna anonymt blir verklighet.”

    Anonyma vittnen har krossat gängkriminaliteten i de länder de införts, men det är inte självklart något bra, eftersom det kan påverka rättssäkerheten för den anklagade. Men hur som helst, sedan årsskiftet öppnas det för att vissa typer av brott ska kunna ha anonyma vittnen. Det viktiga i historien är att hon skriver ”människor som bevittnat brott”.

    Busch använder sig av reklamare för att sköta sitt Instagram-konto. Hon kör inte med några mobil-bilder, utan det är riktig kamera och färgsättning mastering i Photoshop som gäller. På vissa bilder läggs det på text, och på denna blev det fel. Bildtexten löd ”nu kan du som utsatts för brott vittna anonymt”, vilket är ett felaktigt påstående. Även om det är Ebba Buschs fel att texten hamnade där, vilket absolut inget tyder på, så hypotesen att hon inte känner till sin egen lag avfärdad efter att ha läst texten under bilden. En betydligt rimligare hypotes är att reklamaren inte kan hennes lag. Felet är allvarligt, men media saknar perspektiv. De låter skadeglädjen och jakten på valseger överskugga allt.

    Låt mig bjuda på tre felaktiga påståenden som garanterat handlar om okunskap eller medveten vilseledning, som samtliga både är mer allvarliga och fick mindre uppmärksamhet i media.

    När Socialdemokraterna lyckades driva igenom höjd åldersgräns för A-traktorer skrev delegationschef Heléne Fritzon (som personligen också röstade för förslaget) att ”hon har förlorat en lång kamp” och att det är ett ”bakslag för ungdomar på svensk landsbygd”.

    Inför det senaste riksdagsvalet berättade Vänsterpartiets rättspolitiska talesman Linda Snecker, i ett tal Skäggetorp, att högern kommer att kidnappa invandrarbarn om de vinner valet.

    Samma år påstod Sveriges Radio, i en sändning på arabiska, att Ebba Busch uppmanar polisen att skjuta ihjäl muslimer.

    Samtliga dessa tre påståenden är illvilliga, med syfte att desinformera. Och till listan över bedrägliga påståenden kan vi nu lägga pågående mediadrev om att Ebba Busch inte kan sin egen lag – du behöver bara läsa innantill för att förstå vad som egentligen händer.

    (Rent tekniskt kan ett brottsoffer vara vittne utan att vara målsägande, vilket på sätt och vis betyder att inte heller reklamaren nödvändigtvis hade fel. Men igen, media har ett val att vinna.)

    Uppdatering 2025-01-04: Annika Strandhäll KU-anmäler Ebba Busch

  • Är det dags att lämna X, Dagens Nyheter?

    Det finns något som skaver i Sveriges syn på yttrandefrihet, en tendens som gör att man undrar om svenskar är mer benägna att försvara sina meningsfränder än sina meningsmotståndare. Detta är särskilt bekymmersamt när ordet ”demokrati” används som slagord för egen vinning. Demokrati handlar inte om att enskilda grupper ska få sin vilja igenom på bekostnad av andra – det är ett system där alla röster ska få höras. Tillåt mig att ge några exempel.

    När Twitter gick från att vara en vänsterorienterad samtalsplattform som drevs av en islamistisk oljeshejk var Twitter det bästa man kunde tänka sig! Maktens närhet till medborgarna med möjlighet att skrämma den lilla människan till tystnad var passade makten som handen i handsken! Äntligen kunde makten (vilket i mångt och mycket är synonymt med vänster) tala ostört till en publik som faktiskt var intresserad av att ha ett samtal! Den som ställde motfrågor blev avstängda, plattformen var modererad till maktens favör – socialism och islamism är inte socialism och islamism utan totalitarism.

    Utan att gå in på att det idag är jurister som avgör vilken kritik mot islam som ska kopplas till bestraffning, så ser vi hur regimvänliga maktinstitutioner blir mer och mer obekväma på X (tidigare Twitter) efter att en yttrandefrihetsvurmare tog över ägandet. Nu skulle inte längre ifrågasättande kunna hanteras genom bestraffning, nu måste man antingen acceptera åsiktsmångfald eller försvara sin hållning – båda alternativen är naturligtvis helt otänkbara för makten. För makt är erhållen genom kontroll av information.

    Yttrandefrihet känns väldigt republikanskt och precis som rysk demokrati påbjuder stöd för Putin kräver svensk demokrati stöd för Socialdemokraterna. Annars tar du parti för arbetarna!

    Brit Stakston bekräftar detta bättre än någon annan, och hon är ju trots allt expert. Kapitalismen är inte där, och det är kapitalismen som försörjer socialismen. ”Ford, Disney och Apple bland andra, eftersom man inte vill ha sina varumärken exponerade i ett högerextremt sammanhang.”

    Tanken att den kapitalism som riktar sig mot civilsamhället försöker agera inställsamt mot densamma, är tydligen helt otänkbar. Kapitalisterna är medgörliga, trots att det inte ens är helt riskfritt. Idag är till och med ”normies” bekanta med begreppet ”go woke, go broke”.

    Jag tänker inte hävda att detta är ett citat från Brit Stakston, även om tidningen Journalisten så påstår, för jag har fortfarande kvar ett visst hopp om en ljusnande framtid, men detta är vad tidningen Journalisten påstår att hon säger:

    ”Några har ju lämnat tidigare: Sveriges Radio till exempel. Men X har haft en unik position i skarpa nyhetslägen, oavsett om det handlar om en jordbävning i Turkiet eller en masskjutning på en skola, eller en brand. Under rätt tagg har det inte spelat någon roll vem du är eller vilka följare du har, du har kunnat nå ut på X. Du har kunnat hitta journalister och journalister har kunnat hitta dig. Men det är ganska osunt om man som journalist idag har samma relation till X som man en gång i tiden hade till Twitter. X är en plattform som är helt algoritmstyrd utifrån vissa egenintressen, och som driver och fördjupar polariseringen genom desinformation.”

    Bra att veta: Om du vill ha information från algoritmerna eller följarna avgör du med ett enkelt val på startsidan, och du kan byta när du vill. Om du väljer algoritmerna (som jag ibland gör för att se vad som händer i världen) så finns källkoden för alla att läsa på GitHub. Och det är väl egentligen det som gör svenska makthavare nervösa. Transparens hotar status quo, och Meta är anständiga nog att hålla sina algoritmer hemliga för att tillmötesgå den som lämnar Twitter.

  • Ibland bubblar den djupa staten upp till ytan

    Jag läste en intressant tråd av Johan Ingerö Alias på X (Twitter). Han berättade om hur den amerikanska räddningsmyndigheten FEMA, efter orkanen Helene, hoppade över hus som hade Trump-skyltar på tomten. REP-väljare fick inte den hjälp de hade rätt till, för att de var REP-väljare. (Det är därför man ska hedra valhemligheten i Sverige.) När detta nådde allmänheten genom ett gräv av The Daily Wire så fick den ansvarige på FEMA sparken, trots att The Daily Wire är en konservativ tidning.

    Eftersom händelsen var så extravagant, kände sig NBC tvungna att rapportera om den. Man förmildrar händelsen, lade fokus på att FEMA sparkat personen, och låtsas som att man själv har gjort grävet.

    Journalisten i fråga, Mirna Alsharif, blir konfronterad om detta på X. Hon får ett hysteriskt utbrott i strålkastarljuset, varpå hennes X-konto försvinner. Som Ingerö Alias påpekar: ”[NBC] är inte någon amerikansk motsvarighet till Dagens ETC eller liknande, det är ett stort och (på oklara grunder) respekterat mediehus. Ett av de större, faktiskt. Som snor en story, mildrar den och vars upphovsperson skriver ’DIN MAMMA’ till folk som ifrågasätter detta.”

    Den sparkade FEMA-anställde påpekar att problemet inte var hennes politiska uppfattning, utan myndighetens syn på regimkritiker – alltså det som kallas för den djupa staten eller deep state.

    Vi ser ständigt liknande händelser i Sverige, om än i mindre viktiga frågor. Den svenska statens nyhetsbevakning – att en sådan finns är uppseendeväckande nog – har sedan ganska många år haft en tendens att vara både mer korrekta och mer positiva när de företräder ett vänsternarrativ än när de företräder ett frihetligt perspektiv, ett konservativt, ett högerperspektiv eller ett borgligt perspektiv.

    Konspirationsteorin om den djupa staten är ändå faktisk falsk. Den djupa staten existerar, men den existerar inte för att socialister medvetet har organiserat sig mot sina meningsmotståndare. När t.ex. SVT tar fram sin sorteringshatt för att utse priviligierade och högavlönade poster, är det sällan en libertarian som får jobbet – det blir oftast en socialistisk överklassmänniska. Men detta beror inte på någon hemlig sammansvärjning, det beror bara på att mellancheferna på SVT är stöpta i 68-rörelsen, och dessa gillar inte högerfolk. Det finns ingen konspiration, det finns bara vänsterpreferenser!

    I en korrupt värld är det vi som konsumerar information som behöver lära oss att värdera den informationen. En lösning på våra nuvarande problem, är att fullt ut släppa ordet fritt. Ett steg togs när media avkriminaliserades i Sverige år 1987. Ett annat steg togs i och med ”Webb 2.0” år 2004, där medborgare fick möjlighet att tala fritt med varandra. Ett sista steg skulle vara att låta marknaden ta hand om nyhetsrapporteringen utan konkurrens från staten i form av SR och SVT och utan bidrag från staten i form av skatter och mediestöd.

  • Hade inte Åkesson haft en gängkriminell på bröllopet, hade alla varit Siewert Öholm idag

    Svenska journalister är en yrkeskår som lidit svårt av generationsbytet som skedde när 40-talisterna gick i pension. Det har blivit ännu mindre journalistik och ännu mer Socialdemokratiskt kampanjarbete. Jimmie Åkessons bröllop 28/9 var ett viktigt tillfälle för Sveriges journalister att angripa sin opposition, men det fick en trevande start, som till en början mest fokuserade på klass. Det är ett ganska enkelt grepp då många socialdemokrater, inklusive journalisterna själva, är tjänstemän och övre medelklass, medan sverigedemokrater bara är arbetarklass.

    27/9 raljerade Expressen över fri klädkod. På dagen för bröllopet var det för dålig mat, för billigt vin och dessutom fanns en karaokemaskin! Samma dag förfasade man sig över att vice statsministern var bröllopsgäst. Svensk vänster, som före islams inträde i Sverige var ganska lugna kring frågor rörande religion, förfasades av festens hårdrockstema till den grad att självaste Siewert Öholm i jämförelse framstår som en cool snubbe! Jo, redan 2022 sprang Dala-Demokratens journalister runt i panik och över att ha hittat en politiker som gillar hårdrock! Lokalpolitiker, men ändå! Här pratar vi om hårdrock!

    Aftonbladet 2/10 ställer sig Dagens Nyheter frågan om varför något så irrelevant som Jimmie Åkessons bröllop alls blir omskrivet, naturligtvis i syfte att bidra till att racka ner på sin politiska opposition.

    Situationen räddades inte förrän några dagar sedan, 8/10, då någon lyckats hitta att en gängkriminell person stod på gästlistan. Heureka! Här finns relevant kritik! Nu behöver journalisterna inte längre vara reinkarnationer av Prussiluskan!

    Det enda kvarvarande problemet är möjligtvis att journalisternas egen sida inte är särskilt mycket bättre. När det kommer till dryck, så konsumerades det fruktjuice ur Tetra Pak när miljöpartiets Mehmet Kaplan festade med de högerextrema turkiska ultranationalisterna Grå Vargarna. Dåligt vin, bah! Och när det gäller gängkriminalitet har en socialdemokratisk politiker gripits efter att ha skjutit ihjäl sin fru medan hon sov i sin säng. Man måste således gå fram väldigt försiktigt när man pratar om gängkriminalitet, men det är onekligen en relevant kritik.

    Fyra dagar har gått sedan upptäckten, och i skrivande stund ser jag en rykande färsk Aftonbladet-artikel på ämnet. Att även den blinda höna som utgör den svenska journalistkåren äntligen har lyckats hitta ett korn att picka, kommer att generera spaltmeter motsvarande ett pistolmord år 1988. Idag lever vi i en värld där många pistolmord utförts från Jimmie Åkessons bröllop fram till idag, men idag är det annat som är viktigt för journalisterna. Att vinna val.

  • Vad ska vi göra med det högerextrema SVT?

    Dagens Arena klagar på att Sveriges Television är högerextrema.

    ”Aktuellts bevakning av första maj slutade som rena rama SD-teve. Det började som man kan förvänta sig när det kommer till public service. Lite klipp och några intervjuer från demonstrationstågen. Något om att Vänsterpartiet vill höja A-kassan och Socialdemokraterna vill göra det möjligt att utesluta odemokratiska länder ur EU.

    Snabbt avverkat. Kanske lite väl rapsodiskt och kortfattat. Det kostar ju tid och pengar att ha team och bevaka på plats.

    Men sedan bytte inslaget fokus. Vilket är logiskt. Det är viktigt att olika perspektiv lyfts fram. Men problemet var att det här blev ensidigt och tendentiöst, för att uttrycka det diplomatiskt.”

    För att använda skribenten Håkan A. Bengtssons egna ord – ”rena rama SD-teve”. Jag som själv anser att SVT har slagsida åt vänster kan ibland tänka att det kommer från min politiska hemvist i det frihetliga och måttfulla lägret, men så är det inte. Den som anklagas för att vara högerextrem är högerextrem – därmed är SVT en högerextrem tv-kanal.

    Det väcker frågan om hur samhället ska hantera media. Fri media, som inte tar emot något ekonomiskt bistånd från arbetarna, får onekligen göra precis vad de vill, rasism eller ej. Det är privilegiet som kommer med pressfriheten. Men SVT finansieras av skattebetalarna, vilket innebär att ett sändningsavtal reglerar vad de får och inte får göra, vad det får och inte får säga, och så vidare. Ändå finns det personer som envisas att kalla även statlig media för fri (som i frihet), vilket inte stämmer. Statlig media är fri (som i öl) för den som betraktar skattepengar som gratispengar, men definitivt inte fri (som i frihet), för den som faktiskt betalar skatten har också medbestämmanderätt och rätt till insyn.

    Så när det visar sig att SVT har utvecklats till ett högerextremt näste, ska då de som ogillar högerextremism verkligen bara sitta och titta på?

    Ett lösningsalternativ skulle kunna vara att göra sändningstillståndet ännu mera detaljerat. Staten måste reglera s.k. ”fri media” ännu hårdare, så att inte skattebetalarna känner att de finansierar högerextremism. Ett annat alternativ skulle vara att lägga ner svensk public service, och låta fri media (som i frihet) göra jobbet. För vem vill kasta skattepengar på en samling högerextremister?

    För att vara seriös så tror jag att Håkan A. Bengtssons problem egentligen handlar om att han ser upp till SVT, och att han därför vill att SVT ska företräda hans åsikter. Som vänsterextremist, betraktar han ett S-vänligt SVT som högerextrent, medan jag som frihetlig och måttfull betraktar SVT som media med slagsida åt vänster. Men vill vi verkligen lösa problemet med (påstådd) statlig högerextremism, så tror jag mer på nedläggning än hårdare reglering.

  • Om rättssäkerhet beror på partifärg, har vi problem

    Som medborgare anser jag att jag har rätt att slippa att drabbas av misstanken att vissa djur betraktas vara mer jämlika än andra. Den svenska journalistkåren har inte varit särskilt framgångsrika när det kommer till att känna mig trygg i att så inte är fallet. Särskilt statligt kontrollerad media gör mig orolig, och det finns två händelser jag brukar återkomma till.

    När Stefan Löfven tillträdde som partiledare för Socialdemokraterna 2014 producerade Sveriges Radio en bild som punktade upp Löfvens goda sidor och hans framgångar genom åren. När Ulf Kristersson tillträdde som partiledare för Moderaterna 2017 producerade Sveriges Radio en bild som punktade upp Kristerssons negativa sidor och hans illdåd genom åren. Många tänker nog att socialistisk politik är bättre än moderat politik, och att statlig media därför är objektiva när de tar ställning för ett parti och motarbetar ett annat. Så kan det vara. Men det är också här misstanken att jag som ogillar socialism, kanske uppfattas som mindre önskvärd, har sin början.

    Jag tänker bjuda två exempel där jag inte känner något ”ideologiskt stöd” från den medieproducent jag så gärna skulle vilja slippa betala för, men inser att jag måste finansiera utan någon förhoppning att någonsin kunna kräva några gentjänster ifrån.

    För det första tänker jag på de båda partiledarnas pigor. Ulf Kristersson, dåvarande oppositionsledare från högern, anlitade en städerska från ett skattebetalande företag. Städerskan hade kollektivavtal och skälig lön för sitt arbete, och säkerhetspolisen hade full koll på vilka människor som rör sig hos honom. Företaget betalade sin skatt.

    Magdalena Andersson, dåvarande statsminister (!) från vänstern, valde ett skattefritt alternativ där själva frågan om kollektivavtal inte ens var relevant. Det var media, och inte säkerhetspolisen, som lyfte frågan att Socialdemokraternas städleverantör är ett skattesmitande paradis för korrupta kapitalister. Och just den som städade hos statsministern råkade vistas i landet illegalt och var efterlyst.

    Sveriges Television borde rimligtvis ha argumenterat för att Andersson skulle avsättas, men valde denna vinkel: ”Kristersson (M) om hans städare har kollektivavtal: ’Har jag inte lagt mig i’”. Va? För det första hade Kristerssons piga kollektivavtal, för det andra tycker jag att en högerledare borde ha klokare värderingar än att tycka att kollektivavtal är viktigt! Pigan ska ha skäliga villkor och bolaget ska betala skatt, det är det viktiga! Andersson släpper i egenskap av statsminister in en efterlyst person, som för inga pengar alls, ska städa efter henne helt skattefritt!

    För det andra tänker jag på de båda partiledarnas syn på familjeplanering. När Magdalena Andersson var statsminister (2022) gick dåvarande arbetsmarknadsminister Eva Nordmark ut och propagerade för att barnafödande inte bör betraktas som ett karriärsval, vilket media helt korrekt rapporterade om helt objektivt. Andersson anser alltså att det är bra om man tar sig ut på arbetsmarknaden istället för att betrakta flerbarnstillägget som ett karriärsval, men vänder helt när hon får medhåll från högern. Med tanke på att Expressen och Aftonbladet trots allt är skattefinansierad media, kanske åtminstone någon borde fundera på att ställa några frågor till Andersson?

    Både statskontrollerad media och statsfinansierad media har tappat bort sin moraliska kompass till den grad att man skyddar makten istället för medborgaren. När S i regeringsställning försöker strypa Moderaternas försörjning, är det något bra. När M i regeringsställning problematiserar just lottförsäljningsdelen i Socialdemokraternas försörjning, något som borde ha kriminaliserats för länge sedan, talas det i termer om att man vill ”tysta oppositionen”. S är sällan i opposition, de har absolut bäst försörjning även när de inte säljer sina lotter på kredit, och dessutom har de media. Är det något som behövs för att nå ut, så är det media! Under en period var hälften av partiets utgifter just media, och till detta har man lyckats få skattebetalarna att också finansiera deras media! Något säger mig att ett oreglerat informationsflöde förr eller senare kommer att framställas som något negativt, både av ”de objektiva” och av Partiet.

  • Nu ska ”plattformar” finansiera dålig journalistik

    Hackordningen bland journalister placerar den journalist som agerar på den fria marknaden lägst. Bland dessa hittar vi Joakim Lamotte, Emanuel Karlsten, eller vem som helst som producerar material som det är frivilligt att betala för. De som står högst i rang, t.ex. Sveriges Radio, använder gärna epitetet ”swishhora” för att beskriva fri (som i frihet) journalistik.

    Bidragsfinansierade journalister har näst högst status. T.ex. Dagens ETC. Bidragsfinansierade journalister sysslar inte främst med journalistik, utan navigerar en skuta som syftar till att exploatera så mycket statligt stöd som möjligt. Att roffa åt sig skattepengar är lite finare än att göra journalistik för en frivilligt betalande publik.

    Högst status har de som helt finansieras av anslag, som skattebetalarna helt enkelt måste finansiera via skattsedeln (alltså fri som i öl). Här utmärker sig inte minst Sveriges Television och Sveriges Radio. Oavsett om ett radioprogram har tre lyssnare eller fyra miljoner lyssnare, får de dina pengar, för den knegare betalar kalaset kan inte välja bort dessa bolag.

    Det är inte att tigga pengar som uppfattas som ett problem. Idag organiserar sig journalister för att försöka tigga pengar av ”plattformar” (vilket är journalistspråk för ”sociala medier”). Problemet är frivilligheten, för frivillig finansiering ställer krav på kvalitet.

    Men om man kan få ”plattformar” att betala för att deras användare delar artiklar, kan man skriva texter som appellerar till folks känslor. Texter som gör folk arga, texter som är sensationella. Får man en delning, så får man betalt av ”plattformar”. Och får man en delning, så får man besökare, vilket ger ett incitament att försöka ta betalt av läsarna och av annonsörerna – en positiv spiral!

    Så att man kan fortsätta att håna frivilligfinansierad journalistik medan man jagar nästa sensation.

  • Nu har media en ny husaffär att gotta sig i

    För tre år sedan pågick en konflikt mellan Ebba Busch och Esbjörn Bolin angående en husaffär. Bolin hade sålt ett förfallet gammalt hus som han inte bodde i till Busch, vilket skapade irritation hos Margareta Majkgård som hade tänt att få ärva huset för att bygga en kursgård av det. Majkgård övertalade Bolin att försöka dra tillbaka köpet. Det hela slutade med att Busch gick med på att betala mer än planerat för huset. Den svenska presskåren var rasande på Ebba Busch, och vi fick dagligen läsa stora svarta krigsrubriker och spaltmeter med påhopp och anklagelser mot henne. Inte minst från vänsterextremistiska Dagens ETC.

    Tre år senare låter några barn en man förvalta och bo i ett hus som tillhör deras avlidne mor. När mannen flyttar, skänker han bort huset till mediabolaget ETC. ETC säljer huset för miljonbelopp, mot barnens vilja. Det ställer den oundvikliga frågan från vilken moraliska grund ETC uttalar sig? Busch gjorde inget fel, hon hade en intressekonflikt med Margareta Majkgård, och hävdade sin rätt till det hus hon hade köpt, medan ETC själva inte ens bryr sig om varifrån deras tillgångar kommer, och till vilket pris!

    Både SVT och Aftonbladet har tagit tydligt parti mot Ebba Busch i den husaffären, så det ska bli väldigt intressant att se hur det ställer sig i ETC:s husaffär. Om de ens bryr sig.