Anders Hesselbom

Det fria ordet är Socialdemokraternas värsta fiende

2024-02-16

I går publicerade Dagens Nyheter (DN) en intervju med Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och hennes pressekreterare Mirjam Kontio. Under intervjun framkom det tydligt att båda damerna var irriterade på att Partikritiska röster kunde göra sig hörda på plattformar som Partiet inte kontrollerar, och tog upp Henrik Jönsson som exempel. Andersson stannade länge upp vid frågan om vem som finansierar honom, och Kontio påpekade att han är hatisk. Frågan om pengar handlade givetvis om att misstänkliggöra hans motiv – eftersom Partiet anses vara ofelbart, antas kritik alltid komma från ”grumliga vatten”.

Det gick så långt så att även personer som brukar vara Partilojala började skruva på sig. Jens Liljestrand och Johannes Klenell, som förvisso är intelligenta och välartikulerade personer, men som tyvärr lydigt hoppar när en socialist säger ”hoppa!” valde denna gång att avstå! Till och med den intellektuella trafikolyckan Victor Pressfeldt reagerade, vilket säger en del!

Krishanteringen handlade dels om att Partiet bedrev påtryckningar mot DN om att galenskapssanera intervjun, vilket resulterade i att stycken kom och gick under några timmar, men till slut verkade DN ha valt att inte böja sig för kravet på censur. Dessutom påstod man att det var journalisten i fråga som drog upp ämnet på agendan, men hon hade bandspelare med sig, så det greppet fungerade inte heller. Juristen Gösta Hultén brukar träda fram och försvara varje fall av maktmissbruk, och valde denna gång att skapa (eller sno) en bild som skulle ha ramlat ur Henrik Jönssons telefon, som bevisade att han tagit emot swishpengar från ryska intressen. När han blev konfronterad med att bilden var fabricerad, valde han att undvika att riskera sitt anseende genom att be om ursäkt, och tog i stället det säkra före det osäkra genom att radera sitt inlägg med bilden.

Och här är skälen till att Henrik Jönsson ifrågasätts.

Pengarna kommer från hans företag och från privatpersoners donationer av beskattade pengar för hans videoproduktioner. Eftersom han inte är skattefinansierad, har han inte passerat godkännandeprocessen som socialister brukar kräva. Varje krona spenderad på media, som inte är pengar som egentligen skulle ha gått till vård, skola och omsorg, betraktas som suspekt.

Skattepengar kommer villkorat. Om man sänker skatten för medieproducenter och slopar alla former av presstöd, kommer medieproducenterna kunna producera sitt material precis lika bra som om man beskattar dem och delar ut pengar till de medieproducenter som producerar ett korrekt innehåll. Det skulle komma till priset av ”Den Demokratiska Kontrollen”, vilket handlar om Socialdemokraternas – genom den makt som givits dem i riksdagen – kontroll. Det skulle ge fri media. Det skulle ge den form av media som Partiet alltid har bekämpat, med de mest ädla motiven. Videovåld. Parabolantenn. Eller, som i detta fall, en fri debattör på YouTube, vars material man aldrig sett och därför påstår vara hatisk och ha okänd finansiering.

Idag förnekas såklart allt motstånd mot det fria ordet, men tack vare miraklet med magnetiskt ljudband kommer historien att bevaras.

Magdalena Andersson själv kommer att gå stärkt ur detta. Är det någon i maktposition som faktiskt kan komma undan med att angripa en enskild medborgare, så är det Magdalena Andersson. Hon kan rent av bli mer populär inom sin potentiella väljarkår, för att hon ”vågar” stå upp mot det Partiet betraktar som fria människor med fel åsikter. En tillräckligt stor del av befolkningen tycker att åsiktsregleringar är något bra, men av någon anledning överlappar det alltid med personer med tveksamma åsikter eller låg förståelse för hur samhällsekonomi, demokrati eller yttrandefrihet faktiskt fungerar.

Ser du några problem här? Partiet anser att du är obegåvad.

Läs gärna Niklas Gillströms Twitter-tråd om Partiets attacker på politiska motståndare.

Kategorier: Demokrati, Sosseriet