Anders Hesselbom

Finns Gud, Christer Sturmark och Joel Halldorf?

2025-02-14

Den 3/2 hölls en debatt om huruvida Gud finns på riktigt eller inte. Debatten stod mellan Christer Sturmark (mot) och Joel Halldorf (för). Anna Lindman modererade. Sturmark fick inleda denna 90 minuter långa debatt, inklusive moderation och frågor.

8 minuter in kör han rutinen om att alla är ateister i förhållande till någon gud, vilket innebär att Halldorf och Sturmark förmodligen håller med varandra om att det inte finns något skäl att tro att åskguden Tor finns på riktigt. Sturmark är bara ateist i sitt förhållande till en gud till (underförstått krigsguden Jahve som Halldorf betraktar som Guden med stort G).

Detta gränsar till ett semantiskt fel, eftersom den som är ateist (utan gud) är utan någon gud, inte utan en specifik gud. Men poängen är giltig.

9 minuter in försöker Sturmark definiera Gud, vilket är helt korrekt. Det drar undan mattan på det klassiska felslutet om ekvivokation (Gud är kärlek, kärlek finns, alltså finns Gud). Därefter säger han något jag tolkar som att extravaganta påståenden kräver extravaganta bevis, vilket också är helt korrekt.

Halldorf hänvisar i sitt öppningsanförande till att bevis för Guds existens skapar tvivel. Man ska tro, inte veta. Man ska inte lita på bevis. Det finns fler vägar till kunskap än vetenskap.

Redan 11 minuter in i evenemanget är Joel Halldorf helt uträknad. Han har placerat sig i en position som inte går att riva ner. Om fakta säger en sak och tron säger en annan, beror din uppfattning i frågan på hur du ser på evidens. Den som tror X, kan åberopa ”vetenskaplig fundamentalism” när evidensen säger Y. Den som tror X, kan åberopa ”stöd i vetenskapen” när evidensen säger X.

12 minuter in gör Halldorf två poänger. I den första säger han att det som kan bevisas vetenskapligt är sant. Han nämner Big Bang och evolution. Av dessa två är evolution det som kan bevisas (i någon rimlig definition av vad ett bevis är), medan Big Bang blott är den bästa modell vi har idag som syftar till att förklara vårt universums ursprung. I den andra säger han att kristendomen är sann ändå, eftersom den aldrig hävdat att den kan bevisas vetenskapligt. Hans rationalisering kan man faktiskt bortse från, för kristendomen är faktiskt äldre än vetenskapen, men det diskvalificerar samtidigt hans andra tes.

Ett falskt påstående är falskt, helt oberoende av hur den som gör påståendet ser på vetenskap. Det är den som ska bedöma sanningshalten i ett påstående som behöver vetenskap, inte charlatanen som säljer biljetter till himlen – hans jobb är att tro, och förmedla tro.

Se gärna debatten, och säg om Halldorf hade någon relevant poäng, över huvudet taget. Halvvägs blir tanken om att extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis, och det blir Halldorfs huvuduppgift att bemöta detta.

Kategorier: Filosofi, Pseudovetenskap, Religion

Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.