Anders Hesselboms blogg

Kategori: Pseudovetenskap

  • Podden ”Oskyddat samtal” (Viktor Klemming och Gustav Härdner) om evolution

    Jag snubblade på ett avsnitt av podcasten ”Oskyddat samtal”, förmodligen för att algoritmerna vet att jag har tittat på Viktor Klemming vid några tillfällen. I avsnittet svarade man på lyssnarfrågor, och 42 minuter och 57 sekunder in tar de sig an följande fråga: Finns fåglar? Segmentet pågår i ungefär fyra minuter.

    De flesta skulle säkert svara ja på den frågan även om en dogmatisk anhängare av någon filosofisk inriktning gärna skulle problematisera det svaret. Jag vill kommentera några påståenden som görs i podcasten medan Viktor Klemming och Gustav Härdner diskuterar ämnet. Jag fastnar lite vid tre olika underämnen som jag gärna vill kommentera:

    1. Forskarna har bara hittat färdiga arter
    2. Skulle evolutionen bevisas av att man kan avla en varg till en chiwawa på sju generationer?
    3. Allmänt prat om tasmansk tiger och tasmansk djävul

    Forskarna har bara hittat färdiga arter
    Klemming börjar med att berätta att han läser en kreationistisk bok som lyfter argumentet att det inte finns några felande länkar. Argumentet bygger på att om arternas mångfald förklaras av gradvis förändring, så skulle vi hitta mellanformer när vi gräver fram fossil. Klemming exemplifierar med att det inte finns någon blandning mellan människa och apa, och inte heller någon blandning mellan dinosarie och fågel. Det enda som hittas är ”färdiga arter”.

    De enda arter som är ”färdiga”, är de som har dött ut. Arter som lever kommer inte kunna producera identiska kloner av sig själv (om än snarlika). Idag kan många föräldrar identifiera sina barn bland andras, vilket bevisar att förändring sker. I den fossila databasen ser arter olika ut beroende på när de hittades (vilket Klemming erkänner). Härdner är inne på konkurrens och nämner att en chimär (t.ex. en kentaur) skulle ha blivit mördad av den för tiden och platsen dominanta arten, vilket säkerligen är sant, men evolution handlar om arters utveckling, inte nödvändigtvis om just chimärer.

    Skulle evolutionen bevisas av att man kan avla en varg till en chiwawa på sju generationer?
    Härdner försöker förmodligen styrka evolutionsteorin genom att påpeka att människan tämjer och förädlar arter. Därefter pratas det mellan poddarna om korsningar som liger och mulåsna, som båda är sterila.

    Men förädling bevisar inte evolutionen, den bevisar genetiken. Människans avel av djur exploaterar det faktum att gener kan blandas och gå i arv. Evolution lägger ett påstående till på bordet: Det finns ett naturligt urval, som innebär att de individer som är bäst anpassade till sin miljö har störst chans att överleva till att skaffa avkomma (som inte är identiska kloner av sin eller någon av sina föräldrar). En liger kan inte uppstå i naturen, eftersom lejon och tiger inte interagerar med varandra, men två tigrar kan skaffa avkomma i det fria, och avkomman kommer inte riktigt vara lik den ena eller andra föräldern, och den kommer att utsättas för ett naturligt urval: Den kommer kanske klara att skaffa föda, den kommer kanske undvika att dö och den kommer kanske att få egen avkomma. Om inte den, så någon annan tigers avkomma, vilket leder till en successiv förändring. Om ingen tiger förökar sig, är arten utrotad (och därmed ”färdig”).

    Allmänt prat om tasmansk tiger och tasmansk djävul
    Den tasmanska tigern är ett slags varg (hund), som fick sitt namn efter ränderna på kroppen. En tasmansk djävul är ett pungrovdjur, och det största (idag levande) köttätande pungdjuret. En tasmansk tiger kan inte få barn med en sibirisk tiger, för den sibiriska tigern är en katt, medan den tasmanska tigern är en hund. Avslutningsvis, innan man går till nästa lyssnarfråga, erkänner Viktor Klemming att fåglarna förmodligen är besläktade med dinosaurierna, vilket är korrekt. Och det innebär också att Klemming erkänner förekomsten av evolution (vilket jag såklart hade förväntat mig av honom).

    Det är bra att Klemming läser pseudovetenskapliga böcker. Jag gör detsamma. Mig veterligen är det ett bra sätt att förstå hur folk som inte accepterar vetenskap resonerar. Jag vill tacka både Viktor Klemming och Gustav Härdner för fyra intressanta minuter, men jag vill samtidigt passa på att påminna om att det är bra att förhålla sig kritiskt till det man läser och att kontrollera alla källor bakom de påståenden som görs i texten, även om man gillar texten.

  • ”Det går inte att bevisa att Gud inte finns”

    Det går kanske inte att bevisa att Gud inte finns, men det förändrar inte det faktum att Gud inte finns på riktigt. Det är inte för att Guds icke-existens påstås vara obevisbar som man tror att Gud finns. Gudstro har helt andra skäl, men låt oss undersöka vad argumentet egentligen säger. Det skulle kunna formuleras så här:

    Det går inte att bevisa att Gud inte finns, därför kan Gud finnas.

    Det ena problemet är att det finns andra skäl att misstänka att Gud faktiskt inte kan finnas. Det andra problemet blir tydligt när man tittar på en generell version av argumentet:

    Det går inte att bevisa att X inte finns, därför kan X finnas.

    X måste vara något som inte finns på riktigt, som t.ex. Gud. ”Det går inte att bevisa att bananer inte finns, därför kan bananer finnas” blir bara löjligt. Detta är mer intressant, eftersom enhörningar inte finns på riktigt:

    Det går inte att bevisa att enhörningar inte finns, därför kan enhörningar finnas.

    Ska vi anta att något finns, måste det finnas på egna meriter. Existens kommer inte från att beskrivningen är så vag att man inte kan motbevisa den, existens kommer från fungerande argumentation – inte fungerande argumentation i allmänhet, utan fungerande argumentation baserad på mätdata. Om du, som är en del av den naturliga världen, känner av Guds existens, så finns Gud i den naturliga världen och därmed är Guds existens är fråga för naturvetenskapen. Men naturvetare ligger inte vakna om natten och funderar på om Gud finns, så hypotesens förespråkare kommer göra sitt yttersta för att hålla kvar Gud i den övernaturliga sfären. ”Du kan inte placera Gud i ett provrör.”

    Grundargumentet (det går inte att bevisa att X inte finns, därför kan X finnas) förstärks ofta med en ganska korkad, nästan postmodernistisk, tes om att verkligheten formas av vår föreställning om densamma. När X är en enhörning, kan man få höra att det inte är någon som tror på enhörningar. En generalisering skulle kunna se ut så här:

    Ingen tror att X finns, alltså finns det inga skäl att tro att X finns.

    Återigen fungerar argumentet endast när X är något påhittat. På 1700-talet var inte radioaktiviteten upptäckt. ”Ingen tror att radioaktivitet finns, alltså finns det inga skäl att tro att radioaktivitet finns” är logiskt korrekt, men bevisligen fel i sak. Så går det när man saknar mätdata, vilket i sig är till last för hypotesen i fråga.

    Att man inte kan bevisa att Gud inte finns, betyder alltså inte att Gud finns, och argumentet bör därför inte användas av den som vill styrka att Gud finns.

  • Finns Gud, Christer Sturmark och Joel Halldorf?

    Den 3/2 hölls en debatt om huruvida Gud finns på riktigt eller inte. Debatten stod mellan Christer Sturmark (mot) och Joel Halldorf (för). Anna Lindman modererade. Sturmark fick inleda denna 90 minuter långa debatt, inklusive moderation och frågor.

    8 minuter in kör han rutinen om att alla är ateister i förhållande till någon gud, vilket innebär att Halldorf och Sturmark förmodligen håller med varandra om att det inte finns något skäl att tro att åskguden Tor finns på riktigt. Sturmark är bara ateist i sitt förhållande till en gud till (underförstått krigsguden Jahve som Halldorf betraktar som Guden med stort G).

    Detta gränsar till ett semantiskt fel, eftersom den som är ateist (utan gud) är utan någon gud, inte utan en specifik gud. Men poängen är giltig.

    9 minuter in försöker Sturmark definiera Gud, vilket är helt korrekt. Det drar undan mattan på det klassiska felslutet om ekvivokation (Gud är kärlek, kärlek finns, alltså finns Gud). Därefter säger han något jag tolkar som att extravaganta påståenden kräver extravaganta bevis, vilket också är helt korrekt.

    Halldorf hänvisar i sitt öppningsanförande till att bevis för Guds existens skapar tvivel. Man ska tro, inte veta. Man ska inte lita på bevis. Det finns fler vägar till kunskap än vetenskap.

    Redan 11 minuter in i evenemanget är Joel Halldorf helt uträknad. Han har placerat sig i en position som inte går att riva ner. Om fakta säger en sak och tron säger en annan, beror din uppfattning i frågan på hur du ser på evidens. Den som tror X, kan åberopa ”vetenskaplig fundamentalism” när evidensen säger Y. Den som tror X, kan åberopa ”stöd i vetenskapen” när evidensen säger X.

    12 minuter in gör Halldorf två poänger. I den första säger han att det som kan bevisas vetenskapligt är sant. Han nämner Big Bang och evolution. Av dessa två är evolution det som kan bevisas (i någon rimlig definition av vad ett bevis är), medan Big Bang blott är den bästa modell vi har idag som syftar till att förklara vårt universums ursprung. I den andra säger han att kristendomen är sann ändå, eftersom den aldrig hävdat att den kan bevisas vetenskapligt. Hans rationalisering kan man faktiskt bortse från, för kristendomen är faktiskt äldre än vetenskapen, men det diskvalificerar samtidigt hans andra tes.

    Ett falskt påstående är falskt, helt oberoende av hur den som gör påståendet ser på vetenskap. Det är den som ska bedöma sanningshalten i ett påstående som behöver vetenskap, inte charlatanen som säljer biljetter till himlen – hans jobb är att tro, och förmedla tro.

    Se gärna debatten, och säg om Halldorf hade någon relevant poäng, över huvudet taget. Halvvägs blir tanken om att extraordinära påståenden kräver extraordinära bevis, och det blir Halldorfs huvuduppgift att bemöta detta.

  • Mark 7 on the divinity of Jesus

    Mark 7 is a collection of anecdotes from the life of Jesus which aims to show that Jesus is divine. Jesus offers wise maxims mixed with miracles. This time Jesus chose to take his patient to the side when he performed his miracle. Jesus interest was to unselfishly give a man his hearing back. One can always speculate about the method. God himself probably could have brought the light into existence by mere thought, but he spoke light into existence. He could probably have brought light into existence through ritual dance, but he simply chose to speak light into existence. I see no reason to think Jesus had to have his fingers in the deaf man’s ears, but that this was the method he chose. But why did he choose it? Avoiding spitting and avoiding fingers in their ears gives a hygienic advantage. For what I can see, it would be better if Jesus for example put his hand on the deaf man’s forehead. Also, the method Jesus chose, could be mistaken for a method that would be chosen by contemporary charlatans. We don’t know what Jesus would have done today, but this story is probably in itself a haughty throat clearing, aimed at emphasizing an even more extravagant assertion: that Jesus is God. But we do not believe that Jesus is God because we have any reasonable grounds to believe so, we believe it because our parents believe so. And their parents in turn.

  • Du som röstar höger måste ta ansvar!

    Det finns tre politiska aspekter som placerar mig på högerkanten. Det är omsorg om samhällets utsatta, det är frågan om ärlighet och det är synen på vetenskap.

    I mitten av 90-talet när EU (eller EG som det hette då) antogs vara ett frihandelsavtal, var högern för att Sverige skulle vara ett medlemsland, men vänstern var generellt emot, om än inte tillräckligt emot för att ja-sidan skulle vinna med 52,3% på sin sida. Över årens lopp har det visat sig att EU är en extremt ineffektiv och dyr organisation, som sysslar med långt mycket mer än frihandel. Och i takt med det har vänstern blivit mer EU-positiv än högern.

    Pengar som byter ägare utan att något nytt värde skapas är en viktig orsak till att kronan tappar i värde. En svag krona innebär sämre köpkraft, vilket drabbar den som redan är ekonomiskt utsatt. Den som är rik är ofta bättre rustad att hantera att pengarna blir mindre värda. Så önskan att avveckla kommunal och statlig verksamhet som inte ger något värde tillbaka, borde rimligtvis återfinnas på högersidan. Allt från kommunikatörer till onödiga myndigheter drabbar den med låg finansiell styrka, men försvaras allt som oftast endast från vänsterhåll.

    Tittar man på väljarbasen så återfinns vänsterväljare ofta i den övre medelklassen eller bland bidragstagare, medan högern antingen är arbetarklass eller företagare. Vänstern har råd med inflation, högern har det inte.

    När det gäller ärlighet tror jag att många förstod att Socialdemokraterna hade ett NATO-medlemskap i kikaren när de lovade att aldrig någonsin verka för ett NATO-medlemskap. Att säga att något NATO-medlemskap inte är aktuellt i nuläget, hade uppfattats som ett definitivt nej. Ungefär som att aldrig mer skicka svensk militär på civilbefolkningen. Att högerregeringen bad om analyshjälp från militären ledde till moralpanik om att militären skulle meja ner medborgarna med vapen, oaktat att den tidigare vänsterregeringen nyligen lagt samma förslag. Ett annat bedårande exempel var moralpaniken från vänstern om att Moderaternas partiledare pratade med medborgarna över en öl, trots att han har ett ansvar att lösa problemen S skapat, samtidigt som Socialdemokraternas partiledare poserar med s.k. influensers på Instagram.

    Synen på vetenskap är tveksam. Vänstersidan identifierar sig som vänligt inställd till vetenskap, men driver en agenda som går på tvären med vad vi faktiskt vet om samhället. Ett klassiskt exempel är vår kunskap om alkohol, där vi vet att hög tillgänglighet ger minskat supande, vilket får många på vänsterkanten att vilja minska tillgängligheten för att minska supandet. Det s.k. partyknarkandet antas orsaka sprängningar och skjutningar, vilket insinuerar att det är Finlands och centrala Europas fel att villor sprängs i Sverige. Och så vidare.

    Kritik bemöts alltid med karaktärsmord. Ett bedårande exempel på ”alla som inte tycker som jag är Hitler” måste vara Ylva Johanssons utspel om pedofili. Hon har ekonomiska intressen i ett företag som skulle vinna på att all kommunikation på Internet avlyssnas, och säljer såklart in total avlyssning med ”alla som inte tycker som jag är pedofiler”. För karaktärsmord är ett redskap vänstersidan har, och därför ett redskap de använder.

    Helst skulle jag ställa mig över hela höger-vänster-frågan, eftersom jag anser att svensk politik alltid har ett vänsternarrativ. Även den som identifierar sig som måttfull (M) lägger gärna en budget som är ganska socialistisk, även den som identifierar sig som frihetlig (L) föreslår gärna totalitära förslag. Men om jag behöver välja ett riksdagsparti, har jag slutat titta på vänstersidan. Riksdagsvalet 2022 var det första riksdagsvalet som jag inte röstade på ett vänsterparti, och idag vill jag göra avbön.

    Vi som ”inte såg det komma” är knappast lämpade att prata om förebyggande åtgärder. De som såg det komma och därför gick in i förnekelse, är knappast lämpliga förebilder när en lösning ska formuleras.

  • Månens avstånd och synlighet för en plattjordare

    Det finns ett antal observationer som har med månen att göra, som inte riktigt stämmer med tanken att jorden är platt. Jag har tyvärr blivit portad från de diskussionsforum där plattjordare hänger, så jag kan inte få svar där. Jag skriver därför mina invändningar här, så får plattjordare som råkar besöka min hemsida kommentera här eller på Twitter. Den ena har med månens storlek på himlavalvet att göra, och den andra har med månens synlighet att göra.

    1. Månens storlek är ganska konstant. Ibland har vi ”supermåne” (en måne som ser aningen större ut på himlen) vilket enligt planetanhängarna sker när månen och jorden är särskilt nära varandra.

    Anledningen till att månens storlek på himlen inte varierar mer än den gör, beror på att varje gång du ser månen så är den ungefär lika långt borta från dig. När månen är som närmast är den 36310 mil bort, och när den är som längst bort är den 40570 mil bort, vilket innebär att den endast varierar en aning i storlek.

    Enligt plattjordare borde månen ibland täcka en stor del av himlavalvet och ibland vara liten som en ärta. Det beror på att de anser att månen cirkulerar ovanför en platt jord. Ibland har du den över dig på 480 mils höjd, ibland är den på andra sidan jorden, 4000 mil bort, på samma höjd.

    Skillnaden på månens storlek på himlen borde variera något enormt, eftersom avståndet till betraktaren skulle variera så mycket. Men det stämmer inte med vad vi observerar.

    2. Månen borde vara konstant synlig. Om vi antar att vi står på en planet och att månen kretsar kring planeten, så är det logiskt att månen ibland försvinner bakom horisonten och därför inte syns. Det rimmar med vad vi kan observera.

    Men ett objekt som cirkulerar på himlen 480 mil upp, kommer aldrig att vara skymt av något. Inte ens när det är längst bort.

    Om man anser att månen är för ljussvag eller för liten för att uppfattas på det avståndet, skulle vi i stället kunna observera hur månen krymper i storlek på himlavalvet. Eller använda solen som exempel, för den är mer ljusstark än månen. Men detta rimmar inte alls med vad vi kan observera.

    Jag anar att det som driver plattjordare egentligen inte är naturvetenskap, utan konspirationsteorier. Om jorden har den form som vi har fått lära oss, alltså klotformad, så försvinner ett viktigt bevis för att omvärlden konspirerar mot oss. Och det är nog snarare därför vissa hävdar att jorden är platt.

  • Varför syns de inre planeterna nattetid?

    Idag fick jag se en bild som ställde frågan varför de inre planeterna i solsystemet syns nattetid?

    Rimligtvis borde jorden, som är längre bort från solen än Venus, bara kunna se Venus dagtid. Den del som har natt är vänd bort från solen, och åt det hållet ser man rimligtvis bara yttre planeter.

    Syftet med frågeställningen är att väcka misstro mot planetteorin. Kanske är jorden trots allt platt?

    Venus kallas för aftonstjärnan (eller morgonstjärnan) för att den inte syns nattetid. På kvällen och morgonen, om Venus har rätt position, kan den däremot lysa väldigt starkt på natthimlen, för att den reflekterar solens ljus så pass starkt.

    Men ser du ett starkt ljussken nattetid, så är det förmodligen inte Venus du ser. Vilka stjärnor som är starkast varierar över tid, men det kan t.ex. vara ”hundstjärnan” Sirius du ser.

  • Nej, själen finns fortfarande inte

    Jag har lyssnat på en podcast om själen, nämligen avsnittet om själen i Sveriges Radios poddserie Människan och maskinen från 2017. Programledaren Eric Schüldt inleder med att säga att han tar ställning för själens existens, och indikerar att den vetenskapliga förklaringen till vårt självmedvetande inte är tillräcklig för honom. Han gillar inte idén om människan som en biologisk varelse, utan behöver det övernaturliga för att uppskatta det (vilket han villigt erkänner) naturliga, nämligen en människa som av allt att döma inte är övernaturlig.

    Därefter kommer ett påstått vittnesmål från en annan röst, vilket är en person som intervjuas. Jag kritiserar hans påståenden nedan, men inte för att jag inte håller med honom. Han gör sina påståenden i ett led i att förklara varför man inte kan säga att vi har någon själ.

    Han pratar om upplevelsen om något stort när han tittar in i en annan människas ögon, och att man tillskriver detta till själen. Argumentet påstås först vara starkt eftersom upplevelsen är stor, men därefter kommer direkt ett erkännande om att tillskrivandet är tunt, vilket är väldigt hedrande. Resonemanget kan liknas med tanken att åskan är så mäktig att det är dumt att förneka Tors existens, och därför är det bra att erkänna att just tillskrivandet (ordet teoretisering används i podden) faktiskt kan vara fel. Personen förklarar sedan teoretisering ur ett vetenskapligt perspektiv, och påvisar god kunskap om vetenskap.

    Resonemanget går vidare till god-of-the-gaps-resonemanget. Vetenskapen vet inte allt, och eftersom vi inte vet allt, så finns det utrymme för antagandet att det finns en själ. För att ge kraft åt detta blir vi påminda om att Ockhams rakblad inte bidrar till sanningssökande utan till fungerande förklaringar (eller teoretiseringar för den delen) vilket jag accepterar.

    Detta är min viktigaste kritik mot att förklara övernaturliga föreställningar genom detta resonemang: Fenomen X skulle kanske kunna finnas, alltså är det rationellt att tro på fenomen X. Resonemanget tar helt enkelt inte höjd för att det även öppnar för att fenomen Y kanske skulle kunna finnas, och fenomen Y motsäger fenomen X. Det enda som avgör vilken korg du lägger dina ägg i, är dina förutfattade meningar. Det är inte goda positiva argument för själens existens, det är krystade argument mot den betydligt mer ödmjuka naturalismen.

    Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att själen fortfarande är en produkt av mänsklig arrogans – vi vill vara ”något mer”. Eftersom vi inte förstår hur självmedvetandet fungerar, så antas vi kunna vara magiska varelser, och eftersom vi både vill vara det och skulle kunna vara det, så är vi det. Fenomen Y som motsäger fenomen X får naturligtvis inte våra privilegier när vi försöker beskriva vår verklighet. Sveriges Radio har gjort mig mer övertygad att människan trots allt är en naturlig varelse, med sitt ursprung i evolution – inte en magisk varelse utrustad med spök-komponenter. Däremot så erkänner jag helt utan omsvep att den känslan framstår som väldigt verklig, men du som köper detta är mer besvärad av medhåll än intellektuell hederlighet.

  • Är ateism rationellt?

    Ateism är inte rationellt per definition, men det finns rationella skäl att vara ateist. Nu cirkulerar en rolig bild på sociala medier. Den ställer frågan om ateism verkligen är rationellt genom att göra åtta påståenden. Dessa är, fritt översatt:

    1. Livet ser ut att vara designat, men är inte designat
    2. DNA ser ut att innehålla information, men det är inte information
    3. Det ser ut som att objektiv moral finns, men det gör det inte
    4. Jorden ser ut att vara finjusterad för liv, men är inte det
    5. Allt som existerar har en orsak utom Universum
    6. Mänskligheten ser ut att ha ett yttersta syfte, men har inget
    7. Människan ser ut att ha fri vilja, men saknar fri vilja
    8. Kristendomen satte igång vetenskapen, men kristendomen är korkad

    Livet ser ut att vara designat, men är inte designat
    Egentligen är vi ganska duktiga på att skilja naturliga strukturer från artificiella strukturer, men vi är tyvärr också ganska duktiga på att besjäla vår omvärld. Men detta är en icke-fråga sedan evolution genom naturligt urval upptäcktes.

    DNA ser ut att innehålla information, men det är inte information
    DNA innehåller genetisk information. Ateism handlar egentligen inte om definitionen av information.

    Det ser ut som att objektiv moral finns, men det gör det inte
    Moral ser ut att vara subjektiv. Det är först när känslor visas och uppfattas, eller när det teoretiseras om gärningar och dess konsekvenser, som moraliska ställningstaganden utvecklas.

    Jorden ser ut att vara finjusterad för liv, men är inte det
    När livet anpassar sig för jorden, kommer jorden passa för livet. T.ex. har människan utvecklat förmågan att se exakt de frekvenser av ljus som solen avger. Tanken på att människan råkade ha förmågan att se dessa frekvenser och därför skapades för att avge dem, förlorar mot tanken på att det innebar en fördel att kunna ta hand om och tolka det ljus som solen avger, bl.a. genom vad vi vet om evolution.

    Allt som existerar har en orsak utom Universum
    Allt som existerar ser ut att ha en orsak, men ibland är saker bara konsekvenser av händelser. Vi vet inget om Universums uppkomst, men vi tror oss kunna säga vissa saker om hur det kan ha gått till. Hur det än ligger till med det, kan inte normal mekanisk fysik appliceras på frågan om universums uppkomst, för det som händer i ett system definierar inte vad som händer utanför systemet.

    Mänskligheten ser ut att ha ett yttersta syfte, men har inget
    Det var först när vi hade blivit så pass socialt och organisatoriskt duktiga att vi fick kapacitet att fundera på annat än att föda, överlevnad och reproduktion som vi har börjat skapa oss andra syften, och fokusera på självförverkligande. Jag anser dock inte att detta syfte är självklart, för det varierar med vem du är, och ser således ganska subjektivt ut. Vissa ber till någon gudom, andra lyssnar på hårdrock.

    Människan ser ut att ha fri vilja, men saknar fri vilja
    Viljan överraskar oss ofta, men vi har blivit ganska duktiga på att kontrollera våra gärningar. Gärningarna vägs ofta mot vår vilja, som i sin tur sällan är något vi räknar ut, utan något som kommer till oss ganska okontrollerat.

    Kristendomen satte igång vetenskapen, men kristendomen är korkad
    Alla broar i Italien kommer från katolicismen. Men det betyder inte att katolicismen är särskilt begåvad, det betyder bara att den som konstruerade bron råkade leva i ett land där alla är katoliker. I en miljö där resurserna koncentrerats till kyrkan, kommer de mesta från kyrkan, som t.ex. vetenskapen. Man kan inte härleda vetenskap från någon gud, och om det vore gitarrister som kontrollerade tillgångarna, skulle vetenskapen ha kommit från gitarrismen, men även då utan att ha något med gitarrismen att göra.

    Angående frågan om ateism är rationellt, så kan man föreställa sig fem mynt som ligger på ett bord. En man frågar en apa hur många mynt som ligger på bordet, och ger apan en tärning att använda för att redovisa svaret. Apan kastar tärningen, som landar på en femma, vilket är ett korrekt svar men inte ett rationellt svar. Ett barn får samma uppgift. Barnet räknar mynten och vänder upp rätt sida på tärningen. Det är ett rationellt svar, eftersom barnet använde sitt förnuft på ett korrekt sätt för att lösa uppgiften. På samma sätt är ateism rationellt, givet att man är ateist för att man studerat påståenden om gudomliga väsens existens, och genom korrekt resonemang kommit fram till slutsatsen att det inte finns några skäl att tro att några gudomliga väsen existerar.

  • ”Du förstår inte riktigt hur komplicerad frågan om gud är”

    Idag kom jag i kontakt med en av de lite mer märkliga invändningarna mot avfärdandet av guds existens. Samtalet handlade om vilket slags bevis som skulle övertyga mig om att gud faktiskt finns. Jag sticker inte under stolen med att inget kan övertyga mig. För att jag ska ändra uppfattning i frågan om guds existens, och överväga hans existens som möjlig, krävs ett fungerande resonemang som resulterar i ett skäl att tro så. Något sådant kommer förmodligen inte att komma.


    Gudstro har förekommit i tusentals år, men trots denna stora tidsrymd har man hittills fått ta hans existens just på tro. Och något mer än tro verkar inte behövas, för folk tror på allt möjligt utan några vettiga skäl. Därför är det lite märkligt när troende frågar efter vilket slags bevis som krävs, eftersom jag gärna tittar på precis vilket som helst. Hade någon haft något, hade det vid det här laget varit känt. Jag kan alltså ganska tryggt säga att jag inte kommer att ändra uppfattning i frågan, för jag förstår inte varför gudomliga väsen, muslimska, hinduiska eller andra, ens skulle kunna finnas.


    Som vanligt när jag använder ordet ”finns”, så menar jag existens i någon för oss meningsfull betydelse. Självklart kan det finnas rutiga flygvalar och blommiga undervattensåsnor i massor i ett annat universum, men eftersom vi inte kan märka av dessa i vårt universum så betraktar jag dem som icke-existerande. Något som ”finns” måste antingen (åtminstone i teorin) kunna förnimmas av oss eller ha någon annan inverkan på oss. Jag köper t.ex. inte argument i stil med ”vinden syns inte, så varför tror du på den?” eftersom vinden kan både uppfattas och mätas. Baptisterna Tabernaklet erkänner vår möjlighet att varsebli vind, men för snabbt och okommenterat över det till ”anden”:


    ”Bilden av vinden är rik. Du kan tänka på den länge och hitta många tillämpningar. Vi ser inte vinden, men vi känner av den. Vinden kan välta stora träd eller driva ett vindkraftverk och ge kraft. Vinden är osynlig, men stark kraftfull och påtaglig. Sådan är Anden.”


    I konversation kan argumentet användas mer rakt på sak. Harry till Dan:


    ”Jag kräver inte att Du ska bli kristen men det vore bra om Du kunde erkänna att Du tror på annat som är osynligt. Tror Du på vinden fast Du inte ser den?”


    Hade evidensläget för vindens existens och guds existens varit ungefär lika, skulle det vara hyckleri att tro att det kan blåsa men att inte tro att gudomliga väsen lever bland oss. Men nu är det inte så. Skälen att acceptera förekomsten av vind väger mycket tyngre än skälen att tro att gudar kan finnas, eftersom dessa skäl ännu inte är producerade. Det är således inga problem att tro på vind men inte på gud.


    Nåväl, jag lärde känna en herre vid namn Abdulah som var beredd att dra en lans för att försvara gud, för riktigt allsmäktig är man ju inte utan lojala undersåtar. Hans invändning mot mitt resonemang som jag presenterat ovan är att den jämställer monoteism med polyteism. Tydligen finns det ingen som tror på flera gudar och dessutom är det ologiskt att tro på flera gudar ur ett filosofiskt perspektiv.


    Oaktat att en knapp miljard polyteister avfärdas som ”ingen”, så har han rätt i att det är ologiskt att tro på flera gudar. Den semantiska diskussionen om att ”ingen gud kan finnas där gudar inte kan finnas” intresserar mig inte. Men om det skulle vara ett problem att det är ologiskt att hålla öppet för möjligheten att ”gudar” kanske finns, måste det ju finnas ett logiskt resonemang som pekar ut möjligheten att ”en gud” kanske finns! Om jag hade trott att Tingeling fanns på riktigt, skulle jag välkomna resonemang som förklarar varför älvor kanske finns. Jag kanske har fel, men det borde vara enklare att rationalisera älvors existens än det är att rationalisera en specifik älvas existens. Och det första skapar onekligen ett visst utrymme för Tingeling.


    Naturligtvis blir jag nyfiken på Abdulahs filosofi, och det finns en hel del att ta del av. Jag reagerade på en replik i en diskussion där han utlovade bevis för guds existens, men inte empiriska bevis som kan uppfattas med syn, hörsel, känsel, lukt och smak, på grund av någon regel utfärdad av gud. Och nu blir det riktigt intressant. Hur kan Abdulah ha bevis som inte är förnimbara? Han har forskat i 10 år med moderna hjälpmedel som t.ex. speciella datorprogram. Jag gissar att det ligger en grad av sanning i Einsteins gamla motto om att den som inte kan förklara ett ämne enkelt inte heller förstår ämnet tillräckligt bra.

  • Oviktig vetenskap behöver inte vara korrekt

    Problemet med modern vetenskap är att den är alldeles för flexibel. Jag förstår att det är så, men jag tycker inte om det. Tänk dig att du är säker på din sak, du ”vet” att något förhåller sig på ett visst sätt, och du kommer över data som stärker din poäng. Är det då inte lockande att göra vissa antaganden, och flytta fram sitt fokus till vilka slutsatser man kan dra, givet att det man tror sig veta faktiskt är korrekt? Jo, det är ytterst mänskligt, och det är så religion fungerar. När man debatterar med gudstroende är det ytterst tydligt att väldigt starka bevis för att världen är fri från gudomliga väsen avfärdas oreflekterat, samtidigt som de entusiastiskt visar upp direkt värdelösa argument som anses styrka deras poäng.


    Det är därför viktigt att man inte bara funderar på vad som stärker en föreställning om verklighetens beskaffenhet, utan även på vad som försvagar den. Det mest extrema feltänket stötte jag på i just en debatt om guds existens. Jag påpekade att det saknas skäl att tro på gud, varpå en vetenskaplig artikel lyftes fram – den skulle kunna peka på en favör för föreställningen att gud finns. Jag frågade om en falsifiering av artikeln skulle få honom att bli ateist. Naturligtvis blev svaret nej.


    Så varför behövde artikeln påvisas? Om guds existens är oberoende av sanningshalten i artikeln, kan man inte lägga artikeln till sin samling av bevis för att gud finns.


    Svenska universitet fungerar ungefär som gudstroende, vilket gör dem väldigt lättrollada. Till och med pellejönsarna på Fria Tider lyckades gillra en fälla. De frågade helt enkelt några universitetsanställda genusvetare vad man kan säga om att 88% av kokboksillustrationerna avbildar män. Svaret blev könsmaktstrukturer. De frågade några andra universitetsanställda genusvetare vad man kan säga om att 88% av kokboksillustrationerna avbildar kvinnor. Svaret blev könsmaktstrukturer. Forskningens slutsats låter sig helt enkelt inte påverkas av data, vi ”vet” ju ändå hur saker och ting är beskaffade!


    Eftersom alla, forskare eller ej, prioriterar sina existerande uppfattningar över insamlad kunskap när de betraktar världen, är det viktigt att envar vet hur man faktiskt skiljer sant från falskt. I frågan om genusvetenskap spelar noggrannhet ingen roll, eftersom man inte ska diskriminera på kön oavsett om det finns könsmaktstrukturer eller ej – och förmodligen gör det det, men genusvetarna har ingen rätt att uttala sig i den frågan, för de äger ingen metod att samla in kunskap på ämnet. I frågan om gud spelar noggrannhet inte heller någon roll, då guds eventuella existens till synes har exakt noll påverkan på vårt liv utanför känslolivet. Men vi får vara på vår vakt när det gäller kunskap som faktiskt spelar roll, vilket det gör när man bygger flygplansmotorer eller formulerar hygienkrav inom matproduktion. Där måste de vetenskapliga metoderna förlänga våra sinnen till att begripa sådant som sunt förnuft och intuition är dåligt på. Som genusvetenskap, fast tvärt om.

  • Ovetbarhetsdogmen säger oss att ingen kan veta om någon gud finns

    Västerländsk kristendom, eller rent av svensk kristendom, kläs gärna som mer intellektuell än den är eftersom välutbildade, välinformerade och världsvana samtida svenskar innerst inne förstår att deras tro kanske inte är särskilt vederhäftig? Från (pseudo)vetenskapliga påståenden om att gudstro skulle vara mer försvarbar för att man inte kan veta om några gudar finns eller ej (ovetbarhetsdogmen), via emotionella argument till rena rökridåer, som att ordet gud är en omskrivning för något helt naturligt – något poetiskt eller någon metafor. Det låter ju begåvat, eftersom till och med den världsberömde teoretiska fysikern Albert Einstein använde ordet ”gud” i bildligt tal.

    Har man en rationell syn på tillvaron, måste man vara konsekvent i när man är skeptisk, och när man låter allt från ovetbarhet till bildligt tal ska kunna accepteras.
    Ovetbarhetsdogmen säger oss att eftersom vi inte kan veta om det finns några gudar eller ej, så är det inte heller irrationellt att tro på någon eller några gudar – vi kan ju inte veta om de finns! Problemet med detta resonemang är att en rationell person egentligen bör sträva efter föreställningar som är så korrekta som möjligt. Givet vedertagna definitioner så vet ingen om jorden är platt eller en planet, ingen vet om vi är skapade i vår nuvarande form i torsdags, ingen vet vilket alternativ som vann riksdagsvalet i Sverige 2022. Sådant går inte att veta, och därför borde det vara rimligt att tänka att jorden faktiskt är platt och att Magdalena Anderssons lag faktiskt van riksdagsvalet? Mycket riktigt finns det personer som tror precis så, men dessa närmar sig inte frågorna rationellt. Om vi antar att verkligheten är så som den ser ut att vara, så vinner planetteorin, evolutionsteorin och Ulf Kristerssons samarbetsregering över pankakshypotesen, skapelsehypotesen och valfuskhypotesen. Att ingen kan veta, är helt enkelt irrelevant.
    Att ovetbarhet ibland är viktigt handlar inte om att det finns grader i vad man kan veta, det handlar om att det finns grader i hur mycket man antingen vurmar för något (att jorden är platt) eller hur mycket man odlar konspirationsteorier mot något (planetteorin).
    Beträffande symboliken så får man genast mig på sin sida – om man är ärlig. För om användandet av ordet ”gud” är begränsat till liknelser, så är man ateist. En troende person är inte någon som avfärdar gudars faktiska existens, samtidigt som hon använder ordet ”gud” bildligt, för det är det ateister som gör. Om du verkligen tror att gud finns (i någon rimlig definition av ordet ”finns”) tror du att gud är något mer än en liknelse. Om ordet ”finns” används om något allegoriskt, så anser ateister att gudar finns. Som begrepp, som litterära karaktärer, som religiösa föreställningar. Men den som anser att någon gud finns som litterär karaktär, behöver inte anse att någon gud finns i någon rimlig bemärkelse av ordet ”finns”, för det är precis det som är skillnaden mellan en troende och en ateist.
    Med det sagt så kan ingen veta om Stålmannen finns. Jag erkänner Stålmannens existens som litterär karaktär, men från vad vi vet om bakgrunden kring karaktären, är jag ganska säker på att han inte finns – åtminstone inte i någon rimlig bemärkelse av ordet ”finns”.

  • Kreationismen i riksdagen är inte det mest akuta problemet

    Idag är det kreationister som ska skäras bort från samhällskroppen, vilket aktualiserats av att andre vise talman sagt sig vara skapelsetroende. Först och främst vill jag säga att sakfrågan inte är värd att diskuteras, för evolutionsteori beskriver tveklöst bättre varför det finns olika arter än någon skapelsehypotes. Den som anser att vi människor är skapade i vår nuvarande form, och att gorillorna är skapade i sin, har fel.

    Riksdagen har fyra talmän, en ordinarie, en första vice, en andra vice och en tredje vice. Till andra vice talman valdes sverigedemokraten Julia Kronlid. Som väntat finns det människor som är upprörda över att en påstådd nazist troligtvis kommer att få utföra talmansämbetet i Sveriges riksdag – detta säger jag utan att lägga någon värdering i om hon verkligen är det hon anklagas för, jag säger att det är detta folk påstår sig vara upprörd över. För mig är det en alldeles för grov anklagelser för att jag skulle vara bekväm med att lägga den på någon, men de som anser att Kronlid är en sådan, är givetvis upprörd över att hon fått förtroendet.

    En talman representerar Sverige. En nazist ska inte representera Sverige och det ska inte en vetenskapsförnekande kreationist.

    Jag vill inte inskränka vare sig hennes rätt att tro, eller partiernas rätt att välja henne. Jag menar att det är mindre lämpligt OCH att det rimligen måste finnas en bättre talman i SD-leden, som vare sig är kreationist eller aktiv nazist

    Om man nu ogillar personen i fråga, känns det relevant att dra fram andra negativa egenskaper. Kreationism.

    Kreationist är ett finare ord för pappskalle.

    Jag tror att många inom högern skäms över att deras sida valt en kreationist till talmanspresidiet. Så för att slippa konfronteras med det låtsas de att vänstern är emot alla troende. Det är pinsamt, det också.

    Så som påstås i citatet ovan så är tiden då vänstern avskydde både religion och religiösa över. Den senaste kollektiva moralpaniken utspelade sig 2013 då Elisabeth Svantesson blev arbetsmarknadsminister. Hon är ju frikyrklig!

    Idag har andelen frireligiösa i Sverige blivit nästan lika stor som andelen svenskkyrkliga, mycket beroende att islam har vuxit i popularitet i landet. Och här kommer den identitetspolitiska aspekten in. Inom islam är skapelsetro faktiskt ganska populärt, så skulle en muslim nå talmansämbetet (vilket troligtvis ligger långt ovanför muslimers glastak) så skulle det vara intressant att ställa frågan. Ordinarie talman, Andreas Norlén, var klok nog att ducka frågan om kreationism, men om vi leker med tanken att han är skapelsetroende, så inser vi att skapelsetro inte är något problem för uppdraget i fråga. Vetskapen om vad en person är skaver naturligtvis, oavsett hur väl uppdraget utförs.

    Identitetspolitik: Man lyfter fram egenskaper som man uppfattar som negativa för att legitimera sitt ogillande av personen.

    Om man anser att personen i fråga är nazist, varför behövs ytterligare förstärkning? En kreationist må ha fel i sin bild om arternas mångfald, men det är inte helt säkert att man är en olämplig talman för det, eftersom det inte är säkert att man har en dålig människosyn eller svårigheter att underkasta sig kraven som ställs på uppdraget. Jag respekterar personer med integritet som kan välja sina tillfällen och inte lägga fram fler kort än nödvändigt, som Norlén. Men eftersom frågan om skapelsetro nu har lyfts som ett problem i riksdagen, så blir jag nyfiken på vilka andra kreationister vi har.

    Finns det andra frågor, utöver arternas mångfald, som någon riksdagsman har fel om? Finns det någon som tror att socialism fungerar? Finns det någon som tror sig ha en personlig relation med Universums upphovsman? Finns det någon som tror att en demokrati behöver statlig media? Finns det någon som ifrågasätter att vi tippat över toppen på Lafferkurvan? Get them up against the wall!

    Men gränsen går tydligen vid skapelsetro, trots att föreställningen om en skapare av arter inte är mer felaktig än föreställningen om en skapare av Universum. Eller hypotesen att han hade en son som återuppstod och svävade till himlen. Idén om att alkoholmonopolet har räddat svensken från att supa ihjäl sig. Att en person i riksdagen har fel spelar ingen roll, den som är ond ska degraderas med andra konstateranden, och det är vad paniken kring Kronlid handlar om. Och jag kommer förmodligen aldrig att förstå varför nazistanklagelsen ens behöver förstärkas – åtminstone inte så länge man använder ordet i sin ursprungliga bemärkelse.

    I övrigt delar jag uppfattningen att forskning och politik bör hållas isär.

  • Är guds existens verkligen rimligare än motsatsen, Thomas Idergard?

    Fokus publicerade en artikel under kategorin vetenskap, där Thomas Idergard lägger fram varför det är mer rimligt att anta att gud finns än att anta att gud inte finns. Förmodligen har han fel. För att bygga upp sitt argument berättar Idergard att han använder försanthållande som definition av tro, vilket innebär att ”jag tror på guds existens” ska tolkas som ”jag håller för sant att gud finns”, inte som t.ex. ”jag har en förhoppning om att gud finns” som skulle kunna gälla med en annan definition av tro. Att gud finns är alltså hans hypotes som ska styrkas i texten.

    Därefter bekräftar Idergard att många betraktar tro och kunskap som varandras motsatser, men att detta är ett missförstånd. Därefter erkänner han vissa skillnader mellan dessa. Tro och kunskap är bara varandras om ordet tro används synonymt med religiös tro, men Idergard inledde med att förklara att hans tro på guds existens ska liknas med ett försanthållande, inte en religiös tro. Alltså inte en blind tro, utan ett intellektuellt ställningstagande. Vi tror att Napoleon har funnits, trots att vi aldrig sett Napoleon. Jag skulle hellre säga att jag accepterar Napoleons (tidigare) existens för att det passar in i det pussel som utgör min verklighetsuppfattning, eftersom man då slipper lägga en massa tid på att beskriva vilken definition av tro man egentligen använder, men jag kan tryggt säga att Idergard accepterar guds existens.

    Sen kommer en tvärvändning.

    Man kan inte empiriskt bevisa eller motbevisa att gud finns, för att han existerar ”utanför tid och rum”. Alltså där drakar, älvor, enhörningar och rimliga bilbränslepriser finns. Idergard kastar alltså bort alla sina chanser att förankra sitt resonemang, hur fint det än må vara, i något vi skulle kunna kalla för verkligheten, som annars är den plats som riktig vetenskap beskriver. Texten började så bra, och föll pladask när det vädjades till överseende för ofullständighet i resonemanget.

    Det sista stycket i texten ger beskriver hur han uppfattar styrkan i sitt egna resonemang.

    Därför är antagandet om, det vill säga tron på, Guds existens faktiskt rimligare och mer förnuftigt än motsatsen.

    I stycket innan gör han sin poäng. Stycket består av tre meningar.

    Ateister ogillar att man betecknar deras försanthållande om Guds icke-existens som en tro.

    Idergard vet inte vad ateism är, bara att ateister på något vis har fel. Ateism är frånvaron av tro, inte närvaron av avfärdande (gnosticism). Med det sagt, är sådant som existerar ”utanför tid och rum” de facto icke-existerande.

    Endast sådant som kan vägas, mätas, eller på något sätt påverka det som sker inom tid och rum existerar för den som lever inom tid och rum. Jag säger alltså inte att drakar, demoner och enhörningar inte existerar om andra dimensioner får räknas in, utan att de inte existerar där vi existerar eller kan märka av deras existens. Kan vi märka av deras existens, existerar de inom tid och rum, och i så fall existerar de enligt alla tänkbara definitioner av ordet existens. Att begära överseende på en sådan fråga är givetvis en varningssignal, åtminstone om man inlett sitt anförande med att påstå att man står i det vetenskapliga lägret.

    Den andra meningen lyder:

    Men rent kognitivt är ateismens grundantagande att det inte finns någon orsak till existensen av tid och rum, på precis samma nivå som antagandet att det finns en orsak till existensen av tid och rum (och som alltså måste ligga utanför tid och rum, eftersom vetenskapen ger oss kunskap om att tiden och rummet har börjat existera).

    Jag tänker inte ens bemöta argumentet, eftersom ”ingen orsak” inte kan översättas till ”inget övernaturligt väsens medvetna handling”. Det finns flera böcker som presenterar fullt rimliga modeller bakom Den Stora Smällen (”Kosmos: En kort historik” av Stephen Hawking eller ”Ett universum ur ingenting” av Lawrence Krauss) som inte innefattar behovet av någon orsaksfrånvaro.

    Och slutligen upprepas samma fel som i första meningen:

    Skillnaden är att det ateistiska antagandet både är orimligt och irrationellt, eftersom det indikerar att tiden och rummet har börjat existera av sig självt, utan att först ha existerat.

    Frånvaron av kunskap är inget anspråk om yttervärldens beskaffenhet. Det är inte heller ett anspråk på orsaksfrånvaro. Både Hawking och Krauss gör ett naturalistiskt antagande när de beskriver sin uppfattning. Detta antagande förhåller sig förvisso avvaktande till Thomas Idergards gud, men samtidigt förhåller det sig lika avvaktande till andra människors gud(ar). Idergard är alltså inte förfördelad när det handlar om hänsyn till världsuppfattning, han råkar bara inte vara särskilt priviligierad – förmodligen för att han ännu inte har förtjänat det.

  • Evolution debunkas på fem minuter?

    Argument, debunkade sedan länge, cirkulerar fortfarande på nätet. Jag vet inte vem som talar, och jag vet inte sammanhanget, men jag vet att detta tal har 32.000 visningar bara på Facebook, och talet ser ut att vara hämtat från en annan platform, TikTok, där det säkerligen nått ytterligare tittare. Så vad är det för en utsaga som fått en sån uppmärksamhet? Klippet delas av Claire Garrett, som är en ganska prominent kristen apologet, och ämnet i fråga är evolution och kreationism. Klippet påstår sig debunka evolution på fem minuter. Storhetsvansinne? Det ser ut som att klippet är filmat med en VHS-kamera, så det som förvånar är inte att det inte innehåller något nytt, utan att det fortfarande anses vara relevant.

    Jag insåg att jag bara behöver lyssna i fem ynka minuter för att få höra varför det anses finnas skäl att hävda att evolution inte förekommer, men det var tyvärr inget nytt den här gången heller! Det stärker min övertygelse att gemene man inte bryr sig om vad som är korrekt eller ej, de bryr sig om medhåll. Vem som helst som hänger på sociala medier kan vittna om detta. Hade inte Claire Garrett varit skapelsetroende kristen, hade hon inte låtit sig övertygas av de argument som presenteras i talet hon delar! Talet gör fem poänger, dessa är:

    1a: För att, som skapelsetroende, vinna framgång i sin undervisning i evolution, ska man måla upp en dikotomin som säger att ett ursprung måste vara en produkt av Guds medvetna skapelse eller en produkt av inget.

    1b: Det som inte kommer från inget, kommer från Gud.

    1c: Eftersom inget kommer från inget, kommer allt från Gud.

    Detta är ett lockande prospekt, eftersom 1c först vädjar till ett korrekt påstående (inget kommer från inget) för att sedan dra en slutsats baserad på 1b, vilket är att det som inte kommer från inget kommer från Gud. Anledningen till att talaren har fel är att alternativen är fler än så – han själv nämnde evolution som alternativ till Gud när han ställde upp dikotomin, som helt plötsligt är Gud eller inget. Han borde ha haft minst tre kolumner: Gud, inget, eller evolution. Jag låter det faktum att fler religioner än de monoteistiska passera, likväl det faktum att det finns fler monoteistiska religioner än en, så minst tre kolumner.

    2. En vetenskapsman är, per definition, någon som upptäcker det Gud har designat.

    Detta är ett lösryckt påstående, som inte styrks. Den vedertagna (eller vetenskapliga, om du så vill) definitionen av vetenskapsman, är en person som forskar med vetenskapliga metoder, i syfte att förklara sin omvärld. Det påpekas även att påfågelhanen är vacker, förmodligen som en vädjan till antagandet att naturliga strukturer inte kan vara vackra.

    Därefter presenterar talaren en modell för oss:

    3a. För miljoner år sedan klev valar upp på land. Dessa valar släppte sina fenor och utvecklade ben.

    3b. Valar på land, utan fenor med ben, sjunker ner i leran, eftersom det krävs fötter för att inte göra det.

    3c: Alltså har inte valar klivit upp på land.

    Evolution handlar om små förändringar över tid, och tittar vi på övergångar mellan land- och havslevande djur, som sjöelefanten, kan vi konstatera att man aldrig kastar bort extremiteter för att utveckla andra, utan anpassar extremiteterna till sin omgivning. Eventuella landlevande val-släktingar har förmodligen anpassat sig – inte omstrukturerat sig.

    4. Före detta valar klättrar upp i träd, och kommer ner som människor.

    Detta är ett förlöjligande av modern evolutionsteori. En gren av däggdjur, som idag är valar, återanpassade sig till ett liv i vatten, men människan har utvecklats på en annan gren. Men efter denna missrepresentation bjuder han faktiskt på ett roligt skämt:

    I Australien förekommer det att valar strandar. Elaka människor försöker få ner dem i vattnet igen, trots att de bara försöker utvecklas till människor! Om man inte kräver att detta ska knyta an till vad evolutionsteorin hävdar, så bjuder talaren onekligen på en rolig poäng! Jag erkänner den komiska poängen, men jag vill samtidigt påminna om att evolution inte sker på individnivå, utan på gruppnivå – det är den avkomma som förmår att föra sitt arvsanlag vidare, som är bättre anpassad till sin miljö, inte en äldre individ.

    5. Termodynamikens andra huvudsats motbevisar evolutionen.

    Argumentet antar att evolution eller fysik är en dikotomi. Termodynamiken beskriver isolerade system, evolution beskriver ett öppet system med förändring över tid, som utsätts för urval. Långt innan evolution var upptäckt, förädlade människan allt från katter till duvor – för att förändring över tid som utsätts för urval, faktiskt leder någonstans. Arternas ursprung kommer från naturligt urval, vilket, som bekant, innebär att inte all avkomma från ett djur, t.ex. på grund av rovdjur, får föra sina gener vidare. Så om artificiellt urval fungerar, vilket alla erkänner, fungerar även naturligt urval!

  • Är vi fortfarande skapade i vår nuvarande form på planet Dagen?

    Ibland är tidningen Dagen riktigt roliga. Under rubriken ”Skolan ska lära eleverna kritiskt tänkande – även gällande evolutionsteorin” skriver Frida Park om ”fördomen” att vetenskap och tro inte går att förena. Ja, Frida Park, varför skulle grundlös tro, vars ursprung är vidskepelse och vidmakthållande bygger på auktoriteter, vara något annorlunda än det systematiskt kunskapssökande som vi menar när vi pratar om vetenskap? Naturligtvis för att de är varandras motsatser!

    Texten inleds med en klagan över att en skola kritiserats för att den gav eleverna i uppdrag att formulera ”vetenskapliga” (inom citat) argument mot evolutionsteori. Det är såklart inga problem att eleverna forskar eller kritiserar vetenskapliga förklaringsmodeller (evolutionsteori eller annan), men om så sker, behöver eleven stöttas. En kritik mot evolutionsteori är t.ex. att om evolution pågått i miljarder år, borde vattnet vara uppdrucket av alla djur som levt före oss. Det finns såklart fler motargument, men kan vi lita på att läraren som gav uppgiften verkligen klarar och riva ner elevens motargument, eller har lärarens syfte varit att så ett frö av misstro mot naturvetenskap hos eleven?

    Just evolutionsteori råkar vara så nära en vetenskaplig sanning man kan komma, och det finns ingen forskning som motbevisar den. Mänskligheten kan ha fel om det mesta den tror sig veta idag, men planetteori (att jorden cirkulerar runt solen) och evolutionsteori (att vi utvecklats från enklare varelser över generationer) verkar verkligen vara korrekta teorier, eventuella interna brister till trots. Ska man lära eleverna att riva ner en vetenskaplig teori, kan just evolutionsteori tas till som ett ganska motigt exempel. Hur skulle ett särskilt bra motargument från en särskilt skicklig elev vara konstruerat, och vad skulle det påstå? Frida Park är klok nog att inte ge några exempel.

    Istället säger hon att en lärare måste kunna lyfta fram sådant som evolutionsteori inte svarar på, t.ex. universums uppkomst eller livets uppkomst. Varför? Säger Frida Park detta som kommentar till hur en utbildning i vetenskapsteori bör vara utformad? Arkimedes princip om flytkraft svarar inte på dessa frågor, men en teori är inte dålig för att den inte är allomfattande. Om religion reduceras till en konkurrent till vetenskap, går de två inte att förena.

    Slutligen vill hon se fler kristna kompetenta forskare. En kompetent forskare, oavsett religiös tillhörighet, lämnar sin religiösa världsbild hemma. Jag har inget emot att en asatroende forskare gör antagandet att blixten på en åskhimmel kommer av att Tor svingar sin hammare, men jag har problem med att forskarens hypotes ska ha samma status som åskteori i skolan. Den lärare som vill att eleverna ska ta fram kritik mot åskteori, måste vara väl rustade med både förmågan att förklara när sådan kritik faktiskt inte skadar den vetenskapliga förklaringen bakom blixtar, och även förstå att den elev som verkligen lyckas skada åskteori, inte har gjort ett positivt argument för Tors hammare, utan bara producerat kritik mot åskteori, och således bidragit till kunskapsläget. Efter att kritiken hanterats, kanske eleven rent av har stärkt de teorier som kretsar kring åskväder?

    Jag vill verkligen veta vad Frida Park har för intresse bakom texten. Hur ser hon själv på skapelsetro? Går det att förena med ett vetenskapligt förhållningssätt? Det enda som kan få mig att säga ja, är att föreställningen om skapelse ses som något symboliskt eller något man tror inför sig själv. Mitt svar blir i.s.f. positivt eftersom man då gör något annat än vad vetenskapen gör, vilket är att försöka förklara den naturliga världen så som den faktiskt är. Den som verkligen tror att vi är skapade av en övernaturlig agent, och att vi inte har förändrats över tid, har förmodligen inte kommit dit genom att studera forskningsläget, eller bedrivit vetenskapligt arbete.

    Det arbetet skulle nämligen vara tillgängligt för oss andra att studera. Men tyvärr finns ett ting som kreationister vägrar göra, och det är att berätta hur de kom fram till sina uppfattningar om skapelse, utan att hänvisa till sin religion eller till några juvenila trossatser. Den som klarar den uppgiften, sysslar inte med religion, den sysslar med något som är oförenligt med religion. Vetenskap.

  • Logiska gudsbevis

    Ett logiskt bevis kan göra ett falskt påstående, men ändå vara helt korrekt. Även om slutsatsen följer från premisserna, så kan slutsatsen övertolkas, premisserna i sig själva innehålla grundlösa antaganden, och så vidare. Så även om det som bevisas inte stämmer överens med verkligheten, så kan beviset ändå vara korrekt på ett logiskt plan, och det är detta som utmärker gudsbevis, alltså bevis som är framtagna för att leda guds existens i bevis.

    Finjusteringsargumentet säger oss Universums nuvarande tillstånd, med all sin skönhet och komplexitet, inte kan ha tillkommit av en slump. Det kan vara sant, oavsett om gud finns eller inte. Om gud finns, kan finjusteringsargumentet vara sant även Universum har ett naturligt ursprung eller om någon annan än gud skapade det. Antagandet att det är en slump att Universum, i sitt nuvarande tillstånd, finns, är antingen sant eller falsk – det finns inget tredje alternativ. Men det betyder varken att det står mellan slumpen och gud, eller att det skulle vara 50% sannolikhet för det ena eller det andra. Modern vetenskap har lämnat både slumpen och övernaturligt ingripande bakom sig, och har istället siktet inställt på kosmologi.

    Det biologiska argumentet säger oss att eftersom vi inte vet, så kan vi inte säga att livets uppkomst (abiogenesis) är resultatet av en naturlig process. Det stämmer – att vi inte vet, betyder att vi inte kan säga att det är en naturlig process. Det är inte helt utan anledning att man kallar ”kunskapsluckornas gud” för ett felslut, för vet man inte, så vet man inte. Och innan vi ens har säkerställt om det alls finns några gudar, så begår man ett misstag om man bygger sin verklighetsuppfattning på deras existens.

    Och vad värre är, försöker man använda fenomen som går alldeles utmärkt att förklara utan gudomligt ingripande, som något man vill applicera felslutet om ”kunskapsluckornas gud” på. Typiskt kärleken.

  • Ytterligare ett e-postsvar om gud

    Jag får ibland mail från personer som berättar för mig att jag har fel i mitt antagande att gud inte finns på riktigt. Med ”gud” menar jag något väsen värdigt att kallas gud, allts något som befinner sig mellan en humanoid varelse med egenskaper som överträffar någon människas och en subtil kraft med förmågan att sätta igång skapandet av ett universum. Med ”finns” menar jag en entitet som på något sätt kan uppfattas av någon människa eller göra ett avtryck i den värld som kan uppfattas av någon människa. Med ”på riktigt” menar jag ”i den naturliga världen”, till skillnad från ”i tankevärlden” eller ”som litterär karaktär”. Denna gång är det Simon som hör av sig. Han brukar höra av sig via mail när jag har sagt något som han anser inte stämmer. Denna gång var det ett opåkallat mail som syftar till göra mig uppmärksam på ett gudsbevis i form av ett filmat vittnesmål. Simon hälsar att eftersom detta går att dokumentera och eftersom det talar sitt tydliga språk, är otro inget annat än dårskap.

    En man ramlar ner från sjunde våningen. För att vi ska förstå problemet, påminner mannen som överlevde fallet oss om gravitationens lagar. ”Ni känner väl till gravitationen?” Berättelsen handlar om att han faller, hallucinerar, överlever (mot alla odds) och tillskriver det positiva utfallet till sin gud. Gravitationen tänker jag inte kommentera, för jag misstänker att vi är överens på den punkten. Jag tänker istället titta på principerna som ligger till grund för slutsatserna i vittnesmålet.
    Att man överlever ett fall från sjunde våningen på ett höghus kan vara svårt att förklara, men genom att applicera principen om kunskapsluckornas gud, kan vi anta att sådant vi inte kan förklara är sådant vi kan förklara genom gudomligt ingripande. Anledningen till att jag inte kan acceptera denna princip är att om jag inte vet, så vet jag inte. ”Oförklarligt, alltså gud” är ett kunskapsanspråk som levereras utan att nämna hur man tror sig veta, och det viktiga är faktiskt inte vad man vet utan hur man vet det. Okunskap är inget stort problem bredvid illusionen om kunskap. Att acceptera tanken på att okunskap kostnadsfritt kan växlas till gudomliga anspråk så har vi bara flyttat fram problemet, eftersom mänskligheten har uppfunnit mer än en gud, och fler övernaturliga strukturer än religionen. Kanske det var en schaman som räddade mannen? 

    Vidare så vittnar en kristen om att det var just gud och Jesus som ingrep, precis som en hindu vittnar om Vishnu. Kan det inte vara så att den gud man tror på, är den som ingriper tillsammans med sina allierade (Jesus)? Självklart kan det vara så, men eftersom det normala är att vad man tror sällan påverkar hur något är, så behöver det styrkas. Och av den anledningen vill jag berätta vad som kan få mig att tro att det verkligen är gudomligt ingripande som räddade mannens liv.
    Om jag får en uppenbarelse av gud, skulle jag tro att jag hallucinerar. Inte heller när någon annan vittnar om gudomligt ingripande, är jag beredd att slänga allt vi vet om hjärnans förmåga att hallucinera i kritiska situationer överbord. Eller kulturens betydelse för självdiagnosticering. Och så vidare. Det som krävs är ett argument som harmoniserar med både det vi tror oss veta om verkligheten och med logikens lagar. Kristna människor är vänliga, de är ofta beredda på självuppoffring för en medmänniskas väl, men det finns ett krav jag ställer för att säga att de har rätt: Formulera ett argument! Deras motvilja att tillgodose det kravet är lika stark som min motvilja att tro på deras anspråk – tillsynes rätt obegåvade anspråk.

  • Gudsbevis i tre punkter

    Aftonens afterwork tog sitt avstamp i en kristen s.k. meme föreställande Laurence Fishburnes karaktär från The Matrix (1999), Morpheus, med bildtexten ”What if I told you there is no evidence for atheism?”. Morpheus (eller Morfeus) är drömmarnas gud enligt grekisk mytologi, som givit sitt namn till läkemedlet morfin. Vi struntade i att det var just ateism som inte skulle kunde bevisas, för oavsett hur många gudar som faktiskt finns, är ateism sann om det finns en enda person som inte tror att så är fallet, då ateism är avsaknaden av gudstro, vilket finns hos vissa. Men det som menas här är ”What if I told you there is no evidence for the non-existence of god”, alltså påståendet att det inte finns några bevis mot guds existens.

    Med den nya formuleringen, eller härledda andemeningen, finns tre aspekter som jag kommer att utveckla, var och en för sig, men här är aspekterna:

    1. Logiska bevis

    Gudstroende tenderar att acceptera logiska bevis för att gud finns, alltså bevis som saknar empirisk förankring men som i sig självt är konsekvent, samtidigt som man inte accepterar logiska bevis för naturalism. Det kosmologiska gudsbeviset som säger att allt som börjar har en orsak och slutar i gud, kan accepteras medan man aldrig skulle gå med på ett lika konsekvent argument om att allt som börjar har ett naturligt ursprung, alltså behövs ingen gud. Så varför inte bara avfärda logiska bevis som saknar empiriskt stöd?

    2. Abstrakta modeller

    Naturalismen har en fördel i att man kan konstruera modeller över hur något skulle kunna gå till. ”Om inte gud har skapat x, kan x ha uppstått så här”, medan religiösa saknar modeller. Det finns t.ex. ingen som utvecklat en modell som förklarar varken hur eller varför gud har skapat något. Ingen gudstroende kan förklara skillnaden mellan en naturlig värld och en värld med en gud, enligt sin föreställningsvärld. Kanske att en värld med gud inte innehåller sjukdomar, ondska eller konkurrens mellan individer? Ingen tycks veta.

    3. Motbevis

    När ett bevis för guds existens presenteras, och en debattör betraktar beviset som stöd för guds existens, borde man betrakta det på guds minussida när beviset rivs ner av ett motbevis. Den vetenskapliga hållningen är ”om x, i så fall y” men den religiösa hållningen är ”om x eller inte x, i så fall y”. Så varför lyfta x? Tydligen ska man tänka att om detta retoriska trick fungerar, så ska det vägas in, annars inte.

  • Är evolutionsteori en lögn som djävulen har hittat på? 20 påståenden från Jimmy Bergman.

    Det finns något vackert i att Internet ger möjligheten för alla att praktisera sin yttrandefrihet, utan att behöva passera någon genom någon redaktörs nålsöga. Och detsamma gäller den som vill svara på vad som sägs, vilket i detta fall är jag, som lyssnar på Jimmy Bergmans föredrag om evolutionsteori. Bergman levererar sitt föredrag på engelska, men jag försöker representera hans påståenden så rättvist som möjligt på svenska.

    1. Evolutionen är en lögn från djävulen.
    ⨯ Evolution är ett fenomen som har varit känt sedan urminnes tider, och som först teoretiserades av Charles Darwin och Alfred Russel Wallace.
    2. Evolutionen motverkar skapelsetro.
    ✓ Ja, skapelsetro (eller kreationism) är en konkurrerande förklaring till fenomenet med olika arter. Evolution är ganska enkelt att greppa, och evolution genom naturligt urval behöver inga övernaturliga agenter, såsom gudar. Det är därför den Katolska kyrkan tillåter ”teistisk evolution”, men inte den vetenskapliga evolutionsteorin.
    3. Evolutionsteorin säger att människan kommer från den stora smällen.
    ⨯ Nej, men evolution sker på en himlakropp som kan vara ett resultat av den stora smällen. Det är dock inte evolutionsbiologier som driver denna fråga.
    4. Vi kommer inte från fiskar eller något sådant, vi är skapade i vår nuvarande form.
    ⨯ Backar vi tillräckligt många generationer tillbaka, så var faktiskt våra förfäder vattenlevande och fiskliknande, så möjligtvis kom vi från ”något sådant”. Däremot är vi inte skapade i vår nuvarande form, vi har ett sexualsystem (prata gärna med en vuxen om detta) och vårt genom förändras över tid. Mer tid ger mer förändring.
    5. Den som accepterar evolutionsteori anser att inlåsta hörlurar förvandlas till ormar efter lång tid.
    ⨯ Att liv kan uppstå spontant är inte orimligt, men det krävs förutsättningar, som t.ex. vatten där kemikalier kan interagera med varandra. Men evolutionen förklarar inte detta, evolutionen förklarar arternas mångfald, och vi behöver mer än ett par hörlurar för att få en orm. Det krävs någon form av sexualsystem, någon form av förändring från generation till generation och någon form av selektion. Ett enskilt exemplar av hörlurar kommer förmodligen att vara hörlurar även efter att tid har passerat.
    6. Den som accepterar evolutionsteori anser att muggar i rum förvandlas till hästar efter lång tid.
    ⨯ Nej, av samma skäl som hörlurar inte blir ormar (punkt 5). Åtminstone inte utan vidare.
    7. Föreställningen att hörlurar blir ormar och muggar blir hästar är korkad.
    ✓ Ja, men jag vill inte döma någon. Kanske personen är intelligent men fallit offer för religiös propaganda?
    8. Personer vill tro på evolution för att de inte vill tro på gud.
    ⨯ Nej, man är oförmögen att kontrollera sin tro. Efter att ha studerat evidensläget för skapelsehypotesen och för evolutionsteori, kommer du ofrivilligt att acceptera den förklaring som du finner mest rimlig. Det faktum att nästan inga gudar har visat sig finnas på riktigt, har jag svårt att tro även på den gud du tror på, eftersom bevisläget den guden finns tillgängligt för mig att studera. Jag antar att den guden inte finns, för många gudar har visat sig vara icke-existerande.
    9. Det står i bibeln att dårarna är ateister.
    ✓ Ja, och många dårar är ateister. Men bibeln representerar primärt kristnas synsätt, inte något allmängiltigt. Tvärt om, intelligens och kunskap korrelerar med ateism.
    10. Mikroevolution, alltså att t.ex. katters arvsanlag förs vidare till deras avkomma, finns.
    ✓ Ja, men vi har egentligen inga skäl att prata om mikroevolution, utan bara förändring under kort tid.
    11. Makroevolution, alltså att fiskar blir kycklingar efter att lång tid har passerat, finns inte.
    ⨯ Man kan tyvärr inte få det ena utan det andra. Om små förändringar sker efter få generationer, så leder det till att stora förändringar sker efter många generationer. Dessutom kan fiskarna bli fler än en ny art, om fiskarna delas upp i grupper utan interbreeding (befruktning mellan grupperna) kanske på grund av geografisk uppdelning.
    12. Det saknas evidens för artbildning genom (makro)evolution.
    ⨯ Nej, absolut inte. En påfågel och en fasan är närmre släkt än ett äpple och Linda Hamilton, vilket vi kan se på deras arvsanlag. Bevisen bygger på allt från observationer av förändring över tid på livsformer med korta generationer, via den fossila databasen som visar att livet sett olika ut under olika epoker, till just DNA-bevisen. Det är snarar gudar som inte kan placeras i provrör, utan behöver tas på tro.
    13. Katter har alltid varit katter och kommer alltid att vara katter.
    ⨯ Bevisligen inte (punkt 12).
    14. Människan kommer inte från människoapor.
    ✓ Nej, vi har kategoriserat oss som tillhörande den familjen, tillsammans med bl.a. schimpanserna. Det är dock inte hela sanningen, vilket blir uppenbart när man tittar på vår historia.
    15. Enligt bibeln säger Jesus att gud skapade man och kvinna.
    ✓ Ja, men det är ju bara ett påstående. Att det står i bibeln förändrar inget för någon annan än den som tror på religion istället för på vetenskap.
    16. Om vi har ett naturligt ursprung och inte är resultatet av ett tänkande övernaturligt väsens intentioner, varför är allt perfekt?
    ⨯ Allt är inte perfekt. Faktum är att många arter är helt utrotade sedan långt innan den första människan fanns. Som bevis på perfektion nämner Bergman vår likhet med våra artfränder, men den likheten kan mycket väl användas som argument för genetiken (att egenskaper går i arv) som för gudomligt ingripande.
    17. Gudstro måste ske även utan bevis, enligt bibeln.
    ✓ Ja, bevisbördan ligger hos den som hävdar sig beskriva verkligheten på ett korrekt sätt. Religiösa föreställningar är just religiösa för att de inte beskriver verkligheten på ett korrekt sätt. Varför kallar kreationister evolutionsteori för religion? För att de inte tror att det är på riktigt!
    18. Vinden finns, vilket vi accepterar trots att den är osynlig.
    ✓ Ja. Men vad är detta ett argument för? Sådant som inte syns finns, bara man känner det tillräckligt starkt? Det handlar snarare om vad man tillskriver sina känslor. Kristna tillskriver dem till Jahve, muslimer tillskriver dem Allah, rationella tillskriver dem kemiska reaktioner i hjärnan. Detta säger ingenting om hur saker är, bara något om vår kultur och hur vi tänker. Den som gör anspråk på att ha rätt på riktigt, måste leverera rimlig evidens!
    19. Det finns många lögner. På museum kan personalen påstå att ett skelett är tiotusen år gammalt. Ett skelett är inte tiotusen år för att någon som jobbar på museum påstår det.
    ✓ Korrekt, skälen att acceptera påståendet är helt andra. Men lita gärna på personalens intentioner att göra en korrekt representation och läs gärna vidare på egen hand.
    20. Jag vet inte hur gammal jorden är, men jag tror att den kanske är 6000 år gammal.
    ✓ Jorden är ungefär 4,5 miljarder år gammal och Universum är ungefär 14 miljarder år gammalt, och du tror att jorden är 6000 år gammal. Alla dessa tre påståenden är korrekta.

  • Linköpings universitets påstående om flyktingars bidrag till ekonomin handlar tydligen om bidragstagares bidrag till ekonomin

    Linköpings universitet skriver i ett pressmeddelande att Peo Hansen har skrivit en bok om att flyktingmottagandet är en ekonomisk lönsam affär för Sverige. Det kan säkert stämma, men jag blir lite förbryllad av texten i pressmeddelandet.

    ”En stats utgifter, påpekar [Peo Hansen], kan inte betraktas på samma sätt som ett hushålls utgifter, och inte uttryckas i samma termer. I ett hushåll må spenderade pengar vara förlorade, men när en stat spenderar är detta alltid en inkomst för resten av ekonomin, för kommunerna, företagen och hushållen, eftersom pengarna ju inte försvinner.”

    Det som skaver är inte flyktingarna utan bidragen – det finns nämligen ingen som tror att flyktingar som arbetar och betalar skatt är en ekonomisk (OBS!) belastning, men här insinueras att en stats pengar kan användas hur som helst då ”pengarna ju inte försvinner”. Jo, pengar försvinner. Svensk välfärd bygger på att marknaden får pengarna att växa. Över tid är det totala ägarbytet av pengar så pass värdeskapande för den som betalar, så att det betalas mer till Sverige än vad Sverige betalar till utlandet. Om en datorprogrammerare får betalt för att leverera programkod och en bidragstagare får betalt för att inte leverera något alls, är troligtvis datorprogrammeraren mer värdeskapande än bidragstagaren.

    Låt oss säga det gemensamma ger 100:- till en person som köper en hamburgare. En bonde har fått en del för att ha slaktat en ko, staten får tillbaka lite genom momsen, och så vidare. Men en liten del äts bokstavligen upp, utan motprestation. Om samma person fått 100:- för en insats, är den insatsen förhoppningsvis värd mer än den lilla del som äts upp. Det är alltså bättre för ekonomin, för kommunerna, företagen och hushållen om det är tjänster och varor som säljs, än att pengar samlas in som skatt och delas ut till behövande.

    Och med detta sagt vill jag bestämt understryka att en av de mest grundläggande principer som legitimerar beskattning och bidrag, är att vi vill ha ett samhälle där alla klarar sig, även om de inte kan jobba. Men det jag också vill säga är att det är bra för ekonomin om detta inte behöver göras i för hög utsträckning. Vi måste samla in pengar som täcker behovet för dem som inte kan försörja sig själva, men det är bra för alla om så många som möjligt kan göra det, och ett gott företagsklimat är en mycket viktig faktor för att nå dit. Sverige behöver inte ha så hög arbetslöshet som vi har, och Linköpings universitet behöver inte påstå att detta inte gör något.

  • Aftonbladetmatematik sjunker över tid

    Sverigedemokraterna har till stor del Aftonbladet att tacka för sin framgång. Under pandemin har tidningen vänt partiet ryggen, och deras tillväxt stagnerat, men nu verkar det som att Aftonbladet återigen kämpar för SD:s sak. Senast var det Jehna Al-Moushahidi som utmålade SD som kriminella (vilket i relation med t.ex. S är sant). Hur gick det för Al-Moushahidi? Sådär. All data förhåller sig till den rasistiska BRÅ-rapporten som utmålar personer födda av invandrare som mer kriminella än snittet. Låt oss läsa Al-Moushahidis analys.

    1. ”Var sjunde SD-politiker har åtalats för brott” – totalt, inte avgränsat på någon period, så som BRÅ-rapporten. Men det är ändå en anmärkningsvärd siffra. Av samtliga Sverigedemokraters politiker har 14% åtalats! 14% motsvarar 1/7.

    2. ”…sju procent av alla kandidater inom partiet har någon gång blivit åtalade för brott” – totalt, inte avgränsat på någon period, så som BRÅ-rapporten. Det är ändå en anmärkningsvärd siffra. Av samtliga Sverigedemokraters politiker har 7% åtalats! En klar förbättring sedan ingressen, och betydligt bättre än de grupper som BRÅ pekar ut som mest kriminell. 7% motsvarar ungefär 1/14.

    3. ”Det är alltså fler än var tjugonde förtroendevald runtom i landet” – Av samtliga Sverigedemokraters politiker har alltså 5% åtalats! 5% motsvarar 1/20.

    I kronologisk ordning blev alltså 14% till 7% och 7% till 5%. Syftet med texten var att hävda att sverigedemokrater är mer kriminella än befolkningen i snitt, men trots att det är sant misslyckas Al-Moushahidi med räkningen! Frågan är om detta säger något om annat som Aftonbladet påstår, eller om Al-Moushahidi är one bad apple?

  • Det finns fler likheter än skillnader mellan en banan och en kvinna – får vi prata om skillnaderna?

    Med anledning av att statsminister Stefan Löfven gjorde ett nummer av att vi nu har fler poliser när vi egentligen har färre, vill jag kommentera vad agendan gör för budskapet. Först och främst, hur många poliser har vi i Sverige? År 2010 hade Sverige 20292 poliser och år 2019 hade Sverige 20423 poliser, så rent tekniskt kan man ge Löfven rätt. Regeringen Reinfeldt drev ett land med hela 131 färre poliser än den ansvarstagande Löfven som minsann fyllde dessa 131 platser.

    Men det är inte detta man rimligtvis menar med ”fler”. Den normala betydelsen är att man har fler poliser om varje polis skyddar färre invånare. Under Reinfeldt beskyddade varje polis i snitt 464 personer, men idag (2019) beskyddar varje polis i snitt 506 personer. Även om Löfven rent tekniskt har rätt, så är poliserna verkligen färre i förhållande till folkmängden. (År 2010 var folkmängden 9 415 570, och 2019 var den 10 327 589.)

    Alla minns säkert den klassiska SVT-artikeln från 2015 om att tusentals välutbildade flyr till Sverige, vilket ger sken av att en större andel av befolkningen blir välutbildad. Många välutbildade flyr till Sverige, men andelen välutbildade minskar. Vilket man lyfter fram, beror på vilken agenda man har.

    Men så idag gör SVT något de inte brukar, speciellt inte givet Lex Strandhäll. Belinda Olsson ska vara programledare för något som heter ”Från savannen till Tinder” som enligt uppgift ska behandla könsskillnader. I Sverige var det Jordan B. Peterson som fick svensken att vakna upp inför att män och kvinnor är olika genom sitt framträdande i Skavlan, som han förmodligen fick göra efter sitt spektakulära framträdande i BBC, januari 2018. Antagandet är dock fortfarande att, trots att män och kvinnor antas vara fysiskt lika.

    Vi hade också kunnat avstå med hänvisning till att frågeställningen är att betrakta som irrelevant givet att likheterna mellan män och kvinnor är så mycket större än skillnaderna.

    Ängsligheten behövs inte, vi får prata om skillnaderna! Om du tar detta citat på allvar, vill jag att du ska tänka på att det finns fler genetiska likheter än skillnader mellan en banan och en kvinna. Men är detta verkligen det viktiga? Det SVT verkar ha insett är att det inte går att lära sig något nytt om man inte får fokusera på det som är relevant, oavsett om det är poliser per capita eller att män och kvinnor inte är genetiskt identiska. Jag lovar att titta noggrant och jag återkommer med en kommentar.

  • En teologisk utmaning: Den självkörande båten

    Idag fick jag en utmaning om Allahs existens skickad till mig från YouTube-kontot Khalid ibn walid R.A. Jag översätter den fritt till svenska och kommenterar den här. Rubriken är ”till den intelligente ateisten”, och den inleds så här:

    Ett skepp med en last av elektronisk utrustning seglade från Sverige till New York via Köpenhamn, London och Barcelona. Skeppet seglade utan kapten och utan besättning, och polisen hade bevisat att ingen lastat elektroniken på skeppet. Vidare hade ingen tillverkat elektroniken och ingen styrt skeppet till New York.

    Detta är vår premiss. Jag undrar hur vad som lockade polisen att föra i bevis att ingen lastade på elektroniken istället för att konstatera att man inte vet vem som gjorde det?

    Vilken korkad berättelse, va? Samtidigt påstår du dig ha födds till denna värld, där vi har allt vi behöver, utan att någon har skapat det! Du tror alltså att ett skepp behöver en kapten och en besättning för att fungera, men inte att världen behöver Allah för att fungera?

    Tänk dig att du går på en strand, och helt plötsligt hittar en klocka i sanden. Du förstår att den inte har uppstått av sig själv, utan att den måste ha varit skapad. Troligtvis har du då redan passerat både sten, sand och växtlighet. Slår man samman det vi kan se är skapat med det vars ursprung, naturligt eller ej, är känt av andra orsaker, blir det inte många mysterier kvar att fundera över på stranden. Varken klockan eller sanden behöver Allah för att förklaras.

    Dessutom, om klockans ursprung tillskrivs urmakaren, har vi inte löst den stora gåtan om alltings ursprung, för urmakaren kanske har ett eget, mer avlägset ursprung – sina föräldrar. Om sandens ursprung tillskrivs Allah, måste vi fundera över varför det finns övernaturliga gudar som konstruerar saker, och var dessa kommer ifrån. Och att vi har allt vi behöver för att klara oss, kan bero på att vi anpassat oss till vår miljö, inte vår miljö till oss.

    Och nu presenteras slutsatserna för oss:

    Universum kan inte ha skapat sig själv, för det innebär att inget skapade universum.

    Istället för att gå i fällan och försöka presentera en förklaring till universums ursprung för en kreationist, så vill jag anmärka på frågan och hävda att den är ledande. Man brukar säga att det inte finns någon gratis lunch, vilket skulle kunna betyda att du kan inte få något utan att ge något – energi kan inte skapas, bara omvandlas och omfördelas. Vi kan komma runt detta problem genom att anta att summan av all energi i universum är noll, och att det för all energi finns lika mycket negativ energi. Det skulle göra universum till den ultimata gratislunchen, i en modell som inte behöver några gudar alls för att fungera.

    Trots att du inte kan bevisa att din gammelgammelgammelfarfar har funnits, hävdar du det med bestämdhet, för annars skulle inte du själv finnas.

    Det stämmer, men man kan inte backa hur många generationer som helst och förvänta sig hitta samma slags organism man själv är. Komplicerade strukturer, som människan, tenderar att ha ett naturligt ursprung, och arter som föds, äter, förökar sig och dör, tenderar att utsättas för evolutionär påverkan. Evolutionen, som jag inte heller tänker försöka förklara, ger svaret.

    Det finns alltså inga skäl att förbryllas. Är du nyfiken på varifrån universum kommer, rekommenderar jag ”Ett universum ur ingenting” av Lawrence Krauss, och är du nyfiken på varifrån människan kommer så rekommenderar jag ”Den blinde urmakaren” av Richard Dawkins.

  • Holy crap!

    Jag har hittat en ny podcast betitlad Holy crap, och har lyssnat på avsnitt 59. I podcasten hörs Amanda Miklin och Mathilda Ritzén som pratar om diverse övernaturliga och magiska fenomen ur ett new age-perspektiv. I inledningen säljer de sitt kristall-kit (fyra stenar som fångar dina intentioner för 333 kr) och därefter tar de in astrologi Margareta Hedin som gäst. Hedin kan spå folk genom att titta på stjärnorna.

    Hennes budskap är att vi ska lyda statsministern och ett det blir bättre. Hon berättar om en linjär tid som vi lever i, och om tre dåtider och tre framtider som pågår samtidigt. Under eklipssäsongen (början på december) förhöjs energin och gränser mellan dessa tider öppnas, vilket gör det möjligt att titta in i andra dimensioner. Nymånen 14/12 är tusenfalt starkare än andra nymånar, och det är den som sätter tonen för 2021, vilket är skälet att tro på en ljusare framtid.

    Därefter går hon vidare med att göra reklam för OPA Sverige som syftar till att göra astrologi till ett respektabelt yrke (även) i Sverige. 

    Avslutningsvis, astroprognosen för 2021 lyder: Alla kommer bli jättelyckliga, vissa stjärntecken blir extra lyckliga – läs astrobloggen på Damernas värld för mer information. Lyssna ni som vågar!

    Annars tipsar jag hellre om Generation YX där vi diskuterar antivaxxare eller Stulet gods där vi avhandlar en låtstöld med Dire Straits.

  • Dr. Sanna Ehdin är förmodligen grundlöst rädd för det artificiella

    Häromdagen skrev dr. Sanna Ehdin ett öppet brev till statsministern och generaldirektören för Folkhälsomyndigheten med anledning av att man kommer att erbjuda vaccination mot Covid-19. Ehdin företräder det alternativmedicinska och konspiratoriska perspektivet i vaccinationsfrågan, och påpekar att hon har ett ansvar mot sina hundratusentals följare på sociala medier att presentera svar på frågorna i sitt brev. (Ehdin har 22.000 följare på Instagram, 1.200 följare på Twitter och 54.000 följare på Facebook, med en stor överlappning. Det hon beskriver som hundratusentals följare är i själva verket ungefär 80.000 stycken, men det är en publik så god som någon.)

    Även om hennes öppna brev gör en del felaktiga antaganden, så ställer jag mig helt bakom att man ska ställa frågor till makten när man vill ha svar, och jag hoppas givetvis att Folkhälsomyndigheten tar sig besväret att svara, eftersom Sanna Ehdin då får en chans att lugna sina följare på sociala medier. Och hon skriver att ett samtycke (i detta fall att vaccinera sig) kräver kunskap, vilket hon har rätt i.

    Sanna Ehdin lägger mycket emfasering på att vaccinet måste vara säkert, och att det inte får innehålla något farligt. T.ex. innehöll svininfluensavaccinet kvicksilver, som är mycket giftigt. Det är inte riktigt sant, eftersom det är molekylernas konfiguration som avgör dess funktion (tänk t.ex. att natrium och klor är mycket giftigt, men natriumklorid är ett livsmedel) men kvicksilverföreningen tiomersal är faktiskt mycket giftig. Det påverkar vilka gränsvärden man sätter (det är dosen som gör giftet), men Ehdins oro här verkar snarare handla om RNA och nanoteknik. Pfizers vaccin innehåller ingen del av viruset, utan snarare genetisk kod som beskriver viruset för cellerna. Men jag kan inte se att detta är ett argument för (eller emot) någon farlighet. Andra strategier för att framställa vaccin innefattar också väldigt små byggstenar, även om framställandet av ämnet använder grövre metoder. Transistorerna i en modern Intel-processor är förresten inte större än 14 nanometer, så det är förmodligen inte storleken som sådan utan det artificiella som skrämmer Ehdin.

    Ehdin frågar varför Folkhälsomyndigheten inte lägger några resurser på ”friskmedel” och exemplifierar med gratis C-vitamin, D-vitamin och zink. Kostråd utfärdas främst av Livsmedelsverket, som har ett anslag på 360 miljoner kronor om året, och Socialstyrelsen, som har ett anslag på 800 miljoner kronor om året. Så det läggs faktiskt ganska mycket pengar på att svensken ska äta rätt. Men det är generellt sett ganska problematiskt att dela ut något gratis. Staten och dess verksamhet försörjs av företag som beskattas, så marknaden måste fungera för att staten ska fungera. En vaccination är ett avgränsat projekt, så det kan fungera att skattefinansiera det, men mat är ett återkommande behov, så matproducenter måste kunna tjäna pengar på sitt arbete.

    Så från att vara rädd för nanoteknik och syntetisk framställda molekyler går Sanna Ehdin över till att tipsa om att äta C-vitamin, som råkar framställas genom syntetisering ur glykos. Om det artificiella verkligen vore farligt, man kan få i sig ”naturligt” C-vitamin genom att äta en apelsin!

    Jag hoppas att Sanna Ehdin får svar, och om hon inte hade blockat mig hade hon haft ännu fler följare på sociala medier.

  • I frågan om gud: Var ligger bevisbördan?

    Påståendet ”jag tror på gud” är inte förknippat med någon bevisbörda – man vet ju själv om man tror på gud eller inte. Men det går ju såklart ändå att diskutera vad som ligger bakom ändå. Om någon påstår att gud finns, eller att han finner skäl att tro att gud finns, gör man rätt i att begära ut bevisen som ligger till grund. Om någon påstår att gud inte finns, vilken bevisbörda följer med det? Lite skämtsamt kan någon annan säga att ”det är jag som är gud” och be den som misstror att bevisa att personen inte är gud, för det illustrerar problemet med omvänd bevisbörda.

    Exakt vad man påstår har betydelse. ”Gud finns inte” är ett korrekt påstående, av anledningar jag återkommer till, men det betyder inte alls samma sak som ”det finns inga gudar”. I teorin kan det finnas ett parallellt universum, bortom vad vi kan se och uppleva, som är proppfullt med gudar. Det kanske rent av är en logisk följd av multiversumhypotesen. Men om den som säger ”gud finns” tänker på en specifik gud, har man ingen bevisbörda om man avfärdar det. ”Nej, gud finns inte” är inte bara ett rimligt svar, det är ett korrekt svar.

    När vi beskriver verkligheten så utgår vi inte från att allt som vi kan tänka ut faktiskt också finns i verkligheten vi beskriver, och att det bara är de väsen vi kan bevisa att de inte finns som vi avfärdar som icke-existerande. Vi tror att det som det finns skäl att tro att det finns också finns, tills rimliga invändningar kommer. Gud är inget undantag. Utan bevis, finns det inget att motbevisa!

    ”Gud finns inte” saknar alltså bevisbörda. Det enda som kan ändra på detta faktum, är de skäl att tro på gud som presenteras. Varje skäl bygger på bevisbördan för den som säger att gud inte finns, men den finns inte där, som ur ett vakuum.

    Jag kan alltså inte säga ”det finns inga enhörningar”, för troligen finns det massor. Men påstår någon att en specifik enhörning finns, men att det inte kan påvisas, ”är sant för mig”, eller vad det nu kan finnas för svepskäl, har du varken skäl att producera motbevis eller något att motbevisa. Den som vurmar starkt för sin tro, har ofta en omedveten partiskhet och kan säkerligen genuint tro att just de står över kraven på fungerande resonemang, eller att deras resonemang inte är så svagt som det faktiskt är. Jag sträcker inte ut någon försonande hand, jag är bara intresserad av vad av det som påstås om yttervärlden som är korrekt.

    Avslutningsvis vill jag säga att det finns exempel på specifika gudar och övernaturliga väsen som man faktiskt kan säga att de finns. Om det inte finns några anspråk kopplade till guden annat än att någon tror på den, så är guden en karaktär. Den gud som varken har skapat universum, hör dig be eller på något annat vis lämnar avtryck i yttervärlden finns. Existensanspråket är nämligen då inte högre än just en föreställning i den troendes huvud, och gud då inte mer än en litterär karaktär. Den guden tror även jag finns – det är blott yttervärlden som är gudfri.

  • Tre lögner i post-truth-eran

    Vi lever verkligen i en s.k. post-truth-era och ett ganska enkelt sätt att illustrera detta är att placera ut myndighetsutlåtanden på ett diagram. I detta fall har vi tid och uttalanden på x-axeln och antal Corona-smittade på y-axeln.

    Det finns såklart alltid ett svar att ge. I detta fall förklaras dissonansen mellan vad som sägs och hur verkligheten ser ut med att ingen annan heller kunde sia om framtiden, och att vi därför inte kan förvänta oss att Folkhälsomyndigheten kan göra det. Men den vedertagna definitionen av ”expert” beskriver inte någon som är har samma kunskap som folket i övrigt, utan någon som på något vis vet mer. Vårt förtroende för makten har en baksida, och det är att den sänker vår gard, som annars är så nödvändig. Förhåller man sig sunt skeptisk till påståenden man hör, sprider man förmodligen inte lika mycket falska påståenden som om de vore sanningar. Det är inte svårt att hitta exempel på vedertagna sanningar som, åtminstone inom vissa kretsar, sprids helt okritiskt. Och det som verkligen utmärker den post-truth-era vi lever i idag, är att man gärna angriper den som ifrågasätter ett påstående man gillar, men väldigt ogärna funderar på om det man tror på verkligen stämmer. Här är tre exempel som jag stöter på ganska ofta:

    1. Finkulturen behöver statskapitalismen och statens bidrag. Det finns flera felaktiga antaganden här, t.ex. att opera och teater behöver ha bidrag för att finnas, men det opera och teater behöver är pengar. Man kunde lika gärna befria kulturen från skatt. Att staten samlar in skatt och pytsar ut bidrag där man tycker att det behövs är bara ett sätt att behålla makten över kulturen. Det är ett sätt för staten att kunna ge pengar till sådant staten gillar. God fördelningspolitik handlar om att låta skyddsvärd verksamhet göra avdrag och få behålla sina pengar i verksamheten, och låta makten över konsten stanna hos konstnären. Då är konsten fri på riktigt. Dessutom är inte staten speciellt bra på finkultur, vilket det är lätt att hitta exempel på. Den fria marknaden har gett oss filmer som Bladerunner, staten har finansierat filmer som Reine & Mimmi i fjällen. Den fria marknaden har gett oss musik som t.ex. The dark side of the moon, staten har finansierat musik som poppgruppen Timoteij. Nej, marknadskraft och konkurrens är bättre. Om inte annat är det lätt att minnas hur Systembolaget fungerade innan Internet erbjöd andra kanaler att köpa alkohol.

    2. Det mesta regeringen säger om ekonomi är propaganda. När skattetrycket ska öka säger man att det är skatteintäkterna som ska öka, trots att Arthur Laffer framgångsrikt påvisat att det bara är i lågskatteländer där ökat skattetryck faktiskt ger ökade skatteintäkter. I högskatteländer som Sverige, har marknaden redan stagnerats av skattetrycket, vilket innebär att statens intäkter ökar om man minska trycket. Listan kan göras lång! RUT-avdraget antas vara en kostnad för staten, men i själva verket skapar det jobb (och således en inkomst för staten) i branscher som inte tål lika högt skattetryck som t.ex. fordon, bygg eller mjukvara. Vinster i välfärden antas vara ett problem, trots att företag som går back generellt sett både betalar in mindre skatt och levererar sämre service än företag som gör vinst. Och så vidare, och så vidare.

    3. Datorer kan bara göra exakt det man säger åt dem. Eftersom datorer är maskiner som programmeras, och eftersom ett mikrochips är mycket enklare strukturer än t.ex. den mänskliga hjärnan, antas datorer vara oförmögna att fatta egna beslut eller lära sig annat än vad en programmerare redan har tänkt ut. Därför är datorer robotar och inte experter. Speciellt inte experter som trumfar mänskliga experter. Sanningen är att vi lever i en mycket intressant tid där vi brutit mycket ny mark inom området artificiell intelligens. Det kommer säkert finnas områden där människan alltid kommer vara smartare än datorn, men redan idag är datorn smartare än människan på andra områden, och klarar av att utföra sådant som man tidigare trodde krävde mänsklig tankekraft. Vad detta är, har också varierat över åren. Från att kunna spela schack, via att förstå innebörden av mänskligt tal till att kunna fantisera om framtida händelser i en given situation. Att datorer ”bara” utför vad de blir tillsagda är fortfarande sant på binärnivå, men det gäller ju faktiskt även människan på molekylär nivå.

    Det finns många fler exempel, men dessa tre är de som jag stöter på ofta nog för att vilja utrota. Fri kultur är inte dålig kultur, när en socialdemokrat pratar pengar är du förmodligen utsatt för propaganda och när någon som inte kan programmera datorer uttalar sig om bortre gränser i teknikens framkant är det ungefär som när kreationister uttalar sig om evolutionens bortre gränser.

  • Gud finns fortfarande inte

    Hamnade i diskussion med en person på en gemensam bekants Facebook-sida. Min bekanta, Lars, hade publicerat en bild där han konstaterar att Svenska kyrkan delar ut reklam, trots att han specifikt undanbett sig deras reklam. Personen jag hamnade i diskussion med, Sven, tycker att det finns bättre saker att klaga på än att Svenska kyrkan delar ut reklam, vilket det såklart gör. Han exemplifierade med bl.a. NMR. Självklart kan NMR vara ett alibi för att Svenska kyrkan ska få göra precis som de vill, men när jag kom med i diskussionen hade Sven väckt den retoriska frågan om att Jehovas vittnen kanske har rätt i sin teologi, och att man egentligen kan veta om det finns någon gud eller inte.

    Lars påpekar att det är den som hävdar att gud finns som har bevisbörda, inte den som är skeptisk till det. Sven säger att alla har en bevisbörda, och gör redan nu sin centrala poäng som är att så länge man inte kan bevisa det ena eller det andra, så återstår bara tron. Jag var ännu inte med i samtalet, men brukar vilja påpeka att vår uppfattning om verklighetens beskaffenhet inte är så binär att vi antingen vet något med säkerhet eller inte har något annat att gå på än personlig tro. Det är snarare så att man kan ha motstridig evidens, ingen evidens, svag evidens, stark evidens, och så vidare.

    Samtalet fortgår. Lars säger att hans frånvaro av gudstro saknar bevisbörda, Sven opponerar sig med att bevisbördan är nödvändig för att vi ska ”nå sanning” (vilket väcker frågan om vad ordet ”ateist” egentligen betyder).

    Jag anser att ”sanning” är ett religiöst begrepp. Inom vetenskapen spelar det ingen roll vad som är sant eller falskt, utan om en hypotes fungerar, så är den bra. Ett exempel kan vara huruvida stolen man sitter på finns eller inte – det spelar ingen roll, för antagandet att den finns fungerar. När det gäller gudomliga väsen så ställer antagandet att dessa finns till en massa problem, givet att man är intresserad av hur verkligheten fungerar, för en magisk agent kan göra vad som helst. Inget blir förutsägbart och vetenskap blir meningslöst.

    Beträffande bevisbörda så är ”inga gudar finns” (i någon rimlig bemärkelse av ”finns” där det måste finnas en definierad skillnad mellan att finnas och att inte finnas) så följer ingen bevisbörda trots att påståendet är positivt. ”Tandfén finns inte” behöver inte bevisas, för ingen har presenterat några skäl att tro något annat. Skulle någon presentera ett fullgott argument för att tro något annat, förändras givetvis förutsättningarna. Men övernaturliga väsen och fenomen har cirkulerat i tusentals år, och trots det ligger inte forskarna sömnlösa om nätterna och funderar över deras existens.

    Man skulle kunna vända på steken och låta gudstroende producera någon evidens, så att naturalisterna har något att hänga upp sin kritik på. Då skulle ”gud finns inte” inte vara något man kan slänga sig med hur som helst.

    Normalt när man pratar om vad som ”finns”, så kan man peka på en skillnad mellan ”finns” och ”finns inte”, för det som finns måste ge något avtryck på sin omvärld. Det måste finnas något som ett ting som finns har, som ett ting som inte finns saknar. Det måste finnas en skillnad mellan existens och icke-existens, för att vi ska kunna sortera ting som existerande eller icke-existerande.

    Låt oss anta att guds existens är identisk med guds icke-existens, så går jag med på att han finns, och mycket mer. Men om ”finns” och ”finns inte” egentligen är samma sak, så kan man lika gärna säga att han inte finns, för det betyder då samma sak. Skulle man definiera någon skillnad mellan en existerande gud och en icke-existerande gud, så får vi problem. Inom fysiken finns inga unknown unknowns. Det innebär att vi vet om vad vi inte vet och det innebär också att vi vet att gudomliga väsen inte är något som kanske finns. Så att av artighet säga att vi inte vet om gud finns eller ej, är inte värt något för mig. Jag är mer intresserad av att ha en så korrekt förståelse av verkligheten som möjligt, trots att det innefattar avfärdandet av övernaturliga väsen. Allt kommer till ett pris.

    Beträffande ordet ateist, så är man det även om man inte ”tror” att ingen gud finns på riktigt. Det räcker att man inte tror att någon gud finns på riktigt. Jag föredrar ordet ”acceptera” istället för att ”tro på” när det handlar om sådant vi vet – jag accepterar att ingen gud finns på riktigt. Det finns en poäng att hålla isär ord som blev tydlig för mig när jag sökte ett jobb jag inte var kvalificerad för med argumentet ”att inte vara stridspilot är också att vara stridspilot”. Ingen gudstro är alltså inte ett annat slags tro, utan jag ”accepterar” det faktum att inga gudar finns på riktigt, någon annan ”tror” annorlunda. Vi har inga skäl att bjuda det vidskepliga lägret på falsk artighet här.

    Finns gud? Inte i någon rimlig definition av ”finns”. Om existensen är identisk med icke-existensen finns såklart massor av gudar, enhörningar och andra övernaturliga väsen/fenomen. Men då betyder inte längre ordet ”finns” något.

  • Jag är inte anhängare av städningen av det offentliga rummet

    Just nu pågår en namninsamling om att plocka ner Linnémonumentet i Humlegården.
    Bilan Osman har skrivit om Black Lives Matter i Expressen, och i texten bjuder hon på en liten historielektion. Hon berättar att Carl von Linné är ”rasismens stamfader” och av sammanhanget förstår man att det är ett globalt perspektiv som avses. En rimlig tolkning av påståendet att någon är ett fenomens stamfader är att man menar att personen har uppfunnit fenomenet i fråga, och att Bilan Osman menar att det var Carl von Linné som uppfann rasismen. Jag anser att Osman är felinformerad och att hon har slarvat i sin utforskning av rasismens historia, men även jag gillar såklart tanken på att rasism inte fanns före den senare halvan av 1700-talet. Men bara ett par meningar senare i sin egen text ger Osman två exempel på tidigare påstådda rasister, Louis de Geer (1600-tal), som handlade med slavar, och Axel Oxenstierna, som tog emot slavar från de Geer.
    Varken slavhandel eller kolonialism var något som utmärkte svenskar eller vita. Arabvärlden har i princip alltid handlat med och begagnat sig av slavar, och det Osmanska riket använde sig av slavar från både Afrika och norra Europa ända in på 1900-talet, med stöd i Sharia. Det är lika rimligt att betrakta muslimska symboler som en påminnelse om islams rasistiska historia, men jag tycker inte att det är något rimligt skäl att inte acceptera att sådana bärs (av t.ex. Bilan Osman själv faktiskt).
    Det bästa man kan göra är att förlika sig med historien. Vi kan helt enkelt inte avlägsna allt som inte har ett felfritt förflutet, oavsett om vi pratar om Linné, Socialdemokraterna eller t.ex. våra gamla kungar från förr. Det vi däremot kan göra, är att träna oss på att exponeras för vår kultur och vår historia, trots att den inte bara är fylld med enhörningar och fluffiga rosa moln.

  • Visar gudstroende nobelpristagare att religion och vetenskap är kompatibelt?

  • Albert Einsteins relativitetsteori syftade inte till att ge gud äran för skapelsen

    Jag har haft ett meningsutbyte med en anonym kristen person om mirakel i Nerikes Allehanda. Tidningen gav honom sista ordet (11/6), men jag vill ändå bemöta tre påståenden som görs i texten (mitt svar publicerades 24/6) eftersom jag tror att dessa reflekterar missförstånd som ibland kan finnas bland gudstroende ute i stugorna.
    1. Albert Einstein sa att allting är relativt för att han ansåg att Universum är skapat av gud.
    Nej, Albert Einstein hävdade inte att allt är relativt i syfte att öppna upp för övernaturliga förklaringar, hans relativitetsteori betyder något annat. Den beskriver ett förhållande mellan massa och energi, och är i sig själv en förklaring av naturliga fenomen.
    2. Sekulärhumanister brukar inte tro på själen, men Anders Hesselbom verkar tro att den finns, eftersom han skriver att den existerar som en föreställning i huvudet.
    Att jag anser att själen endast existerar som en föreställning i huvudet medan naturalister normalt brukar säga att den inte finns, beror inte på ”en spricka inom Humanisterna” utan på att sistnämnda innehåller ett underförstått erkännande om att det faktiskt finns en föreställning om en själ – det är den föreställningen vi diskuterar.
    3. Att självmedvetandet är skapat av gud och placerat i hjärtat bevisas av att hjärtat har ett större elektromagnetiskt fält än hjärnan.
    Storleken på ett mänskligt organs elektromagnetiska fält varken ett argument för eller emot själens existens i sig själv, då en förklaring måste hålla ihop ända fram till poängen man avser göra – argumentet måste ”följa”.
    Jag anser alltså att debattinläggets samtliga tre sakpåståenden är felaktiga, och vill komplettera med en personlig reflektion kring själva principen kring debattens start: Mirakel.
    Fenomen som människan upplever kan i princip delas in i tre kategorier: 1) Sådant som givits fungerande naturliga förklaringar, 2) sådant som ännu är oförklarat och 3) sådant där man lyckats säkerställa övernaturliga förklaringar. Dessa kategorier är väldigt ojämnt fördelade, vilket lockar den som tror på övernaturliga ting att kidnappa kategori 2 för att fylla på sin kategori 3. Men det löser inget, det introducerar bara nya obevisade hypoteser. Finns verkligen de gudar som jag hävdar har orsakat fenomenet jag vill förklara, enligt någon rimlig definition av ordet ”finns”? Jag tycker att man kan börja där, för verkligheten är nog så fantastisk.

  • Annika Strandhäll har förmodligen fel om sex och kön

    Den svenska socialdemokratin i all sin vishet, har nyligen utmanat vad vi vet om sex. I januari ställde socialförsäkringsminister Annika Strandhäll frågan vad oppositionspolitiker Hanif Bali gjort under julledigheten eftersom han accepterar den vetenskapliga teorin om sexual economics istället för den konkurrerande politiska teorin om icke-existerande biologiska könsskillnader. Bali skrev:

    Kvinnor vill inte ha sex i lika hög utsträckning som män. De vill ha trygghet och status. Se sexuell aktivitet hos bögar/flator för jämförelse.

    Detta sades i ett kort meningsutbyte om s.k. incels där det påpekades att kvinnor inte tvingar till sig sex i samma utsträckning som män (vilket stämmer). Att kvinnor inte vill ha sex lika ofta kan förmodligen härledas till att kvinnor under historiens gång har fått bära det tyngsta lasset för en eventuell befruktning, vilket fått könens relation till sex att glida isär under evolutionens gång. Strandhälls ord var, 47 minuter senare:

    Är denna autentisk? Vad hände under julledigheten?

    Helt oaktat kontext, kan man konstatera att Annika Strandhäll inte accepterar påståendet som görs i Hanif Balis tweet, så vad vet vi? Det finns en undersökning från 2006 baserad på ett underlag av 200 000 personer från olika kulturer som visar att män faktiskt har en högre benägenhet att vilja ha sex med en partner, och en studie från 2013 påpekar att homosexuella män har sex med en ny partner i högre utsträckning än heterosexuella män, medan kvinnor har sex med en ny partner i lägre utsträckning än heterosexuella män. Slutligen, magasinet Contexts presenterar följande siffror nu i år: Andelen homosexuella män som haft fyra eller fler partners under senaste året är 31%. För heterosexuella män och homosexuella kvinnor är siffran 11% och för heterosexuella kvinnor är siffran 4%.
    Men Strandhäll är inte nöjd med detta. Att påstå att kvinnor inte vill ha sex i samma utsträckning som män nedvärderar samtliga kvinnors sexualitet och är pinsamt. Expressen gör sitt bästa för att rädda Strandhäll. En artikel som Bali använt i sitt resonemang visas upp för en forskare – Lotta Löfgren-Mårtenson – som säger att artikeln inte stöttar Bali.
    Problemet är bara att artikeln som inte styrker Balis påstående inte heller avfärdar det, och att siffrorna som faktiskt styrker Balis påstående fortfarande inte är avfärdade eller ens berörda. Det är naturligt att media tar parti för regeringen i det medieklimat vi har, men det sker på bekostnad av hur seriöst man hanterar sakfrågan. I detta fall har Expressen gjort Annika Strandhäll en personlig tjänst, men allmänbildningen en björntjänst, för denna gång hade hade Strandhäll fel.

  • Svenskar dricker desinfektionsmedel mot lite vad som helst

    Samsung har tvättmaskiner som använder desinfektionsmedel, kolloidalt silver, för att få kläderna rena. Silverpartiklar kan dessutom hålla skor fräscha, kylskåp bakteriefria, och så vidare, men av både långsiktiga hälsoskäl och miljöskäl bör man vara försiktig.

    Donald Trump har nämnt injektion av desinfektionsmedel som eventuellt botemedel mot sjukdomen Covid-19, vilket med rätta skapade irritation. Men det är minst lika anmärkningsvärt att folk förväntar sig korrekthet från en galen affärsman, som genom trixande från båda USA:s stora politiska läger råkade bli president. Någon gång måste man kunna titta på en naken kejsare och se en naken kejsare, även i världens mest felfria land Sverige.
    Här i Sverige har vi hälsomagasinet Kurera som ger sina läsare tips kring kosttillskott som krävs för ett hälsosamt liv. En av experterna i Kureras expertpanel är näringsexperten Zarah Öberg. På Kureras hemsida presenteras hon så här (läst idag):

    Zarah Öberg är medlem i SNLF, kostrådgivare, hälsopedagog, ayurvedarådgivare, näringsterapeut, fytoterapeut samt mental tränare, NLP Trainer, ICC-coach, yogalärare, Qi Gong-coach och journalist. Utöver det har Zarah fem års högskole- och universitetsutbildning inom medicin, farmakologi och miljömedicin, är utbildad inom kinesisk medicin, indisk medicin, näringsmedicin, holistisk medicin, energimedicin, naturmedicin, kinesiologi och mycket mer. Zarah Öberg är en av landets mest anlitade föreläsare och utbildare och hon driver en egen näringsterapeutisk klinik.

    2019 skrev en läsare in och berättade att hon dricker 1/2 deciliter kolloidalt silver varje morgon, vilket näringsexperten säger är en bra produkt (läst idag).
    Men hur kan det vara bra att dricka desinfektionsmedel? Svensk Hälsokost säljer kolloidalt silver som vattenrenare. Tanken är att om man ska dricka vatten, kan man förbättra vattnets kvalité genom att tillsätta 2 tsk kolloidalt silver per liter vatten.

    En av de mest populära vattenreningsprodukterna är kolloidalt silver. Dessa består av destillerat vatten och kolloidalt silver, vilket betyder silverpartiklar i mycket finfördelad form. Eftersom silvret är finfördelat i form av nanopartiklar har det en antimikrobiell effekt. Genom att tillsätta kolloidalt silver i vattnet så verkar det bakteriedödande och renar vattnet från bakterier.

    I båda fallen handlar det om produkten Ionosil.
    Ett antal ting skaver.
    Samma produkt som hälsoexpert Zarah Öberg säger att man ska dricka, säger Svensk Hälsokost att man ska använda för att desinficera vatten. Som man sen ska dricka trots att silverpartiklarna, som gjorde rent hus med vattnets mikrobiologi, är kvar! Så varför är det ett problem att Donald Tramp är anhängare av desinfektionslinjen? Om nu Zarah Öberg och Donald Trump är lika förvirrade inom hälsokost, varför är det ett problem att Trump är en förebild i USA samtidigt som Öberg undgår kritisk granskning här?
    I Sverige, världens bästa land, är kvacksalveri tillåtet. Kvacksalverilagen upphävdes förra årtusendet och patientsäkerhetslagen är inte något hinder för kvacksalvare, så länge man inte ger sig på cancer, graviditet, bedövning eller barn under 8 år. (Om du ser dig själv som en näringsidkare inom kvacksalveribranschen måste du veta lite mer än detta – läs lag 2010:659 eller ring Zarah Öberg hellre än Donald Trump.)
    Det som gör det kolloidala silvret drickbart är dosen. En liter vatten väger 1 kg, och innehåller 10 miljondels gram silver. Silver väger mer än vatten, så volymdosen är lägre än så. Men är det så lite att det är tryggt att dricka, eller är det så mycket så att två matskedar desinficerar en liter vatten?
    Konsumentprodukten kolloidalt silver är inte kolloidalt silver. Den påstådda dosen är vald för att vara låg nog för att få säljas, men hög nog för att pellejönsarna som köper det ska kunna tro att produkten innehåller silver. Att hälsoexperter kallar det för ”kosttillskott” och försäljarna för ”vattenreningsprodukt” är förresten en juridisk piruett. Livsmedelsverket förklarar (läst idag):

    Nej, kolloidalt silver får inte ingå i kosttillskott. Sådana produkter marknadsförs och säljs dock numera som ”vattenreningsprodukt” av samma företag som tidigare sålde det som kosttillskott. Det är kemikalieinspektionen som ansvarar för kontrollen av vattenreningsprodukter och därmed även av kollodialt [felstavning på Livsmedelsverkets hemsida, min anm.] silver.

    Den finns som bag-in-box, så nu är fredagskvällarna räddade för 511 spänn!

  • Häxa med tveksam definition av magi i TV4

    Häromdagen intervjuades ett par häxor i Nyhetsmorgon i TV4. Inslaget skulle vara lite lättsamt och underhållande med anledning av påsken. Det finns olika slags häxor. Den ena häxan (Hella Nathorst-Böös) pratade mest om andlighet, den andra häxan (Ebba Bjelkholm) var öppen med påståendet om sin övernaturliga kraft, men båda var överens om att man måste erkänna magi för att med rätta kunna kalla sig för häxa.

    Programledaren Steffo frågade om man inte behöver kunna bevisa sina påståenden om magi. Bjelkholm menar att det är en vanlig hållning, men förutom tron på magi så är det en andlig åskådning. Jag tolkar det som att hon menar att hon inte har någon bevisbörda, och det håller jag med om när det gäller hennes tro. Vem som helst får tro på magi, på gud, på spöken, och så vidare, utan att belastas av någon bevisbörda. Den kommer först när man påstår att magi verkligen finns, att gud verkligen finns, och så vidare, eller när man själv påstår sig ha magiska krafter, vilket egentligen ger henne en viss bevisbörda.

    Nathorst-Böös bjöd på en definition av magi som inte riktigt kan acceptera. Hon sa att magi är det som vetenskapen ännu inte har bevisat, och exemplifierade med naturmedicin som har blivit accepterat av vetenskapen. Men den definitionen kan jag omöjligen acceptera.

    Om magi begränsas till sådant som ännu inte är bevisat är nästan allt magi, vilket definitivt innefattar sådant som inte är övernaturligt. Ser vi ett samband mellan två händelser (t.ex. ät en ört och upplev smärtlindring) och kallar denna för magi, är det inte säkert att diagnosen är korrekt. Man måste ha ett öppet sinne för att det kan finnas en annan förklaring, t.ex. att örten har ett aktivt ämne och att förklaringen till effekten således är helt inomvärldslig, eller att effekten inte är något annat än placebo. Vi vet inte innan vi vet.

    Dessutom finns det ett väldigt tydligt sluttande plan, eftersom det finns magiska riter som påstår ha en viss effekt, trots att riten inte sker i väntan på att effekten ska bevisas, utan trots att det är uppenbart att riten inte kan ha den effekt som påstås. Själva poängen med magi är ju att man trotsar naturlagarna, inte att man ligger steget före vetenskapen i den naturliga världen.

    Den som vill ha acceptans för sin tro på något övernaturligt tenderar att göra denna slags glidning nästan hela tiden i sina resonemang. Den som tror på gud kan dra till med den gamla klichén att gud är kärlek, och eftersom kärlek finns, så finns också gud. Men detta sägs aldrig i syfte att sälja budskapet ”jag tror inte på gud, jag bara använder ordet för att beskriva ett specifikt inomvärldsligt socialt fenomen”, det används för att förleda åhöraren att tro att deras gudstro är legitim. Men övernaturliga väsen eller fenomen kan alltså inte försvaras genom att peka på vetenskap, för dessa drivs av helt andra mekanismer, som t.ex. vidskepelse eller olika mentala och sociala dito.

  • Tre skäl att acceptera religion

    En av anledningarna till att religion är så farligt är att religiösa idéer är omgivna av vita riddare som försvara både idéernas bärare och idéerna själva från kritik. Det skapar exakt det klimat som krävs för att medborgare ska kunna se mellan fingrarna på t.ex. islam samtidigt som man (med rätta) förfäras över nazism – endast med kännedom om den sistnämnda ideologins historiska meriter. Intellektuella personer tenderar att både kunna och vilja avfärda dåliga idéer om de är sekulära, trots att de samtidigt både är oförmögna och ointresserade av att ens vilja identifiera dåliga idéer som förvaltas inom epitetet religion. Förmodligen för att man gillar religion.

    Intellektuellas kärlek till religion kommer egentligen inte från kärleken till farliga dogmer, utan från en maktanalys där man ser ner på religiösa och således vill skydda dem från kritik, vilket i sin tur leder till att man försvarar vansinniga idéer – antingen på grund att man blivit ideologiskt förblindad eller att man gjort en katastrofalt dålig konsekvensanalys. Ingen av dessa förklaringar är särskilt orimliga för människan tenderar att både tro på sådant man gillar och ha svårt att följa ett logiskt resonemang. Denna begränsning i människans förmåga att tänka rationellt övervinns inte av att hon placeras i en maktsituation, vilket i sin tur innebär att religiöst motiverad vidskeplighet ger enorma juridiska fördelar. Man skulle kunna fylla en hel bok med fri- och rättigheter som kan härledas från tron på en himmelsk låtsaspappa eller nackdelar som kan härledas från bristen därav.

    Det intellektuella haveri som ligger bakom acceptansen för religion blir uppenbar när man ställer deras resonemang bredvid normala vetenskapliga kriterier. Det i sig själv är inte speciellt konstigt, om det inte vore för att många som försvarar religionens roll i samhället själva är ateister! Enligt neurologen och filosofen Sam Harris har dessa tusentals år av religionskritik resulterat i tre kategorier av försvar.

    1. Någon specifik religion kanske råkar vara sann.

    2. Religion eller någon specifik religion kan vara bra för samhället.

    3. Ateister är arroganta.

    Är man över huvudet taget intresserad av vetenskap, är endast skälen bakom det första påståendet relevant. En vetenskaplig skeptiker är en person som begränsar sin skepticism till beskrivningar av verkligheten (första kategorin – vetenskap), helt utan att behöva ta ställning i politiska frågor (”religion är bra”) eller sociala frågor (”ateister är arroganta”). Men ingen av dessa tre kategorier håller egentligen någon bäring.

    Tanken på att någon specifik religion kanske råkar vara sann, kommer att skicka den troende till helvetet på rent statistiska grunder. Om hinduismen är korrekt, är således varken islam eller kristendomen korrekt, och alla muslimer och kristna är således skyldiga till brottet avgudadyrkan och har själva tjänat ihop till sitt eviga straff – det finns tusentals religioner att välja bland. Är man fortfarande osäker, går det alldeles utmärkt att titta på den föga smickrande meritlista som just den religion du själv gillar har i vetenskapliga frågor. I Sverige tenderar kristendomen och islam ha en särställning. Kristendomen för att Svenska kyrkan ”gör goda ting” och islam för att idéer gärna bedöms genom en maktanalys av dess bärare. Det mest patetiska försvarat till den första kategorin kommer från Stephen Jay Gould som menar att om något är falskt och religiöst så kan det få passera genom filtret genom en klausul om ”magisterium”, som är ett slags kontext där motsägelser har en fristad. Men oavsett om man pratar om att en specifik skrift är helig eller om att man har en personlig relation med Universums skapare, så är evidensen efter alla dessa år fortfarande diskutabel. I en modern är inte jungfrufödsel längre ett stärkande argument utan bara ytterligare ett påstående som behöver beläggas.

    Tanken på att religion har positiva effekter, följer inte till att religionens anspråk är korrekta. Så om man över huvudet taget bryr sig om vad som är sant eller falskt, har man redan tagit ställning mot religion. Men de flesta, tvärt emot vad de påstår om sig själva, skiter i vetenskap, och har därför skäl att ta argumentationen vidare. Resonemanget här brukar gå ut på att vi är oförmögna att förstå konsekvenserna av vårt handlande, och således oförmögna att veta vad som är rätt och fel om inte en välmenande gud styr vårt beteende genom hot om helvetiskt straff eller gudomlig belöning efter vår död. Men vi vet att nettoeffekten av religion är negativ. Att detta är ett obekvämt faktum betyder inte att det inte är ett faktum. Religion leder ofrånkomligen till negativa handlingar eller i bästa fall till goda handlingar av helt sinnesförvirrade orsaker – löften om himmeln, hot om helvete eller kanske lockelsen av 72 postuma sexslavar. Så även om det finns en placeboeffekt, är tanken att den muslimska dogmen om martyrskap eller föreställning att homosexuella måste avrättas offentligt, något dom bidrar till min poäng att summan är negativ.

    Beträffande det tredje argumentet så har jag full förståelse för föreställningen trots att jag inte accepterar det som något giltigt argument. Jag har t.ex. sett hur personer som accepterar planetteorin beter sig bland plattjordare (alltså människor som tror att gravitation är en konspiration och att jorden är platt). Jag kan alltså acceptera att ateister är svin, utan att behöva acceptera föreställningen att de har fel, för det har de inte.

    Ett genomgående tema verkar vara att det man vill ska vara sant också är sant, oavsett om det handlar om framgångsrika företagare som tror att sin personliga guru har magiska krafter eller om en flykting från ett muslimskt land som behöver avrätta otrogna. Och av någon märklig anledning skriver detta övernaturliga ting böcker. Film, tv, mjukvara eller musik är av för oss ogreppbara anledningar irrelevant. Som troende, ställ dig gärna frågan om du verkligen tror att du har rimliga skäl bakom dina föreställningar, eller om du egentligen inte är t.ex. någon ”kristen skeptiker” utan bara en vanlig hederlig vidskeplig människa som råkar gilla det vetenskapliga sammanhanget.

  • Diskussionen om jordens form pågår fortfarande

    Jag har under en kort tid varit medlem i facebookgruppen Flat Earth Sweden – Platt Jord (jag kan tyvärr inte länka dit), men blev dessvärre avstängd när jag började ge repliker. Jag tror verkligen inte att föreställningen att jorden är platt beror på att pannkaksfolket sitter på någon speciell evidens, utan att föreställningen kommer från psykologiska faktorer. Två ting som utmärker nästan alla plattjordare är 1) att de tror att den amerikanska regeringen konspirerar mot dem och 2) att jorden är skapad i sin nuvarande form av ett gudomligt väsen. Min karriär i facebookgruppen i fråga tog slut när jag försökte ge uttryck för detta, och jag har lärt mig läxan. På Radio Houdis facebooksida finns ett par dagsfärska skärmbilder från gruppen, och dessa kanske kan bättra på min bild av hur plattjordare tänker. Dessutom finns ett och annat naturvetenskapligt anspråk insprängt replikerna. Skärmbilderna är alltså inte mina, utan är ärligt stulna från min gamla podcasts facebooksida.

    Om jorden verkligen snurrar, skulle centrifugalkraften slunga ut oss i rymden.

    Står man nära jorden, är gravitationskraften starkare än centrifugalkraften, men ju längre från jorden man står, desto svagare blir gravitationskraften. Rent teoretiskt, om man fäster ett tillräckligt långt rep i jorden och sträcker ut det från jorden så skulle man kunna klättra på repet upp i rymden, för om repet är långt nog, kommer centrifugalkraften kunna ha ett starkare grepp om repet.

    Hur tjock är jorden och vad finns därunder?

    Anhängare av planetteorin behöver inte fundera på detta eftersom frågan för oss istället är: Vad finns utanför jorden? Nu ska jag i ärlighetens namn säga att ungefär 85% av det som finns utanför jorden fortfarande är ett mysterium, och även om vi fortfarande har fel om mycket, så är vi säkra på vissa saker: Utanför jorden finns ett vakuum, och andra solar med planeter. Resten kallas för tillfället för ”mörk materia”. I plattjordsmodellen vilar jorden på pelare. Fram till nyligen ansåg man att jorden vilade på sköldpaddor och elefanter, men numera anser man att jorden vilar på pelare. Det är dock en onödig hypotes.

    Innan vi verkligen vet att jorden vilar på pelare (vilket vi aldrig kommer att komma fram till) har vi ingen anledning att blanda in några pelare, eftersom man då flyttar problemet från ”vad vilar jorden på?” till ”vad vilar pelarna på?” – pelare vars egenskaper vi inte vet något om!

    Avslutningsvis vill jag säga att det finns en vädjan om att man ska börja om från början. ”Är det möjligt att du har haft fel om precis allt du tror dig veta?” Så är det naturligtvis, men som skeptiker gör vi antagandet att saker och ting är som de ser ut att vara – för att det verkar fungera!

  • En kort beskrivning av magisteriumkonflikten

    Vetenskap och religion är inte samma sak. Båda gör anspråk på att beskriva hur verkligheten är beskaffad, men på helt olika sätt. Dessutom är religion så mycket mer än bara ett alternativ till vetenskap när det kommer till att beskriva verkligheten, men eftersom både religiösa och vetenskapliga anspråk beskriver samma verklighet så finns det en konflikt.

    De mest grundläggande antaganden en vetenskaplig skeptiker gör, är att yttervärlden existerar och att vi kan lära oss något om den genom att studera den. Allt annat och alla andra teorier följer från detta. Ett enkelt sett att säga samma sak är att en vetenskaplig skeptiker antar att världen är som den ser ut att vara, inte för att han exakt vet det, utan för att det tycks fungera. Därför tror inte vetenskapliga skeptiker på gud. Gud är inte en premiss för oss och vi har ännu inte något som producerat något som tyder på att gud finns. Och eftersom gudars närvaro fäller väldigt mycket av det vi tror oss veta om verkligheten, letar vi inte aktivt efter gudar.

    Kristna gör antagandet att gud finns, och från det finns ingen väg framåt. Med en övernaturlig aktör på bordet är precis allt möjligt (Matt 19:26), och om allt är möjligt går det inte att göra några förutsägelser. Resonemang behöver inte sitta ihop, logiska regler kan brytas, för gud är större. Man kan inte riktigt veta om ett utfall är ett resultat av inomvärdsliga orsaker eller övernaturliga dito.

    Om inte ett påstående bara är ett påstående, när blir då ett anspråk religiöst? Faktum är att alla påståenden om verklighetens beskaffenhet som inte är uttryckligen religiöst motiverade är vetenskap. De kan vara dålig vetenskap, det kan vara felaktigt, men beskriver man verkligheten sysslar man antingen med vetenskap eller så konkurrerar man med vetenskapen. Albert Einstein trodde att Universum var statiskt, vilket visade sig vara felaktigt, men det var fortfarande vetenskap. Svaret på frågan hänger på vad som händer sedan. Om vi vet att något inte stämmer, avfärdas det normalt. Gör man inte det, kanske på grund av de dogmer man bär på, har vi att göra med religion.

    Att människan är skapad i sin nuvarande form, var vetenskap förr. Idag vet vi att så inte är fallet, och endast religiösa inriktningar där dogmatiska skäl att fortsätta påstå det, fortsätter att försanthålla det. Anledningen att kreationister kallar evolutionsteori för religion, är att de inte anser att evolutionsteori är en korrekt förklaring av arternas mångfald. Religion är mycket mer än en beskrivning av verkligheten, men det är en beskrivning av verkligheten som per definition är felaktig.

    Att använda religiösa referenser för att styrka en religiös poäng, går inte utanför det religiösa magisteriet, eftersom vetenskap fungerar helt annorlunda. Teorier om Jesus, teorier om verklighetens beskaffenhet, teorier om olika väsens beskaffenhet, kan endast säljas in om man fäster det vid något annat vi redan tror oss veta. Endast inom religion kan man referera till Bibeln, andra religiösa anspråk, eller annan trostradition, för utanför accepteras inte religiösa metoder för att beskriva verkligheten, annat än tron själv.

  • Nu har DN:s ledarredaktion helt tappat förståndet

    På temat ”alla som inte tycker som jag är Hitler” låter Dagens Nyheter (DN) självaste Sverigedemokraterna (SD) företräda sekularismen i gårdagens ledartext. SD är ett kristet parti som anser att kristendomen ska ha en särställning i Sverige, medan Humanisterna, som faktiskt är sekulära, anser att alla religioner ska samexistera på lika villkor. Oavsett vilken religion någon har, om någon alls, har alla människor samma rättigheter och samma skyldigheter inför både sina medmänniskor och samhället de verkar i. Ingens religion ska begränsa någon annan, ingens religion ska legitimera egenmäktighet över någon annan. Inte riktigt SD:s syn, va? Jag har slutat hoppats att någon på DN ska ta reda på vad orden de använder betyder, jag har slutat hoppats att någon på DN inte är helt likgiltig inför sant och falskt eller rätt och fel, och texten i övrigt är ett slags dumhetens triumf – med en underton som signalerar föreställning om att ha rätt, avfärdas mer nyanserade hållningar som ”religiös dyslexi”. Tillåt mig bjuda på några höjdpunkter:

    Att vara troende är ingen mössa du tar på dig i vissa sammanhang men lyfter av i andra, som en tomteluva på julafton. Det är – åtminstone om du tar din tro på allvar – något som präglar hela ditt liv.

    Som vi alla vet är de troende som tenderar att fungera med andra människor i ett mångfacetterat samhälle, de som inte tar sin tro på för stort allvar. En troende som i all enkelhet föreställer sig personlig relation med ett övernaturligt väsen är, åtminstone vad religionen beträffar, till mindre besvär än den som säkrar sin tillgång på unga sexslavar efter sin död genom att spränga icke-muslimer (eller vad de anser vara feltroende muslimer, för den delen). Men även om du låter din tro prägla hela ditt liv, så betyder inte det att du för den sakens skull kan göra vad du vill, bara det görs in din religions namn. Det är t.ex. inte säkert att en anhängare av Det missionerande kopimistsamfundet kan dela upphovsrättsskyddat material på Internet utan risk för repressalier, och det är inte säkert att du som troende pastafarian får ha ett durkslag på huvudet på körkortsbilden. Det är inte ett hot mot religionsfriheten eller din rätt att tro, det är blott begränsningar som implementerats för att skydda andra medborgare. Dessa begränsningar är inte ens huggna i sten, utan kan påverkas via den demokratiska processen. Och så redan i nästa mening skriver man något som skulle kunna vara hämtat direkt från SD:s partiprogram:

    Att en judisk pojke enligt traditionen föddes denna dag för två tusen år sedan har kanske mer än något annat på gott och ont format den värld vi i dag lever i.

    Det man däremot inte känner till på DN är att mycket har reformerats genom åren, att guds makt över den Sveriges lag över åren har krympt och att det är något bra.

    För att parafrasera Eric Berntsson (SD) som sagt att ”din religion får du sköta på fritiden”, skriver man att ingen skulle säga att ”ateist får du vara på fritiden”. Jag är nyfiken på vad man tror att ateism egentligen är. Att man är ateist betyder nämligen inte att man inte är religiös, att man är ateist betyder inte att man inte är vidskeplig, att vara ateist betyder inte att man är sekulär, att man är ateist betyder inte att man har vissa värderingar. Gudstro är en komponent i många religioner, och ateism är bara ett ord för att man saknar föreställningen att en gud finns. Om det är vetenskaplighet och upplysning som DN försöker angripa, så är det vetenskaplig skepticism som avses, som är en del av sekulärhumanismen, och som har ateismen som del i sig själv. Men att inte tro på någon gud (ateism) är bara en komponent bland många i detta sammanhang, och många som inte tror på någon gud kan tro på spöken, på en platt jord, eller på vilket ovetenskapligt trams som helst.

    SD:s religiöst motiverade krig mot islam har inget med sekularism att göra. Vi Humanister är betydligt bättre företrädare för sekularismen, och bland våra medlemmar har SD inte speciellt mycket stöd.

  • Fler exempel på att religion verkligen är pseudovetenskap

    Under sedvanliga ursäkter för min irritation över vad staten köper för tjänster av folket så vill jag vill ge tre färska exempel på att religion verkligen är pseudovetenskap. Först ut har vi en samling apologeter som skriver en text i Dagen som i princip går ut på att ”om man inte är försiktig med sin islamkritik så kan man bli sekulär”.

    …då ledande liberaler som Bengt Westberg och Nyamko Sabuni är medlemmar i en organisation (Förbundet Humanisterna), som förutom att driva tesen om religionen som kärnan till alla världens konflikter, till sina offentliga arrangemang bjudit in anti-teistiska predikanter som Richard Dawkins.

    Och:

    Var går den liberala demokratins yttre gränser och hur kan vi gemensamt försvara dessa från våra respektive förståelsehorisonter?

    Därefter har vi en text i Världen idag som menar att andra livsåskådningar måste visa vad de går för. Först gnälls det på Richard Dawkins (tyvärr baserat på en missuppfattning om hans syn på religion), men så avslutas texten med följande:

    Den sekulära humanismen har alltför länge surfat på det kulturbygge som vilat på Bibelns undervisning och man har kunnat ta frukterna av gudstron för givna – samtidigt som man motarbetat just den tron. 

    Det går inte längre, den tiden är förbi. Nu är det skarpt läge. Nu är det upp till bevis för de olika livssynsperspektiven att på egna meriter visa vägen framåt. 

    Det har vi som kristna verkligen inga invändningar mot.

    Kunskap, utveckling, välstånd och humanism kommer alltså inte från sekulärt håll, utan från religionen – åtminstone den religion som grundar sig i bibeln – och den som påstår något annat har en bevisbörda. Förmodligen världens enklaste bevisbörda: Hade inte humanismen influerat kyrkan, hade den fortfarande praktiserat tortyr, hade inte kyrkan influerat vetenskapen, hade vi sluppit medeltiden (som passande nog kallas The Dark Ages på engelska).

    Sist har vi propagandamaskinen Islam.nu som presenterar tre bevis – alltså inte goda argument, utan bevis – för guds existens. Det är islamdoktorn Abdullah as-Sueidi som förklarar.

    1. Vi känner att det finns en högre makt, alltså är vi skapade av Allah, förmodligen fritt tolkat av Dean Hamer. ”Han har skrivit en hel bok…” Det påpekas även att det inte finns några ateister i skyttegravarna.

    2. Allt som börjar existera måste ha en orsak. Universum har börjat existera, och måste därför ha en orsak. Alltså är vi skapade av Allah. Ni minns kanske ploppteorin – problemet är bara att den inte håller. Så beträffande det andra ”argumentet” ger doktorn svaret själv. Vi tror inte på en trollkarl som drar en kanin ur sin hatt. Nej, det gör vi inte.

    3. När något är designat så måste det finnas en designer. Eftersom allt är designat och inget är naturligt har Allah skapat oss. Pling plong, tjipp tjopp, jopphejdihejda.

    Gud antas inte behöva ha börjat existera. Det är Universum som har börjat existera, inte Gud. För att rappakalja. För att ”islamdoktor” är den enda yrkestitel som får jopphejdidoktorer att framstå som användbara. För att bullshit.

    Beträffande det tredje ”argumentet” så liknar det väldigt mycket något en ”islamdoktor” skulle kunna drämma till med.

    Låt oss ge honom sina ”bevis”, så har fortfarande inget försök att leda det till just Allah ens gjort. Låt oss anta att vetenskap är en konspiration och att magi är Den Enda Sanningen, så är Islam en sen tillkomst till en bred palett av dumheter, helt utan att vara den minst dumma dumheten. Hittepådoktorstiteln till trots.

  • Svar till Joel Halldorf: Religion är platt, tomt och andefattigt

    Joel Halldorf beklagar sig i Axess om bristen på religiös allmänbildning, och ger några exempel på vad som går förlorat om kunskapen om kristendomen försvinner. T.ex. blir våra helgdagar ett mysterium. Vad har granar och grisstjärtar med Jesu födelse att göra? Vad har harar och ägg med hans avrättning att göra? Den som tror att t.ex. kulturhistorien skulle kunna kasta ljus över dessa frågor misstar sig enligt Halldorf, för här krävs ”kristen allmänbildning”.

    Som exempel på ”kristen konst” nämns t.ex. Michelangelo, upphovsman till målningen i Sixtinska kapellets tak och till skulpturen David, föreställande karaktären med samma namn i Gamla testamentet. Det förstnämnda var ett beställningsjobb från Katolska kyrkan, och är därmed bara en fråga om vem som hade pengar, men låt oss bortse från det medan vi granskar tankegången om kristendomens konstnärliga djup. Båda verken producerades under tidigt 1500-tal.

    Är man född i Italien under det sena 1400-talet så är man katolik. Kyrkan var en maktfaktor, någon religionsfrihet fanns inte och upplysningen hade inte ens börjat. Precis som nu, fanns det bra konstnärer och personer som inte var konstnärer, men till skillnad från nu, så var man där och då katolik. Detta är inte något jag skriver för att jag vill opponera mig mot religionskunskap, tvärt om! Ju mer man vet om religion, desto större chans har man att frigöra sig från religionens bojor. Religion är inte en kompetens, det är en institutionaliserad vidskepelse.

    Att 520 år gammal italiensk konst är religiös är inte konstigare än att en 520 år gammal italiensk bro är byggd av religiösa, för det fanns inga alternativ. Och idag ser vi att stora konstnärer inte alls behöver vara troende. Rockmusikens avantgardemästare Pink Floyd har släppt ifrån sig några av de vackraste samtida verken, och deras låtskrivarpar (Roger Waters och David Gilmour) är uttalade ateister. Ibland handlar texterna om religion, ibland handlar texterna om politik, men stor konst vilar inte på vidskepelse.

    En manlig troende muslim som dör, hoppas på ett efterliv i ett eget harem med 72 jungfrur till sitt förfogande att njuta av. Om jag hade trott att jag skulle överleva min egen död, skulle jag vara betydligt mer bekymrad över tillgången på konst och kultur. Men man antas vara andefattig för att man saknar en specifik vidskepelse. Som tur är, har de flesta kommit längre i sina tankar.

  • Idag skriver jag om darwinism och socialdarwinism i Nerikes Allehanda

    Texten finns publicerad på Nerikes Allehandas hemsida, här.

  • Kan man tro på mirakel?

    Kan man tro på mirakel? Följande klipp är ett uttag från en debatt mellan Micael Grenholm och mig, från Micaels live-sändning på Facebook, 2019-03-28.

  • Dags att ventilera lite igen…

    2019-02-14: Om självaste staten hävdar att spöken ockuperar ett hotell, så måste det rimligen vara sant. Där fick skeptikerna så att de teg!

    2019-02-17: Irans statliga television kunde tyvärr inte visa matchen mellan Bayern München och Augsburg på grund av att den dömdes av en kvinna. När det uppenbarade sig, bröt man helt enkelt sändningen. Finns det något i rapporteringen från Iran som avslöjar att det finns förbättringsutrymme när det gäller kvinnosynen?

    2018-02-18: För den som någonsin undrat över hur det är att vara hysterisk: DN har (eventuellt med rätta) kritiserat Moderaternas Hanif Balis användande av ordet ”avkomma” synonymt med ”avföda”, på grund av att det tvingade dem att själva ersätta sina egna ordval.

    2018-02-18: Låt oss en gång för alla konstatera att det är ett västerländskt privilegie att inte frukta IS. Terrorism drabbar nästan aldrig oss.

    2019-02-19: SVT sparkar bandet Augustifamiljen för att man vill få in mer kvinnor i rutan, vilket naturligtvis är bra. Däremot kan inte den individuelle musikern rå för sitt kön, vilket gör grunden för uppsägning tveksam. Juridiskt löser SVT frågan genom konsultkontrakt istället för anställning. Smart!

    2019-02-19: ”Svenske IS-terroristen omringad – frun död”

    2019-02-19: Man väljer varken sina värderingar eller sina föräldrar. Det sistnämnda kan påverkar det förstnämnda, men var hamnar ansvaret? Jag känner en kvinna som är jätterar och som framstår som ytterst välmenande, som är IS-anhängare. Jag känner en man som högaktar mina barn som är uttalad nazist. Har man eller har man inte ansvar för sina åsikter? Är det rent av en klassfråga?

    2019-02-19: En tänkvärd reflektion är att nazismens ”tyskfruar” inte hade mer att säga till om än dagens IS-fruar. Isobel Hadley-Kamptz: ”En helt annan sak: jag tycker inte att man kan jämställa IS-fruar och tysketöser. IS-fruarna har i allmänhet aktivt och medvetet åkt ner för att stötta IS och kriget. De har varit ideologiskt övertygade och sökt bidra till IS på det sätt de tillåtits.”

    2019-02-20: Tänk dig den absolut värsta ideologin någon kan föreställa dig. På 40-talet kanske det vore Frau Cocks lampskärmar av människohud, på 2010-talet kanske en IS-krigare som slitit huvudet av en 5-åring med så dålig precision så att axlarna och ett revben fortfarande var fäst vid ryggraden. Veronica Palm skriver på Twitter: ”Att hota med att dra in medborgarskap är inte direkt något som främjar integration.” Det hon menar är att vi ska älska nazisten men hata nazism, men graden av vidrighet är så stor att det nästan är mänskligt att tveka.

    2019-02-20: ”Praying for him won’t do any good… He has too many Evangelists on his side”

    2019-02-20: ”Militär själavård” har jag inga problem med, men varför ska skattepengar avgöra vilken gud (om någon) som finns på riktigt? Idag är astrologerna ersatta av astronomer, alkemister ersatta av av kemister och homeopater ersatta av läkare, så varför inte lyfta blicken från jesusiter? Här finns både humanister och psykologer. Så länge ateister betalar skatt, bör staten överväga att värdera alla sina medborgare lika högt. Vi kommer kanske aldrig nå målet, men vi bör sträva dit, för allas lika värdes skull. För at göra en lång historia kort: Life is a lemon and I want my money back!

    2019-02-20: Slutligen måste jag kommentera företaget MediCalls offentliga psykos. De har samlat in samtal till 1177 (sjukvårdsupplysningen) och publicerat dessa på Internet. MediCall skriver på sin hemsida att ”servern är placerad i Sverige och inga patientuppgifter eller personuppgifter lagras utanför Sveriges gränser”. Om man publicerar från Sverige så lagras ju faktiskt informationen där den hämtas till. Påståendet är bara garanterat sant om ingen utomlands har Internet. Min personliga hemsida finns t.ex. på en server i Danmark, men filerna lagras i Sverige om någon från Sverige hämtar dem. Att lagra något och att publicera något är alltså inte helt synonymt. MediCall publicerade samtalen från Sverige, men var de lagras är inte upp till dem, det är upp till dem som väljer att lagra vad MediCall publicerar. Infrastrukturen för detta finns långt utanför våra gränser – även Kim Larsen-lyssnande, öldrickande rökare i Danmark kan ha Internet. Vidare är det diskutabelt att man kallar det för ”intrång” när någon konsumerar vad man publicerar. Så även att man kallar osäkrade filer för en ”lucka” i säkerheten. Sannolikheten att någon har ”råkat” skapat ett subdomän för filerna i fråga, är minimal.

  • Psykisk ohälsa på grund av vetenskap?

    I december i fjol skrev Ingvar Nilsson ett inlägg som plockades upp av både tidningen Dagen och Världen Idag. Nilsson accepterar inte evolutionsteorin, vilket naturligtvis är helt i sin ordning. Han är ingen kunskapsauktoritet, hans världsbild är religiös, och bland dem som hellre litar på religiösa auktoriteter och uppenbarelser än på förnuftet, gror alla möjliga galna föreställningar och konspirationsteorier, så det kunde mycket väl ha varit ännu värre. Jorden hade kunnat vara platt och Donald Trump hade kunnat vara en rymdödla, och så vidare.

    Men Ingvar Nilsson är kanske mer bekymrad av konsekvenserna som han tror kommer av en naturlig världsbild – den ökande psykiska ohälsan bland barn beror på barnens kännedom om sitt naturliga ursprung. Är man inte magisk, som Voldemort, så kan man inte må bra. Med ockultismen som ideal, är man såklart inte intresserad av andelen gudstroende som lider av psykisk ohälsa, och man vill definitivt inte jämföra siffrorna med anhängare av humanismen.
    Men ett konsekvensneutralt och förutsättningslöst sanningssökande är definitivt inte alltid rosaskimrande – nazismens offer är offer även om man finner det obehagligt. Men i långa loppet vinner vi på att se verkligheten så som den faktiskt är.

  • Jo, jordens form är fortfarande föremål för diskussion

    Poes lag säger oss att det inte är helt enkelt för vanliga människor att skilja på extrema uppfattningar och parodin på extrema uppfattningar, men idag är jag övertygad att plattjordare finns på riktigt. I studiesyfte gick jag med i Facebook-gruppen ”Flat Earth Sweden – Platt Jord”, för jag ville veta hur det ligger till. Finns det verkligen människor som på allvar tror att jorden är platt? Idag tror jag att plattjordare finns på riktigt, men att deras mest utmärkande drag kanske inte är deras uppfattning om jordens form utan att de är kreationister. Eftersom det inte finns någon vetenskaplig modell som förklarar varför alla himlakroppar utom Jorden skulle bli planeter, behöver man en skapare som slipper ta hänsyn till

    Gruppens temabild föreställer Jorden i profil, fotograferad från rymden. På bilden syns horisontens krökning tydligt, så den måste man förklara som en optisk effekt. Hade jag låtsas vara plattjordare, hade jag valt en bild tagen på lägre höjd, där horisonten ser platt ut.

    Fast vi vet ju om att även en basketboll är platt, bara man har rätt perspektiv.

    I gruppen hittar vi videos, fyllda med vaga insinuationer, presenteras som bevis. Vem som helst som ser vilken av dessa som helst, kommer vara helt övertygad om att jorden är ett klot och att vi antingen har att göra med sofistikerade satiriker eller konspiratoriska galningar. Efter att ha läst inläggen på sidan och efter att ha ställt ett par kontrollfrågor, lutar jag åt de senare.

    Ganska mycket fokus läggs på argument i stil med att om man inte ser en knappnål på ett skrivbord på 7 meters håll, så ska man inte heller kunna se England från Norge på 45 mils avstånd, vilket många nöjer sig med. Jag tänker kommentera ett inlägg innehållande ”10 påståenden som man använder för att kullkasta platt jord-teorin och problemen med dem”. Det vi kommer att få se, är argument som används i planetteorins försvar, och varför en plattjordare inte godtar argumenten. Notera gärna att man inte erkänner styrkan i vetenskaplig evidens, men gärna hyllar vaga påståenden som egentligen inte bevisar någonting, utan bara syftar till att skapa osäkerhet.

    Påstående 1: Alla andra planeter är runda så då måste jorden också vara det. Fakta: Ett högst ovetenskapligt argument som utgår ifrån att man antar något.

    Ett påstående (jorden är rund för att andra planeter är runda) bemöts av plattjordaren med ett annat påstående, nämligen att detta är ett ovetenskapligt argument som utgår ifrån att man antar något. Plattjordaren har här inte funderat på vad man kan förutsäga utifrån en observation. Om man kan konstatera att alla (andra) planeter är klotformade, så måste man ha en förklaring till varför den planet man själv råkar stå på är platt. Detta är särskilt relevant då en amatör har lyckats visa att basketbollar är platta. På ett sätt har plattjordaren rätt. Ingen kan nämligen veta om solen kommer att gå upp imorgon, baserat endast på tidigare observationer att solen gått upp varje tidigare morgon. Men det är samma kunskap som gör att vi har goda skäl att tro att solen verkligen kommer att gå upp imorgon, som säger oss att jorden är en planet istället för en skiva som vilar på något.

    Påstående 2: Olika tidszoner bekräftar en rund jord. Fakta: Tidszoner bevisar inget annat än att man kan ha olika tider på olika platser på jorden samtidigt och fungerar lika bra på en platt jord.

    Tidszoner bekräftar inte i sig själv att jorden är en planet, men det finns en fungerande förklaring till tidszonernas existens, givet antagandet att jorden är en planet som snurrar runt sin egen axel. Om jorden är belyst av solen från ett håll, samtidigt som jorden roterar runt sin egen axel, kommer det vara just på olika ställen samtidigt. Plattjordarnas antagande att solen är en spotlight som endast lyser upp en del av den skiva den cirkulerar över, väcker bara nya frågor. Varför är solljuset riktat som en spotlight riktad mot en del av det golv solen svävar över, och vad motiverar solen att cirkulera i himlen istället för att falla ner på jorden?

    Påstående 3: Corioliseffekten bevisar att det finns två jordhalvor där vindarna roterar åt motsatt håll. Fakta: Beteendet är detsamma även om jorden är platt.

    När man betraktar ett objekt som cirkulerar kring jorden, som t.ex. en satellit, ser banan helt olika ut beroende på om jorden skulle rotera kring sin egen axel (vilket den gör) eller om jorden inte skulle göra det, eftersom jorden rör sig under satelliten. Påståendet hänvisar till att corioliskraften påverkar stora luftmassor och kan få stormar och orkaner att rotera, men effekten utgår ifrån att jorden är en planet. Om jorden vore en skiva som likt en LP-skiva roterar kring sin egen mittpunkt, går rotationen åt samma håll överallt, bara olika fort.

    Påstående 4: Om du rör dig i tre på varandra följande 90 graders vinklar där varje sida motsvarar 10000 km så hamnar du där du började. Fakta: Varsågod och testa! Detta är ett rent räkneexempel.

    Tre linjer avskilda av var sin 90-gradersvinkel ger en U-form på en platt yta, men på en yta krökt som ett klot kan det ge en triangel, givet att sträckorna är tillräckligt långa på ytan. Går man från nordpolen och nedåt, kommer spetsen vara vassare än 90 grader om du inte går ända till ekvatorn. Varsågod och testa! Detta är ett rent räkneexempel.

    Påstående 5: Sätter du ner pålar i marken så kan du med hjälp av skuggorna och vinklarna beräkna jordens krökning. Fakta: Återigen ett räkneexempel och detta resultat kan du uppnå även om solen är betydligt mindre och närmare oss.

    Jorden är alltså rund oavsett om solen är 15 miljoner mil ifrån oss eller inte. Men på vissa platser på jorden försvinner skuggan helt mitt på dagen under sommarsolståndet, på andra platser gör den inte det. Det beror på att ”upp” är relativt till platsen på planeten man befinner sig på. Från plattjordsfalangen som tror på rymden (och alltså inte accepterar hypotesen att stjärnorna sitter på en kupol över jordskorpan) kommer en hel del förvirrat resonemang om perspektiv, t.ex. den här videon.

    Påstående 6: Stjärnbilderna hamnar på olika håll om du betraktar dem på norra eller södra halvklotet. Fakta: Stjärnbilderna kan lika väl hamna på olika håll om de är betydligt närmare jorden och du befinner dig på olika betraktningspunkter på den platta jorden.

    Denna invändning är korrekt oavsett om man är en plattjordare som tror på rymden eller en plattjordare som tror på kupolen eller ej. Men båda dessa modeller introducerar nya problem: Om stjärnor är ljus på en kupol, varför rör de sig oberoende av varandra? Om rymden verkligen finns och består av stjärnor och planeter, varför är då jorden platt och inte en del av det systemet?

    Påstående 7: Magellan gjorde en världsomsegling genom att kontinuerligt segla västerut och kom tillbaka till samma utgångspunkt. Fakta: Du kan göra samma resa på en platt jord där nordpolen som ligger i mitten, alltid ger samma utslag på kompassen.

    Korrekt, men igen, antagandet att jorden är en planet som alla andra, gör att man undviker många andra problem.

    Påstående 8: Objekt på horisonten försvinner ju längre bort du kommer. Fakta: Objekt försvinner på grund av den okulärara förminskningen, refraktion, fysiska hinder och atmosfären mellan dig och objektet. Ta fram en kikare/teleskop/en bra kamera med zoom och objektet dyker upp igen i sikte.

    Detta antagande följer att om man står på en höjd, högre än träden, så borde man kunna se vad som finns bortom träden, vilket jag kommenterar här.

    Påstående 9: Skuggan på månen från jorden är sfärisk i formen. Fakta: En skugga som faller på ett sfäriskt objekt som t.ex. månen, får den formen som objektet har.

    Nej. Skuggan förvrängs av formen på objektet den landar på, men du kan inte utan vidare förvandla en pinnstol till en enhörning genom att projicera dess profil på ett klot. Slutsatsen att jorden är platt handlar inte om bevisläget, utan om att plattjordare är utsatta för en konspiration. Plattjordare är en minoritet man inte berättar sanningen för, men som anar att något inte stämmer, vilket framgår av bemötandet av påstående 10.

    Påstående 10: De bilder av jorden som presenterats, visar att jorden är en klotformad planet. Fakta: Inga fotografier på jorden har presenterats, NASA medger att bilderna har fabricerats för att få jorden att framstå som en planet.

    Läs gärna vidare här.

  • Lööf kan ha övertolkat Peterson

    Jordan B. Peterson och Annie Lööf är inte överens om varför män och kvinnor väljer olika yrken. Under Skavlan-intervjun hänvisade Lööf till det s.k. glastaket. Tanken är att män och kvinnor vill ha samma jobb, men att kvinnor inte släpps in på dessa. Peterson hävdade att män och kvinnor tenderar att göra olika val, något som särskilt utmärker sig jämställda länder.

    Peterson är en triggerpunkt för många, inte minst Cathy Newman, så när man kommenterar honom är det nog ganska viktigt att erkänna att han har fel om mycket. Men många fel som tillskrivs Peterson kommer faktiskt från personer försöker representera honom. Konstaterandet att män och kvinnor gör olika val är inte en teori och det är inte en utsaga om varför. Det är inte en personlighetsanalys och det är inte en fråga om arv kontra miljö. Att män och kvinnor gör olika val är bara ett observerat fenomen. Men man hör så mycket mer än det som sägs, vilket förmodligen kan ha fått Annie Lööf att svara ”We don’t agree on that”. Det kan bero på vad som händer i mottagarens huvud, och det kan bero på att man kopplar ihop (det korrekta) påstående med annat som man vet att Peterson har sagt, men faktum kvarstår: Män och kvinnor gör olika val, oavsett om det beror på glastaket, på andra miljöfaktorer eller biologiska faktorer.

    Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet publicerade nu i oktober en text som kommenterar en studie de gjort tillsammans med två andra högskolor: ”När personer själva skattar sina personligheter – de fasta drag som bildar vår karaktär – är skillnaderna mellan män och kvinnor större i jämställda länder.” Studien finns publicerad på Wiley Online Library. Även Science Magazine publicerar nu i oktober en tysk studie som konstaterar: ”On one hand, the attenuation of gender-specific social roles that arises in more developed and gender-egalitarian countries may alleviate differences in preferences between women and men. As a consequence, one would expect gender differences in preferences to be negatively associated with higher levels of economic development and gender equality (social role hypothesis). On the other hand, greater availability of material and social resources removes the gender-neutral goal of subsistence, which creates the scope for gender-specific ambitions and desires.”

    Apropå Cathy Newman så gör hon helt rätt när hon intervjuar Jordan B. Peterson. Hon ställer utmanande frågor och låter honom prata till punkt i sina svar. Sen upprepar hon det hon hört, eller konsekvenser av det hon hört (”… so you’re saying…”), vilket bekräftar om budskapet gått fram eller ej. Det som möjligtvis är förvånande, är att hon konsekvent missförstår honom. Men genom att upprepa, så vet vi åtminstone det. Intervjun är väl värd en halvtimme.

  • Mjukvaran SQLite skrivs av oresonliga idioter

    SQLite är en mjukvara för datalagring, skriven i C, som fungerar på i princip vilken enhet som helst, från t.ex. Windows Phone till Linux. Mjukvaran är Public Domain, så företaget som utvecklar den försörjer sig istället på att sälja t.ex. support, tilläggsfunktioner eller drift.

    Den utvecklare som ska bidra till den officiella produkten måste leva upp till en uppförandekod på 72 punkter som finns publicerad som en del av dokumentationen på deras hemsida (läst 2018-10-23). T.ex. får man inte mörda (punkt 3), vänsterprassla (punkt 4) eller vara stolt (punkt 34), samtidigt som man måste respektera äldre (punkt 68), älska sina fiender (punkt 31) och älska att fasta (punkt 13).

    Jag kan ibland vara naiv och utgå ifrån att mina kompanjoner inte är mördare, och kan därför rentav tycka att det är lite nedlåtande att behöva be någon jag ska jobba med att skriva under på det. Och ska jag vara helt ärlig så har jag över huvudet taget svårt att vara kollega med den sortens människa som antas behöva ha en uppförandekod för att inte mörda. Men om jag kan se bortom det, så vill jag naturligtvis hellre jobba med en humanist än mördare. Så vad har fastan med saken att göra?

    Det är nog ingen idé att försöka förstå, för det visar sig att SQLite utvecklas av vidskepliga idioter. T.ex. finns det ingen som bidrar till produkten som inte älskar en 2000 år gammal krigsgud från Mellanöstern (punkt 1) eller som inte ger denna övernaturliga entitet äran för sina egna insatser (punkt 42). Som mjukvaruutvecklare i behov av datalagring bör du fundera på om den som behöver denna uppförandekod, och vidare, den som lever efter denna uppförandekod, är någon som du vill ha att göra med? Över huvudet taget, på något tänkbart vis? I så fall har du problem.

  • Skövde Nyheter förklarar det där med själen

    Idag publicerade Skövde Nyheter ett reportage om det certifierade mediet Mahlin Larsson som efter erfarenheter från andra dimensioner kommit till slutsatsen att vi överlever vår egen död.

    Två saker är mycket sorgliga:

    1. Vi har förstört en planet i onödan, eftersom vi byggt bekvämligheter och skaffat mat åt kroppar som vi egentligen inte behöver.

    2. Att journalister inte ställer en enda kritisk motfråga.

    Vad händer efter döden, mormonerna?

    Om livet efter döden: Hjärnkirurg chockar alla?

    Livet efter döden och islamism

    Vetenskapliga bevis för livet efter döden?

  • Är jorden platt eller ett klot?