Anders Hesselbom

Hotas demokratin av ett renodlat public service?

2024-05-30

Under rubriken ”Nedskärningarna i public service är ett hot mot demokratin” lägger Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet, ut texten om hur demokratin hotas. Först konstateras att journalistik är dyrt.

Idag är det mer regel än undantag att folk inte förstår prioriteringar. Detta verkar vara särskilt sant när det handlar om journalister, inte minst när de jobbar med public service. När det är dags att fastslå statsbudget brukar SVT gärna skriva om hur du ”påverkas” av den nya socialdemokratiska budgeten och om hur du ”drabbas” av den nya moderata budgeten. Men precis som ett land med låg skatt kan ge mycket pengar till välfärd, så kan ett land med hög skatt, likt Sverige prioritera mycket annat än välfärden. För att det är billigt. En miljon här och en miljon där, antas vara billigt, för att man inte förstår hur många små belopp kan bli ett stort. Därför är kommunpoeter och maskkonst inga konstigheter. Och när det offentliga ska spara, ser man inga andra alternativ än att skära ned på vård, skola och omsorg. För man förstår inte prioriteringar, och är därför notoriskt fientligt inställd till nedskärningar i gemensamma utgifter.

Hyllert skriver: ”Att erfarna journalister lämnar branschen är inte bara negativt för individen [alltså journalisten] och arbetsplatsen. Det utarmar också journalistiken, vilket är ett demokratiskt problem.” Väldigt mycket som SVT lägger pengar på är inte journalistik. Det är tekniker som sköter omoderna kamerasystem, det är lågproduktiva grafiker, det är byråkrati, det är administration, det är lekprogram och mycket annat. Att man behöver närma sig en effektivitet inom grafikproduktion som liknar marknaden i övrigt, hotar inte demokratin. Att ”Bäst i test” sänds på TV4 i stället för på SVT, hotar inte demokratin.

Vi måste också förhålla oss till föreställningen att sådant som inte är skattefinansierat inte kan finnas. Om man skär ner på gemensamma utgifter, och väljer att skära ner på guldkanten, som kulturen, i stället för kärnuppdraget (som är välfärden), så antas kulturen försvinna. Man har ingen aning om att kultur är äldre än den nya rendering av svensk vänster som vill beskatta sina medborgare hårt, och att kultur finns i länder med lägre skatt än Sverige. Även journalistik kan finnas utan att vara skattefinansierat. Det är till och med så att det blir lättare för journalister att finnas om man inte beskattades så hårt. Bättre ekonomiska förutsättningar att driva journalistik gör mediebolagen mindre bidragsberoende och därmed mindre bundna till tillstånd och villkor.

Nedskärningar i det gemensamma är förmodligen snarare bra för demokratin, men det är inte omöjligt att Ulrika Hyllert bara råkar gilla svensk public service, och därför gärna ser att andra betalar för hennes nöje.

Läs gärna Henrik Jönssons text på ämnet: Övertygelsen att public service-bolagen är så fulländade att även minsta reformförsök beskrivs som “hot mot demokratin” vittnar inte om journalistisk integritet utan om bunkermentalitet.

Här bemöter jag allmänna vilseledande påståenden om svensk public service.

Kategorier: Politik, Public Service