Anders Hesselbom

Hur ser vänsterns valkampanjande ut denna gång?

2021-02-04

Valspurten har inletts, ännu tidigare än den brukar. Denna gång ska vi inte rösta på Socialdemokraterna för att de har några nya visioner att bjuda på, eftersom de har suttit vid makten så länge att de kunnat verkställa sin vision. Denna gång ska vi rösta på Socialdemokraterna för att rädda demokratin och för att oppositionen är nazister. Ända upp på ministernivå förekommer allt från tjuvnyp om ”samarbete med SD” till retoriska uttalanden om förintelsen. Vad består detta samarbete av, och vad säger regeringen om oppositionen i övrigt?

Att SD släpper fram en högerregering ger dem själva väldigt lite makt. Makten kommer snarare från det mandat som givits dem av folket. Valet av en höger- eller vänsterregering handlar snarare om vilket regeringsalternativ som de anser vara bäst på att driva deras frågor. Kopplingen till deras rötter i nazismen är inte starkare i denna fråga än Vänsterpartiets rötter i kommunismen när de har samma ”samarbete” med Socialdemokraterna. V släpper igenom en vänsterregering som de är lika välkomna in i som SD är i högern (d.v.s. inte alls) för att det anser att en vänsterregering är mindre dåligt för dem, för att en vänsterregering ligger närmare deras politik. Ingen vettig människa kallar Socialdemokraterna eller deras väljare för kommunister för det. Men istället för ytterligare ett tomt löfte om att ”denna gång ska vi knäcka gängkriminaliteten” så har vi alltså landat i att man måste rösta regeringsvänligt för att inte vara rasist.

Ett oönskat sällskap till maktens vanliga klagomål på oppositionen. ”Det är bra för låginkomsttagaren att bli beskattad”, ”när man vill sänka skatten så är det välfärdsposterna man vill minska”, ”om inte P3 spelar melodiradio går demokratin under”, ”företag skulle inte anställa fler om det blir billigare att anställa”, ”om den fria marknaden producerade långfilm skulle vi bara få skräpfilmer”, ”vi vet inte förrän om ett par månader om vår coronastrategi är bäst och är den inte det så är vi bäst på att räkna”, ”vi är inte ett av länderna med högst arbetskraftsutbud, inte arbetslöshet”, ”vi har ingen elbrist och elpriserna är inte höga, för ibland exporterar vi el”, ”om marknaden får sälja alkohol kommer folk att supa ihjäl sig”, och så vidare. Jag kommenterar samtliga dessa påståenden nedan, för den nyfikne.

Höger och höger behöver inte vara samma sak, för det finns olika sorters höger. Vi har extremhögern, som nationalsocialismen, som är extremhöger för att den vilar på tanken om A- och B-människor. Denna höger har en finansiell politik och en kulturpolitik som liknar vänsterns. Inom nationalsocialismen anses höga skatter och centrala val främja medborgaren medan fri kultur gör medborgaren själsligt förtappad. Sen har vi den höger som jag tillhör, som inte liknar extremhögern mer än socialdemokratin liknar nationalsocialismen. Jag vill ha fri media istället för statlig media. Istället för att beskatta befolkningen för att finansiera mediaproduktion, kan man sänka skatten för att förbättra förutsättningarna att producera fri media. Jag vill ha fri kultur istället för statlig kultur. Istället för att beskatta befolkningen för att finansiera filmproduktion, kan man sänka skatten för att förbättra förutsättningarna att fritt producera film. Mer pengar ska gå ut till välfärden men mindre pengar ska gå ut totalt, och statens intresse i medborgaren är inte att fostra henne, utan att försvara hennes rättigheter. Yttrandefriheten, tankefriheten, åsiktsfriheten, religionsfriheten, mötesfriheten, och så vidare. Istället för att operascenen ska göras beroende av villkorade bidrag för att överleva, på grund av att de skattar till ”Reine & Mimmi i fjällen”, ska en scen kunna göra de uppsättningar de finner passande, baserat på konstnärligt innehåll och utmaning viktat mot gångbarheten.

Men böcker som ”Insert coin” (Ludde Nordenskjöld) och ”Så roligt ska vi inte ha det” (Mattias Svensson) vittnar snarare om att det kanske inte alltid är medborgarens väl som ligger i Socialdemokratins kikare, utan snarare en missriktad omsorg om medborgarens karaktär. Här är problemen med ovannämnda påståenden:

”Det är bra för låginkomsttagaren att bli beskattad”
Även om man betalar skatt procentuellt, drabbas en låginkomsttagare mycket högre än en höginkomsttagare av skattetrycket, eftersom varje krona man inte får disponera själv faktiskt innebär försämrad ekonomiskt självstyre. Detta kan lappas och lagas med bidrag, men ett bidrag kan aldrig kompensera för en hederligt ihoptjänad slant.

”När man vill sänka skatten så är det välfärdsposterna man vill minska”
Att annat än välfärden ska vara skattefinansierat, är en vänstertanke. Högern vill ha att det allmänna ska fokusera på sin kärnverksamhet. Ta in mindre pengar från medborgaren på det totala, men lägg mer pengar på vård, skola och omsorg.

”Om inte P3 spelar melodiradio går demokratin under”
Syftet med den statliga melodiradion var att konkurrera ut piratradion, på den tiden det var olagligt att sända media i Sverige. Idag är statliga nöjesprogram i bästa fall bara störande element på marknaden för den som försöker försörja sig på att spela melodiradio.

”Företag skulle inte anställa fler om det blir billigare att anställa”
Företag vill tjäna pengar, och där det möjliggörs av att ha anställda, vill man ha så många anställda man mäktar med. Det är inte bara medborgare utan även företag som gynnas av ekonomisk frihet.

”Om den fria marknaden producerade långfilm skulle vi bara få skräpfilmer”
I princip alla storfilmer som släpps i Sverige idag är skattefinansierade, som t.ex. ”Sean Banan inuti Seanfrika” från 2012. Från USA, där det fortfarande är möjligt för den fria marknaden att producera film, har vi sett filmer som ”Bladerunner” och ”Alien”.

”Vi vet inte förrän om ett par månader om vår coronastrategi är bäst och är den inte det så är vi bäst på att räkna”
Vi har facit, och vi rapporterar sent. Våra förutsättningar att hantera coronapandemin liknar våra grannländers, men svenska myndigheter har gjort dåliga val på vägen.

”Vi är inte ett av länderna med högst arbetskraftsutbud, inte arbetslöshet”
Socialdemokratin sminkar grisen, inte bara genom att kalla arbetslöshet för arbetskraftsutbud. T.ex. är två arbetade timmar under en vecka av en person som söker ett heltidsjobb, inte en belastning för arbetslöshetsstatistiken.

”Vi har ingen elbrist och elpriserna är inte höga, för ibland exporterar vi el”
Ibland, typiskt när det är kallt, importerar vi el som inte är klimatneutral. Ibland, typiskt när det är kallt, skenar elpriset till den grad att företag måste läggas ner och människor blir arbetslösa.

”Om marknaden får sälja alkohol kommer folk att supa ihjäl sig”
Det har visat sig att begränsad tillgång skapar ett behov av att köpa när man kan. Igen, se ” Så roligt ska vi inte ha det”.

Kategorier: Politik, Rasism