Startsidan  ▸  Texter  ▸  Blogg

Anders Hesselbom

Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.

Jag måste nog läsa ”Inget är heligt” av Sakine Madon

2024-08-22

År 2022 gav Fri tanke ut Sakine Madons bok ”Inget är heligt”. Jag missade den när den kom ut, men nu finns den att köpa för en billig peng som e-bok. Sakine Madon själv skrev på X om en incident som började med att Moderna museets överintendent Gitte Ørskou skrev att de inte är intresserade av att ställa ut Lars Vilks rondellhund föreställande profeten Muhammed. Diskussionen hade kommit igång i och med Lars Vilks tragiska bortgång, och texten publicerades av Dagens Nyheter tio dagar efter vi fått beskedet. Om verket i fråga skriver Ørskou:

Att kränka är inte ett starkt konstnärligt verktyg om det inte kontextualiseras. En provokation utan fler dimensioner reducerar konsten till blott provokationen i sig själv. Teckningen har haft stor betydelse men gör det verket till stor konst?

När man tittar på vad Moderna museet har ställt ut genom åren, så är de definitivt inte rädda att kränka någon. Man har t.ex. haft en tårt-happening med Makode Linde, som många minns med förskräckelse.

I Sverige blir det alltid lite känsligt när konst eller satir riktar udden mot Islam. SVT hade ett humorinslag på Instagram som riktade udden mot islamistiska terrorister, men eftersom de fredliga och moderata muslimerna hamnade i upprorsstämning, så valde man att ta bort inslaget. Även om man inte är rädd för terrorismen som påföljd.

Och vem hör inte av sig till Gitte Ørskou om inte SVT:s vd Hanna Stjärne.

Gitte,
Vilken fantastisk text du har skrivit om Vilks.
Klarsynt. Tydlig. Och Resonerande.
All respekt.
Hanna (snart måste vi ju ses igen!)

Det är helt uppenbart att SVT har ruttnat inifrån. Läs gärna kommentarerna till Sakine Madons inlägg på X, där finner du mycket som får dig att fundera på hur Sverige mår egentligen.

När yttrandefriheten blir global och allmänt tillgänglig, måste vi välja mellan att förbjuda oönskade åsikter eller lära oss att acceptera att fler åsikter finns. Det första alternativet är långt mer förföriskt än att låta en massa marknadsliberaler och yttrandefrihetsfundamentalister tala fritt. Problemet med att lägga frågan om godkända åsikter i politikers händer, vilket redan skett i Storbritannien, är att man kan få ett bakslag vid ett maktskifte. Fördelen med att genomgå det stålbad som en ökad acceptans avvikande åsikter utgör, är att det som kommer ut på andra sidan är bättre, den smärtsamma resan till trots. Sveriges Television har grott in i sina åsikter, som ur många aspekter har goda intentioner, då de syftar till att skydda människor som de inte ser som mentalt vuxna eller kapabla att ta ansvar för sig själva. Men det eftersom det finns ett alternativ som är minst lika vettigt, kan jag inte ställa upp på att just deras åsikter skulle vara de objektiva åsikterna.

Kategorier: Politik, Politiskt korrekt, Yttrandefrihet

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.



En kopp kaffe!

Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!

Bjud på en kopp kaffe!

Om...

Kontaktuppgifter, med mera, finns här.

Följ mig

Twitter Instagram
GitHub RSS

Public Service

Folkbildning om public service.

Hem   |   linktr.ee/hesselbom   |   winsoft.se   |   80tal.se   |   Filmtips