Anders Hesselbom

Källan till SR’s kunskapsrelativism?

2017-03-25

Många vetenskapliga skeptiker förfäras över hur Sveriges Radio hanterar vetenskapliga frågor, eftersom man angriper frågorna kunskapsrelativistiskt. När t.ex. vaccination diskuteras, presenteras konsekvent forskningsresultat och fakta som ”ena sidan av myntet”, och vaccinationsskepsis baserad på godtycke och fördomar som den andra, lika trovärdiga sidan av myntet.

Jag tycker mig kunna se två sätt att se på kunskap idag. Dels har vi vetenskaplig skepticism, som handlar om experiment och upprepningar, och dels har vi kunskapsrelativismen, som anser att man får en mer korrekt bild genom att balansera åsikter mot varandra. Kunskapsrelativismen har inte vunnit något erkännande inom naturvetenskapen, men är ändå väldigt populär, förmodligen för att den skapar illusionen av kompetens genom att den innehåller en flora av påståenden. Och tyvärr är det kunskapsrelativismen som regerar inom Sveriges Radio.

Häromdagen skrev Ulf Danielsson (professor i teoretisk fysik), Christina Moberg (professor i organisk kemi), Christer Sturmark (författare) och Åsa Wikforss (professor i teoretisk filosofi) en debattartikel som kritiserade skolans syn på källkritik. Där nämns en text som ligger på NPSO-portalen som fungerar som bedömningsstöd av prov. Under rubriken Uppgift 21 står det beskrivet hur man ska bedöma när uppgiften är beskriva Plymouthbrödernas syn på utbildning. Detta är ett exempel på elevsvar på nivå C:

Om jag skulle välja en källa att använda fakta ifrån skulle jag välja NE eftersom den är mest sanningsenlig. Ne har låtit experter granska texten och därför är den mest sanningsenlig. Om jag fick välja flera skulle jag välja alla eftersom jag då kan kritiskt granska alla texterna. I NE-texten stod det inte så mycket om hur det är att leva som Plymouthbroder, mer sakenligt. T.ex. att det inte kan bo i hyreshus. Om jag skulle välja texten från deras egen hemsida skulle jag få en överpositiv bild av organisationen. Medans om jag väljer FRI’s text skulle jag få en mycket negativ bild.

Eleven är helt klart inte kunskapsrelativist, utan vetenskaplig skeptiker, och får därför ett sämre betyg. Så här skriver man i kommentaren:

Eleven jämför och resonerar på ett utvecklat sätt om alla tre källorna. Källa 2 och 3 berörs endast kortfattat i resonemanget. Däremot underbygger eleven sitt resonemang om ”NE”, vilket är tillräckligt för att svaret ska motsvara nivå C. T.ex. anser eleven att NE-källan är granskad av experter och därför är mer saklig och därför väljs den i första hand. De övriga källorna beskrivs som; antingen ”överpositiv” (källa 2) eller så ges en mycket negativ bild (källa 3), vilket visar på ett utvecklat resonemang och relativt väl underbyggt resonemang om trovärdighet.

Eleven (ovan) har alltså avfärdat källor av trovärdighetsskäl, vilket naturligtvis borde vara positivt när skälen är goda, vilket är fallet här. Detta är ett exempel på elevsvar på nivå A:

Jag skulle ha valt källa 2 och 3 alltså Plymouth brödernas egna hemsida och Stiftelsen FRIs hemsida. Jag skulle ha valt dessa källor för att i den ena står det positivt och den andra negativt om man blandar dessa så kan man få det neutralt (rättvist). Det var därför som jag inte valde den första källan för att den var så neutral. Det stod inte så riktigt hur det kan vara, kändes inte som en första hands fakta för att det inte kändes ”personligt”. Alltså vad jag menar är att den sidan inte valde någon sida och då får jag inte så nogrann info. Källa 2, 3 väljer olika sidor och tar fram både bra och dåliga saker och informationen från båda sidorna är ganska nogrann och förklarar ganska utförligt sina punkter. Om man arbetar med båda källorna så måste man även tänka till själv, vilket utav dom är trovärdigast? Man måste jämföra och när man väl är klar så får man ett bra skolarbete med både positiva och negativa åsikter och så blir även skolarbetet bra. Källan som jag tycker är mest otrovärdigast är källan 2, Plymouths egna hemsida. De har säkerligen överdrivit med hur bra det är i rörelsen. Alla tycker bra om sig själva och det tycker även dem. De i Plymouth bröderna rörelsen är egentligen emot det morderna tekniken (dator mm) men ändå har de en egen hemsida? Det får mig ju att tveka, är denna faktan riktigt trovärdig då? Och varför finns det så himla mycket dåliga rykten, så mycket att de är tvungna att nämna om det i hemsidan, men inget bra rykte? De överdriver bara om hur bra de är så att det dåliga ryktet ska bort.

En rättvis bild får man alltså av att blanda två källor, enligt denna elev. Om man frågar om vägen till biblioteket, och den ene svarar ”åt höger” och den andre ”åt vänster”, ska man alltså inte tänka att någon eller båda har fel, utan att biblioteket ligger rakt fram? Ur kommentaren till elevsvaret:

Eleven ger en välutvecklad motivering till valet av källor och uttrycker att NE är en för neutral källa och väljer bort den av det skälet, samt p.g.a. att det inte är en förstahandskälla. Eleven är medveten om att källa två och tre är subjektiva, men vill använda båda källorna för att få en så allsidig bild som möjligt.

Bedömningen handlar alltså inte om att ha korrekt förståelse, utan om att ha en ”allsidig bild”. Om Sveriges Radio hittar en sakkunnig som säger att man ska vaccinera sig mot mässlingen och en person som godtyckligt säger emot, vill man förmedla allsidigheten, inte att någon faktiskt kan ha fel. Nu kanske vi vet varför.

Kategorier: Public Service, Vetenskap