Programmerare, skeptiker, sekulärhumanist, antirasist.
Författare till bok om C64 och senbliven lantis.
Röstar pirat.
2019-07-15
Vi kan inte veta allt, men vi kan ändå bilda oss en uppfattning om det mesta. Är jorden t.ex. en planet som kretsar kring solen eller är jorden en gigantisk skiva som solen cirkulerar ovanför? Dessa frågor är ytterst konkreta och kontrollerbara. Om man skulle gradera frågan om jordens form på en skala där den vänstra sidan representerar det vi enkelt kan ta reda på och den högra representerar sådant som verkar vara ovetbart, skulle den frågan hamna långt till vänster. Vi kan ställa oss frågan om vilken form jorden har, ta reda på svaret och avskriva ärendet, vilket utmärker frågor som hör hemma på skalans vänstra sida. Men om frågan istället handlar om guds existens, då skulle en intellektuell kristen hävda att det i princip är helt omöjligt att veta om gud finns eller inte, vilket placerar frågan om guds existens till höger på skalan.
Till vänster hittar vi frågor vars anspråk innehåller en tydlig skillnad i konsekvenser som följer från att anspråket är sant och till höger hittar vi frågor vars anspråk har ungefär samma konsekvenser oavsett om anspråket är sant eller falskt – oftast inga konsekvenser. Mycket kan falsifiera påståendet att jorden är en planet som kretsar kring solen, men väldigt lite antas kunna falsifiera påståendet att gud finns. Istället för att bara lyfta blicken och gå vidare, antas vi tro att det är skvatt omöjligt att greppa de mest grundläggande föreställningarna om tillvaron. Har en kristen en personlig relation med Universums skapare eller inte?
En tydlig skillnad mellan religion och vetenskap är att ett påstående om tings varande som görs inom ramen för vetenskap anses vara svagare om det inte är falsifierbart, medan ett påstående om tings varande som görs inom ren religiösa sfären anses vara starkare om det inte kan falsifieras. Alltså, om jag som skeptiker påstår något om verklighetsbeskaffenhet, skulle jag kunna hävda att ”om X så Y” och sedan ”Y alltså X” eller möjligtvis ”inte Y alltså inte X”. Men om jag som kristen eller muslim hävdar att en viss vetenskaplig artikel ger stöd för hypotesen att gud finns, så finns gud även om den artikeln skulle falsifieras. Stephen Jay Gould kallar detta för non-overlapping magisteria, men hur man än försvarar skillnaden mellan vetenskapliga och religiösa påståenden, måste man ändå förhålla sig till att den andliga världen ska reflektera den fysiska världen, att metafysiken ska följa fysiken, och så vidare.
Den som vurmar för en hypotes som visar sig vara falsk, kan alltid konstruera ett andligt universum där hypotesen är sann, men det förändrar inte det faktum att hypotesen är falsk, och det bästa exemplet i modern tid är gud förväntas finnas ännu längre bort i ljuset av att han finns på riktigt. ”Om X i så fall Y, men om inte X i så fall Y.”
Del 1.
Kategorier: Filosofi, Religion
Du som kommenterar för första gången: Det kan dröja en stund innan kommentaren syns på sidan, eftersom den modereras manuellt. Har du kommenterat här förr, syns din kommentar direkt.
Bjud mig på en kopp kaffe (20:-) som tack för bra innehåll!
Lämna ett svar