Anders Hesselbom

Svensken är inte kapabel att se fri kultur som kultur

2023-09-12

Susanne Sjöstedt på socialdemokratiska Värmlands Folkblad har idag skrivit en intressant ledartext. Efter ett medborgarförslag har en skola i Bollnäs börjat servera vegetariskt eller köttbullar och makaroner, varje dag. Tilltaget ses som utmärkt! I Örebro finns gymnasieskolor vars skolbespisning består av en rekvisition på en QP Cheese Meal från McDonalds, varje dag, från måndag till fredag, så tittar man på frågan om tomma kalorier så är köttbullar och makaroner faktiskt inte helt tokigt. Men berövar man inte barnen något?

Anledningen till att Susanne Sjöstedt gillar förslaget, är att hon ser mat som bränsle. Hon äter förmodligen hellre på restauranger där animaliska produkter kort och gott kallas ”protein”. Restauranger vars kulinariska upplevelse inte handlar om någon kocks vision, utan om att du ska få det du är van med och gillar. En skollunch ska inte handla om gastronomi, utan om kalorier. Skolbarnen ska ”orka med dagen”, men om något skolbarn växer upp till en Edward Blom eller på något sätt för vidare svensk matkultur till sina framtida barn… Oj, oj, oj…

En klassisk vänsteridé är att folket har kultur tack vare staten. Vi har nyligen fått höra att det är censur när högerstyret i Norrköping lägger ner kultur- och fritidsförvaltningen, medan att det inte alls är censur när vänsterstyret i Borås censurerar kultur. Den lilla människan kan inte släppas fri, för den lilla människan antas inte kunna bära kultur, och gud nåde den som försöker.

I Frankrike betraktas skollunchen som något mer än en chans för att kemiskt ladda eleverna för nästa halva av skoldagen. Där får eleverna lära sig hur bestick fungerar, vilken mat som utgör fransk kultur, vilket vin som passar till vilken rätt samt vilken ostbit som passar som efterrätt till vilken varmrätt – ett tankesätt som befinner sig i direkt kollisionskurs med socialistens tanke på statens överlägsenhet över den lilla människan!

Nyligen påbjöd debattklimatet att svenska barn dör av svält på löpande band. Inte på grund av den politik Socialdemokraterna har fört genom åren, utan på grund av att de förlorade ett val 2022 – Socialdemokraternas politik må vara briljant, men inte briljant nog att inte orsaka misär till den grad att barn dör om folk röstar fel i ett enda val.

Egentligen handlar allt om borgerligheten – om maktklassen. De som kallar oppositionen för borgare, de som behöver har regeringskontrollerad media (SVT/SR/UR) för att få kvalité – de som betraktar institutionellt producerade filmer (Mimmi och Reine i Fjällen) som folkets räddning från skräp som Blade Runner eller Eyes Wide Shut, de som betraktar statligt lanserad musik som Loreen och Anna Bergendal, som ett slags befrielse från marknadsfinansierad skräpmusik, som Queen, Pink Floyd, Whitesnake, Journey, Yes och Kansas.

Så visst, tanka barnen med energi, och skydda dem från svensk kultur, då hypotesen att svensk kultur inte finns trots allt gynnas av att svensk kultur inte förs vidare. Och tillåt mig berömma Susanne Sjöstedt för hennes förmåga att identifiera ett steg i rätt riktning när hon ser ett. Men jag vill också säga att den stora världen utanför är så mycket vackrare. En värld som Sjöstedt förmodligen aldrig kommer att intressera sig för, men som betyder enormt mycket för vanligt folk.

Kategorier: Kultur, Socialism