Anders Hesselboms blogg

Blogg

  • Saker som ”finns” enligt socialister

    Diskussionen om vad som finns och vad som inte finns har varit närvarande länge inom filosofin (finns Gud, finns utomjordingar, finns Illuminati?) men frågan har nu flyttats till den vanliga samhällsdebatten. Dagens politiska diskussioner har successivt blivit mer och mer verklighetsfrånvända och mer och mer metafysiska. Inte minst har vi fått höra vad som inte finns. Artificiell intelligens (AI), modulära kärnkraftverk (SMR) och analfabetism.

    AI har funnits på teoretiskt plan sedan 1950-talet, och min första bok om AI skrevs 1984 med undertexten ”Make your micro think”, där ”micro” betyder mikrodator. De som påpekar att t.ex. språkmodeller inte är AI anser att intelligens inte är intelligens om den inte är mänsklig. Mänsklig intelligens kan inte återskapas, för den är för komplicerad, men AI är inte nödvändigtvis mänsklig intelligens, utan konstgjord intelligens. Konstgjord intelligens är inte nytt, det råkar bara ha blivit så pass bra att den som hungrar efter artificiell mänsklig intelligens har fått en chans att bli besviken. Det filmen Blade Runner presenterade som en avlägsen framtid är idag småpotatis, åtminstone för den som tolkar artificiell intelligens som en emulering av mänsklig intelligens. Målstolparna flyttades först när AI blev riktigt avancerad och tillgänglig för allmänheten. Innan de moderna språkmodellerna fanns, var alla överens om att AI finns.

    Socialdemokraternas Fredrik Olovsson är den starkaste förespråkaren av hypotesen att SMR inte existerar, trots att dessa har varit i praktiskt bruk i 70 år. Den första atomubåten är USS Nautilus (1954).

    I Sverige finns 800.000 analfabeter. Att vara analfabet innebär att man inte läser tillräckligt bra för att klara av sin vardag. Gemene man lyckas dock trolla bort problemet genom att definiera en analfabet som någon som inte förstår bokstäver över huvud taget. Återigen väger åsikter tyngre än fakta!

    Sen har vi fått höra om saker som finns, igen från Märta Stenevi: Vindkraftverk med lagring. Inför valet 2022 slängde MP:s språkrör socialismen överbord, och förkunnade att marknaden ska styra energipolitiken. Och det marknaden vill ha är enligt Stenevi just vindkraft med lagring. Tre gånger i sitt anförande bifogade hon tillägget ”det här är teknik som finns”. Om nu varken AI, SMR eller analfabetism finns, borde vi idag snubbla över vindkraftverk som ger el när det inte blåser så snart vi vänder oss om, och inte använda AI på jobbet. Men är det verkligen så?

  • Den vanliga knegaren ska inte äga något

    Ett musikalbum eller en film som köps på fysisk media står dig fritt att konsumera precis när du vill, men idag stannar ofta det fysiska mediet hos säljaren. Det innebär att du inte bara behöver ha din utrustning utan också nödvändiga abonnemang för att kunna konsumera musiken eller filmen du köpt, och detta är så länge upphovsmannen behagar tillåta det. Helt plötsligt kan det du köpt dras tillbaka, i bästa fall med möjligheten att köpa en ny upplaga.

    Detta är en ganska naturlig utveckling i kölvattnet av de koncept som Netflix och Spotify har utvecklat. År 1986, när man stod i kö för att köpa Queens nya LP, var bandets enda chans att få mer pengar av just dig, att släppa ytterligare ett tillräckligt bra album några år senare. Idag kan bolagen dra in det du köpt, erbjuda omköp eller rent av upprätta egna abonnemangstjänster: Du får lyssna på ditt favoritalbum gratis på Spotify, så länge som du betalar en abonnemangsavgift även till Spotify!

    Den som sitter i samma båt som kapitalet, är den som tar emot moms när du köper tjänster, och bolagsskatt när den du betalar pengar till gagnas:

    Staten.

    Om du hade äganderätt till en större del av dina pengar, så skulle du själv i större utsträckning kunna välja hur de ska användas. Om du får behålla mer, har du råd med dyrare nöjen. Vill du gå på opera, kan du köpa en biljett till en opera utan problem. Och om du har större makt över de pengar du inte får behålla, skulle inte välfärdens arbetare inte ha de usla villkor de har, inte minst hemtjänsten. För anledningen till att vanliga knegare köper politiska popvideor av Forum Civ, att personer som nätt och jämt har råd med mat lägger sina pengar på att föreningen MÄN ska föreläsa om islams förträfflighet, och att personer som ligger efter med hyran ska betala för att familjen Lagercrantz gör tv-underhållning av sina semesterresor, är för att de inte kan välja.

    Ekonomisk frihet leder till kloka prioriteringar. Ingen, hur fattig man än är, har några problem med att kasta bort 5000:- som man inte fått känna på. Många, även de som inte ens är särskilt fattiga, blir irriterade när de behöver kasta bort 1000:-. Betalningsviljan ligger i mörkläggningen, och därför är dolda skatter en stor sak.

    Bruttolönen är inte de pengar du jobbar in och ska betala skatt på. De pengar du jobbar in är bruttobruttolönen. Om din bruttolön är 40.000:- i månaden så är din bruttobruttolön närmare 60.000:-. Där hittar vi arbetsgivaravgift, försäkringar och en allmän statlig inkomstskatt, som är ytterst olämplig att redovisa, för den som har en lön på 40.000:- skulle säkert gärna ha åsikter om 60.000:- som bruttobruttolönen utgör, bör användas. De har ju trots allt jobbat.

    Bara arbetarens inkomstskatt är hälften av bruttobruttolönen, och då har vi knappt börjat!. Den som tjänar 40.000:- måste jobba ihop 60.000:- och får behålla 30.000:- (vilket hade varit ännu mindre utan jobbskatteavdragen).

    För det får vi konst för maskar och svampar, vi får lätt underhållning om Sveriges fetaste hundar från SVT, vi får batterifabriker från Northvolt som inte producerar batterier och 25 år gamla journalsystem från Oracle som inte fungerar. Och den lilla del som används till välfärd, behöver du ändå betala för när du väl tänker använda den. När du själv är utsatt, gäller nämligen helt andra regler. Då ska du glömma att du redan lämnat ifrån dig hälften av det du jobbat ihop för att få välfärd.

    Med bibehållen äganderätt till pengar, skulle utgifterna se helt annorlunda ut. Ingen normal människa vill att hembiträden ska ha minutscheman medan EU-parlamentariker ska ha kristallkrona på tjottan. Problemet är bara att förmånstagarna av skattepengarna är samma personer som säger sig lösa dina problem åt dig om han bara får dina pengar.

    Men behöver du el? Moms på energiskatten! Behöver du sophämtning? Öppna plånboken! Behöver åka ambulans eller blir du inlagd? Pengarna som blev över när du betalar för sjukvården ska du nu använda för att betala för sjukvården! Behöver du ett serviceboende? Sådant är inte gratis, och pengarna som gick Kirunas badhus eller Sandvikens räkodling lär inte magiskt återuppstå – det är du som jobbar som ska betala, utan att bestämma till vad! Men vi är uppfostrade att tro att mer skatt gör oss rika, och det är Socialdemokraternas största trick!

    Före WWII utgjordes etablissemanget av högerpolitiker, och vänstern klagade på att skatten var hög. Man skrålade om att ”båd’ stat och lagar oss förtrycka vi under skatter dignar ner”, men så snart vänstern lyckades bli den rörelse som utgjorde etablissemanget förväntades vi anta att motstånd mot ökad skatt kommer av girighet. Detta är Socialdemokraternas bästa tick någonsin.

  • Leif GW Persson saknar principer

    Subtila mordhot är på modet just nu, för normalt brukar sådana inte ses som en del av yttrandefriheten. Denna gång är det Leif GW Persson som försvarat en psykopat som levererat en ”halshuggen” docka till en ministers hem, med orden att ”obekväm kritik mot makthavare […] måste få uttryckas”. Självklart har han rätt i sakpåståendet, men utsagan ”jag gillar inte den demokratiskt valda politikern för att…” kan vara nog så obekväm utan att man säger att ”jag önskar att demokratiskt valda politikern vore död”. Det är faktiskt precis tvärt om. Om en person får ett folkligt mandat för att genomföra en politik och därmed hamnar i skottlinjen för en politiskt motiverad komplott, så ska gärningsmannen faktiskt straffas hårdare än om han knivhugger en gammal dam för att komma över hennes guldhalsband. Tyck vad du vill, jurister har ett uppdrag större än att fjäska för marxistiska mediabolag!

    GW har med råge fått sina repressalier för att han talat från hjärtat. Det var blott ett år sedan han tvingades bort från Sveriges Television på grund av värdegrundsbrott, och han tänker uppenbarligen inte begå samma misstag en gång till. Och det aktualiserar frågan om GW förstår principer, eller om han är mer förtjust i skattepengar. Låt oss pröva hypotesen!

    Hitta någon gammelnazist från Palestinarörelsen till att leverera ett hot mot en jude, eller någon nynazist från Nordiska Motståndsrörelsen att leverera ett hot mot en palestinier. De kan skapa en docka föreställande mottagaren som halshuggen, eller kanske ge dem en korg med äpplen dekorerade med Adolf Hitlers ansikte. GW:s principer kommer helt plötsligt vara andra, för pengar väger mer än psykopaters rätt att mordhota – dessa betyder bara något när arbetsgivaren är lika sjuk som dåren som ska försvaras. Han kanske rentav ser ett problem med mordhot?

  • Har regeringen bestämt att BB ska ha hårt papper?

    Magdalena Andersson talar till väljarna på sociala medier om att det är regeringens fel att bäbisar torkas av med hårt papper på BB. Hon säger:

    Hej allihopa! Har ni hört att i Skåne, ja då kommer inte längre nyfödda bäbisar torkas av med mjukt papper, utan med hårt och strävt papper. För pengarna, ja de räcker inte inte till. Jag tänker på första gången jag låg där med en nyfödd bäbis på bröstet. Tänk om den där mjuka och goa klumpen skulle torkas av med hårt och strävt papper! I Sverige, ett av världens rikaste länder.

    Magdalena Andersson talar till folket om hårt papper på BB.

    Men så här ser det ut eftersom Sverigedemokraterna och regeringen har valt att sänka skatten för höginkomsttagare, de allra rikaste, med många miljarder, i stället för att se till att det finns en ordentlig förlossningsvård och omsorg om våra nyfödda bäbisar.

    Det har smugit sig in en hel del missuppfattningar här.

    1. Regeringen är inte huvudman över förlossningsvården, det är regionen.

    2. Att pengarna inte räcker till allt, betyder inte att pengar inte räcker till mjukt papper. Under den Moderatledda mandatperioden har det statliga bidraget till regionerna ökat, de pengar som kommer in via statligt bidrag och regionskatten måste användas korrekt. T.ex. driver Region Skåne en opera, vilket kanske kan vara rimligt om bäbisarna får sitt mjuka papper.

    3. Med ett BNP per capita på 58.000 dollar är Sverige ett av världens rikaste länder. Som jämförelse har Danmark ett BNP på 72.000 dollar och Norge 87.000 dollar, medan Estlands BNP per capita är blygsamma 31.000 dollar. Men kostnaden för mjukt papper är inte en utmaning för Estland, det är en prioriteringsfråga. I Sverige är det inte regeringen som gör den prioriteringen.

    4. M-regeringen har sänkt inkomstskatten, och eftersom inkomstskatt är en procent av lönen, blir det fler kronor för de med hög inkomst. Men regeringen har också sänkt matmomsen, som är en regressiv skatt. Låginkomsttagare betalar mer moms som del av lönen än vad höginkomsttagare gör, så sänkningen av matmomsen gynnar låginkomsttagare mer.

    5. Rimliga skattesatser ger inte mindre pengar till vården. Faktum är att sänkta skatter ger mer pengar till det gemensamma, eftersom fler kan vara med och betala. Hur mycket pengar som går till vården, beror på hur skatteintäkterna prioriteras. De pengar som läggs på annat, t.ex. på opera, kommer inte vården till godo.

    Magdalena Anderssons upprördhet över att regeringen bestämt att BB ska använda hårt papper, bygger alltså på några enkla missförstånd.

  • Varför landade palestinarörelsen fel i Iran-frågan?

    Har du sett att palestinarörelsen viftar med fel Iran-flagga?

    Att kritisera Vänsterpartiet är som att sparka på en död häst. Ingen förändring kommer att ske. Vad de än gör, eller hur bra eller dåliga de än är, kommer knappt 10% av Sveriges befolkning vara kommunister som röstar V. De kan inte rekrytera en enda tänkande människa, resten vet inte var de ska ta vägen utan V.

    Direkt efter att Fadime Sahindal år 2002 hade mördats av sin far, för att hon ville bli en del av det svenska samhället, Krävde Ung Vänster att Mona Sahlin skulle avgå som regeringen Perssons integrationsminister. Man kan tro att det skulle vara för att en ung kvinna dött i ett hedersrelaterat fall, men vänstern hade avslöjat att Sahlin var rasist då hon uttalat sig om hederskulturens baksidor, vilket var mer än vänstern tålde.

    Ung Vänsters ordförande, Ali Esbati, pratade om hederskulturen som hjärnspöken och en västerländsk skrämseltaktik. Nooshi Dadgostar antog under sin tid i Ung Vänster ett ”antirasistiskt program”. Ur detta program lyfte Klas Gustavsson, doktor i sociologi, att det särskilt nämner att hedersrelaterat våld effektivt maskerar den verkliga maktstrukturen, och att tvångsäktenskap är en myt.

    Palestinarörelsen har sitt existensberättigande, även om jag anser att de har fel. Palestinarörelsens allians med svensk vänster kan förmodligen förklara varför de, helt ensamma, har tagit mullornas parti i Iran-frågan. Svensk vänster är inte ond, den är bara väldigt obildad. Inte outbildad, men obildad, för även en schimpans kan skickas på kurs.

  • Gemene svensk lider av ekonomisk analfabetism

    En tråd i ett diskussionsforum spårade ur väldigt snabbt inför en fråga: Varför betalar man skatt med redan beskattade pengar? Det är tydligt att gemene svensk lider av ekonomisk analfabetism!

    När du arbetar ska värdet du genererar finansiera dina förmåner (t.ex. sjukersättning) och utöver det så ska du betala en statlig inkomstskatt. Dessa pengar tas från det du jobbar ihop åt arbetsgivaren, som inte behöver redovisa detta för arbetstagaren, trots att det är arbetstagaren som gjort insatsen. Anledningen till att pengarna inte ska redovisas är att Sverige har ett system där endast väldigt högavlönade ska betala statlig inkomstskatt, så en korrekt redovisning skulle exponera ett systemfel. Men bristen på redovisning är lite som att betala blåbärsplockare kilo * 0,86 i stället för att bara rakryggat erkänna att man inte betalar plockaren fullt ut för sin insats.

    Därefter ska pengarna som arbetaren jobbar ihop gå till regionalskatten, som i grund och botten är en ganska dålig sjukförsäkring. Kvalitén på sjukvården är generellt sett bra i Sverige, men med tanke på att den kostar 10% av lönen så är den inte särskilt effektiv. Man brukar säga att utväxlingen av skattepengar är ungefär 50%, så en sjukförsäkring du betalar 15.000:- i månaden för, antas vara värd 7.500:-, men det är optimistiskt räknat. Byråkrati är dyrt, och byråkraternas lyxliv kan inte finansiera utan arbetare som faktiskt adderar ett värde till systemet. Och för att inte den fattige ska kunna välja ett mer prisvärt alternativ, tillhandahåller man en dyr obligatorisk sjukförsäkring. Det påminner om engelska skolors krav på skoluniform som tydligt visar vem som har råd att ersätta uniformen i takt med barnens storleksökning och klädernas slitage. Svenska ungar utan rika föräldrar kunde köpa märkeslösa kläder och därmed vara hela och rena trots att de var sämre bemedlade.

    Påståendet att ”skatt botar fattigdom” är lika accepterat som det är sant att skatt orsakar fattigdom, vilket ger oss det självspelande piano som behövs för att den flytta pengar från fattiga till rika: Visst tjänar Vattenfalls VD 1,6 miljoner kronor i månaden, men du får gärna köpa äldreomsorg med relativt låg våldtäktsrisk! Betalar du skatt för sophämtning, får du förmånen att köpa sophämtning till marknadspriser av kommunen. Betalar du skatt för att få vatten, får du för förmånen att köpa vatten till marknadspriser av kommunen. Om du har valt att läsa Kvartal, måste du även betala för SVT. Det luktar problem redan man ens tittat på det systematiska slöseriet med gemensamma medel!

    Regionerna har på eget initiativ har utökat sitt uppdrag till att innefatta saker som konst och opera i sin budget. Kommunalskatten går till utbildning, vilket är bra, men även till upprätthållandet av tjänster som kommunen ska kunna sälja för marknadspriser till den som behöver utnyttja dem, som t.ex. äldrevård eller sophämtning. Pengarna måste in, både för att det allmänna ska kunna sälja sina tjänster och för att de som använder dessa tjänster ska ha ett alternativ till den fria marknaden. Men när tjänsterna väl köps, så blir man beskattad på nytt! När man ska betala för de tjänster man redan har betalat för, så beskattas man för att man även för det! Vi betalar moms på varor, vi betalar moms på skatt (inte minst när det kommer till el och bilbränsle), vi betalar skatt på beskattad pension, och så vidare. Varför?

    Varje krona kommer från någon som har arbetat. Att han inte får behålla allt är helt okontroversiellt. De som inte kan agera på den kommersiella marknaden ska inte behöva göra det, och vi som arbetar står gladeligen för dessa människors välfärd – det är en ära!

    Och många avfärdat slöseriet för sina små belopp. En miljon här och 10 miljoner där är väl inget att bekymra sig för? Men för en vanlig arbetare kan 10 miljoner vara en stor sak, och incitamentet för att jobba utan att få betalt är att pengarna man lämnar ifrån sig ska ge ett visst värde tillbaka. Att hemtjänstpersonalen får rimliga arbetsvillkor är ett sådant värde, att icke anställningsbara personer blir offentligt finansierade konstnärer som kultiverar maskar och svampar är inte det.

  • Folkblandning och rikemansskatt

    Med 225 dagar dagar till valet har Socialdemokraterna varit tydliga på två punkter: De superrika ska beskattas hårt och befolkningen ska tvångs blandas. Men för att förstå hur detta ska gå till, är man tvungen att lägga lite pussel.

    Beskattningen av de superrika nämns i budgetpropositionen. Gränsen för extra statlig inkomstskatt (utöver de 12,6% som alla löntagare betalar) som ligger på (ytterligare) 20% av inkomsten, ska gälla från 39.000:- i månaden. De superrika är alltså gymnasielärare, sjuksköterskor och poliser. För en person som tjänar mycket pengar och har höga utgifter är detta givetvis förödande, och för den med lite lägre inkomst blir det blott en återgång till ett enklare liv. Så är det med beskattning av de superrika, men hur är det med tvångsblandningen?

    Partiet pratar väldigt stolt om tvångsblandning av befolkningen, men är inte särskilt tydliga med hur den ska gå till. Det handlar inte om bussning av skolelever, såsom när skolbarnen skulle bli integrerade. Den tvångsblandning som partiet ska genomföra under 2027 går ut på att kommunen får köpa en del av din tomt till marknadspris för att bygga billiga hyresrätter på den.

    Det låter sympatiskt, men egentligen är detta ytterligare ett angrepp med udden riktad mot de superrika, om än inte de som tjänar över 39.000:- utan de som äger sitt boende.

    När planen att bygga hyresrätter på tomten väl är släppt, försvinner fastighetens marknadsvärde, vilket innebär att den superrike som skuldsatt sig för att köpa ett hus, har högre skulder än vad tvångsblandningsprojektet betalar. Och därmed har man eliminerat ytterligare en superrik från kartan.

    Även om många väljare uppskattar tvångsblandningsinitiativet så behöver man som väljare lägga ett pussel för att förstå vad en socialdemokratisk mandatperiod verkligen kommer att innebära. Media frågar såklart om detta, men Socialdemokraterna är inte dummare än att de spelar på medborgarens förtroende för dem som parti, hellre än att berätta vad som komma skall.

    Sveriges Television har pratat med Lawen Redar som driver tvångsblandningsfrågan, men bilden blir inte komplett när man tittar på en enda intervju.

    SVT: ”Så folk ska bo kvar?”

    Redar: ”Ja!”

    SVT: ”Går det verkligen att blanda befolkningen om alla ska bo kvar där de bor då?”

    Redar: ”Jag förstår faktiskt inte frågan.”

    SVT: ”Du pratar om att du vill blanda befolkningen. [Redar nickar] Men om det inte sker någon flytt åt något håll, hur ska då en blandning ske?”

    Redar: ”Alltså, vi lever rätt blandat som det är i Sverige idag. Problemen har vi i de utsatta områdena som är socioekonomiskt svaga. Här skulle vi behöva åstadkomma en förändring.”

    Emilia Wikström Melin har en kommunikationsförmåga som gör mos av Lawen Redar. Hon säger som det är, rakt ut! Hon förstår till och med frågan!

    ”Ja, vi vill bygga mer blandade bostadsområden, det är helt korrekt. Men det är ju ingen människa som kommer tvingas bo där. Vill du flytta därifrån för att du får en granne [med integrationsbehov, min tolkning då tvångsblandningen presenteras som en lösning på integrationen] som… en ny granne så är du välkommen att göra det. Det är absolut inget tvång.”

    För att göra en lång historia kort, när den investering du skuldsatt dig för att göra är förstörd, får du gärna dra därifrån. Tack, tack, sossarna!

  • Vetenskapen ger (fortfarande) inget stöd till gudshypotesen

    Detta är ett svar på en kommentar som inkom i början på december, så jag har definitivt slarvat med att svara. Signaturen Sara driver hypotesen att det är rimligt och försvarbart att tro på ultramäktiga övernaturliga superväsen (men inte att alla måste göra det) och till sitt försvar hänvisar hon till vetenskap. I korthet presenterar Sara en artikel från Uppsala universitet signerad Maria Strømme, som hävdar att medvetandet är ett fundamentalt element i verkligheten som ting uppstår ifrån, snarare än att (från vad vi vet i dag) medvetandet förhåller sig till sin yttervärld.

    Strømmes hypotes bryter med traditionell vetenskap i hur den hanterar fysik, och använder inte etablerade metoder för att nå sitt resultat. Tanken som presenteras i artikeln är kanske intressant inom New Age-rörelsen, men saknar relevans, och få teorier bygger vidare på hypotesen som artikeln presenterar.

    Min invändning är inte att artikeln är trams (vilket den är) för även trams måste också få framföras – ibland blir det till och med bra! Eller åtminstone kul. Min invändning handlar snarare om metod – Sara bildar sin uppfattning utifrån denna logik:

    Om X (där X är en artikel av Strømme), alltså Y (där Y är ett övernaturligt superväsens existens). Till detta, utifall Strømme skulle avfärdas, anser Sara att om inte X, alltså Y. I korthet:

    Om X, alltså Y.

    Om inte X, alltså Y.

    Det går inte att vinna den diskussionen eftersom gudomliga väsen, vars existens lutar mot vetenskapliga artiklar, inte behöver dessa vetenskapliga artiklar för att antas existera. Så varför inte bara skära bort de belägg vars summa är noll? Om både X=Y och !X=Y så räcker det att säga Y. Sara var vänlig nog att påpeka att man inte behöver tro att gudar finns, men hennes påstående att det skulle vara rimligt eller försvarbart att tro att gudar finns måste beläggas, för prata kan även en papegoja göra, helt utan att det vi har skäl att tro att papegojorna per automatik bjuder på något slags universal sanning om tings varande. Så väx upp, inga gudar finns på riktigt!

  • Omärkt AI-satir?

    Sveriges Television har fått ta emot en hel del kritig för att de skapa satir med AI i form av vinjettbilder till deras program Politikbyrån, utan att märka bilderna som AI-genererade. Men man förstår det av sammanhanget.

    Jag vill uppmana SVT att lägga på en märkning att en bild är manipulerad, oavsett om den manipuleras av en generativ AI eller av en statlig påläggskalv med en Photoshop-licens.

    Problemet är snarare där bildmanipulering sker flyger under radarn, vilket är CNN:s paradgren.

    Alex Pretti, som tragiskt nog dog efter att ha tagit med sig ett skjutvapen till en demonstration, blev i nyhetsrapporteringen avbildad så här av CNN:

    Han fick lite mer hudfärg, lite rundare huvud och lite piggare ögon. Fotografiet som ligger till grund för CNN:s avbildning ser ut så här:

    Man har lagat något som inte är trasigt, för hans död är inte mindre tragisk när man ser hans verkliga utseende. Men utseende är viktigt. Amerikanska ICE dödade även Renee Nicole Good, och CNN väljer att enahanda publicera bilder från tiden då innan hon led av psykisk ohälsa.

    Jag ser inga problem med Good-fallet, för journalistiska narrativ kräver att man väljer sitt data, och CNN är såklart för illegal invandring. Men detta är besvärar mig en aning: Joe Rogan fick Covid, och CNN manipulerade bildmaterialet med textur, kontrast och ton för att han skulle se sjuk ut. Varför?

    Efter att CNN tog bort frasen ”my heart goes out to you” från klippet där Musk vann valet, så har jag försått jag att de har goda intentioner, men jag har också förstått att vägen dit är snårig. Det bästa man kan göra är att gå till X och kolla källan!

  • Kulturministern har inget på Guldbaggegalan att göra

    Det var nu ett år sedan som kulturminister Parisa Liljestrand blev utbuad på Göteborgs filmfestival. Det hon sade när missnöjet bröt loss på allvar var: ”Det är heller inte politikens uppgift att kräva medborgarna på mer och mer skattepengar för att man för att man inte orkar stå upp för sina prioriteringar.”

    Idag har flera skådespelare kritiserat Liljestrand för att hon inte dök upp på Guldbaggegalan, och det verkar finnas en föreställning bland svenska skådespelare att kulturministern ska företräda dem. Men kulturministern ska företräda den kulturpolitik som svenska väljare vill se. Om det verkligen vore så att kulturministern är en ombudsman för skattefinansierade hovnarrar, så är det självklart hennes jobb att flytta mer pengar från arbetare till dem.

    Varför vill skådespelare, som i Sverige har det rätt bra, ha mer skattepengar? Det är just den höga skatten som gör att färre går på bio och att svensk film finansieras av en statlig myndighet. Om skatten vore låg så skulle medborgarens filmbudget vara större och filmmakarna skulle få behålla mer av de pengar de tjänade på sin film. Vi skulle dessutom slippa att kändisar hade ett beroende till den sida av politiken som förespråkar en ekonomi som drivs av skatter och bidrag.

    Idag är vi så insyltade i bidragsekonomin att många skådespelare verkligen tror att det är den enda vägen framåt, så utbuandet av Parisa Liljestrand var säkert inte strategiskt, utan helt genuint. Det finns en marxistisk föreställning att värde inte kan skapas, endast överföras. Därför är gemene svensk väldigt misstänksam mot personer som blir rika på sitt arbete. Om värde inte kan skapas, endast överföras, måste det finaste som kan ske vara att värdet överförs på mandat av något så respektabelt som en svensk myndighet!

    Detta genomsyrar samhället på många nivåer. När SVT kritiserar personer som bor i stora och fina hus, så är det alltid företagare, aldrig skådespelare, som står i skottlinjen. För den som jobbar sig till en rikedom anses inte göra rätt för sig. När Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson i riksdagen nyligen kritiserade en granskande nyhetsredaktion, så var det en privatägd aktör, Kvartal, inte någon statlig, som var målet. Eftersom Kvartal inte tar emot några statliga bidrag, har de inget att förlora på att granska den sidan av politiken förespråkar en bidragsbaserad ekonomi.

    Och en bidragsbaserad ekonomi måste man få tycka att vi ska ha. På sikt leder skatter och bidrag till fattigdom, eftersom skatter gör varor och tjänster dyra och därmed mer svårsålda utomlands. Det är därför Sverige får in mer pengar till det gemensamma när skatterna sänks, men mindre när de höjs.

    Skattetrycket är en politisk fråga, och hur pengarna som kommer in ska användas är också det. I långa loppet är det väljarna som bestämmer, genom att rösta på en företrädare som man anser kommer göra ett bra jobb. Därför är det inte fel i sig att skattefinansierade skådespelare lever flott, och att hemtjänstpersonal har det tufft. Det som är ett problem är att det inte är helt enkelt att se hur politikerna prioriterar våra gemensamma medel. Det finns en del dubbelbeskattning (moms på skatt), dolda skatter (den statliga inkomstskatten på 12,6% redovisas inte på lönebeskedet), komplicerade ekonomiska konstruktioner (kommunala bolag och träd av biståndsorganisationer), med mera, som gör det svårt för väljaren att se att inte alla skattepengar verkligen går till välfärd.

    Inte alla som står på den mottagande sidan är välfärdsarbetare eller fattiga i behov av gemensamt stöd. Och den som är välfärdsarbetare eller fattig i behov av gemensamt stöd, hade inte behövt ett tufft liv om inte pengarna i stället lades på en massa annat. Fares Fares nästa film, Arkipelag, finansieras av skattebetalarna, och varenda skattekrona kommer från någon som faktiskt har jobbat. Kulturminister Parisa Liljestrand gjorde helt rätt som närvarade på Gastronomiska akademiens belöningshögtid i stället för att ge legitimitet åt en massa bortskämda skådisar som inte vill något annat än att få mer av andra människors pengar. Och det är på tiden att politiken prioriterar gastronomin.

  • Socialdemokraterna måste sluta angripa fria medier

    Socialdemokraterna har en historik av att motarbeta fri media. Det har skrivits mycket om hur de ville förbjuda satellitmottagare och bevara statens tv-monopol på 1980-talet, och relativt nyligen har Henrik Jönssons finansiering och Kvartals granskande journalistik ifrågasatts av Magdalena Andersson. Sedan Twitter (numera X) införde faktagranskning (s.k. birdwatch) har inte bara Socialdemokraterna tappat intresse för plattformen, de få partiföreträdare som finns kvar (t.ex. Tomas Baudin och Annika Strandhäll) får sina inlägg flaggade som felaktiga i samma grad som Donald Trump och Elon Musk.

    Men Partiet påstår att man gillar fri media, och man finns kvar på Facebook och TikTok. Det är plattformar som innehåller en hel del falska påståenden som slinker igenom, de innehåller en hel del videor tagna ur sin kontext utan att någon flaggning om detta, eller helt enkelt är genererade med hjälp av AI, även det utan någon flaggning. Precis som på Instagram tillåter även X att man inte får annat innehåll än det som produceras av följarna, man kan exkludera innehåll när man låter algoritmerna föreslå innehåll, man kan bistå med faktagranskning, och så vidare. Skulle någon skriva något hatiskt eller hotfullt, är dessutom postgången för att få bort den skribenten väldigt snabb.

    Det är därför X är världens mest använda nyhetsapp, och det är därför världsledare, journalister, kändisar och politiker använder appen för att nå ut till sina intressenter. Det är därför personer som vill hålla sig uppdaterade finns där för att jämföra gammelmedias rapportering av en händelse med vad de som upplevt händelsen i fråga skriver.

    Så hur är det med hat och hot? Alla som lyckas nå ut drabbas, oavsett plattform. Till och med harmlösa människor som Zara Larsson drabbas. Men på X kan man välja att slippa, eftersom den som missköter sig kan avlägsnas – om inte från plattformen, för det kräver mer än att någon blir ledsen, så från nyhetsflödet.

    På den tiden en oljeshejk drev Twitter (som X hette då), stod man ut med innehållet, detta trots att plattformen då inte ens hade faktagranskning! Så ägaren är definitivt en annan faktor. Man måste tänka på att de som är mest missnöjda med hur plattformen fungerar efter att Elon Musk köpte den, inte vet hur den fungerar idag, för de drog sig ur på grund av hans köp av den. Dessa människor ger sina pensionspengar till Tesla (för att grön teknologi) men de gillar inte Elon Musk. I egenskap av faktagranskare på X så fnissar jag när jag läser redaktionernas chattar om Musks inlägg, och tänker att hans Hyperloop-koncept förmodligen inte hade gått lika långt om det hade diskuterats på X. För att granskning har sina fördelar!

    När X granskar blir Socialdemokraterna irriterade, när Kvartal granskar blir Socialdemokraterna irriterade. Då passar TikTok bättre. Argumentet att allt som inte publiceras på TikTok är sant, är inte relevant när plattformen ägs av en kommunistisk stat.

  • Sänkt skatt blir förmodligen inte något dråpslag

    Från 1/1 fick vi sänkt skatt på arbete genom ett nytt jobbskatteavdrag och genom sänkt kommunalskatt, inte minst i Lekebergs kommun. Vi har även sänkt matmoms, sänkt skatt på sparande, sänkt skatt på el och på dans att se fram emot. Dessutom avskaffas funkisskatten (skatt på aktivitetsersättning) helt, vilket jag verkligen uppskattar!

    Idag publicerade Nerikes Allehanda en insändare under rubriken ”Sänkt skatt kan bli ett dråpslag” som tyvärr sprider myten att folk riskerar att förlora jobbet om det blir billigare för företag att anställa. Texten målar upp en bild av att kollegor helt plötsligt försvinner och att de som blir kvar får jobba övertid.

    Man skulle ju kunna tänka sig att skribenten tänker på ett skattefinansierat jobb, som t.ex. en hemtjänstarbetare, men skattefinansierade jobb betalas av skatteintäkter, inte av skattesatser, och skatteintäkterna ökar när skattesatserna minskar. Detta förklaras av Lafferkurvan, och illustreras av att Sverige har haft sänkt skatt under tre mandatperioder i rad, och har under samma tid fått in mer pengar till det gemensamma. Så varför finns så lite pengar till svensk välfärd? Inom hemtjänsten är arbetsvillkoren i regel faktiskt ganska usla.

    Det beror på att svenska politiker är lika skickliga på att prioritera sina utgifter som en kedjerökande alkoholist med spelberoende är på att hantera sin lön.

    Visst är nästan alla exempel på slöseri små utgiftsposter. Föreningen MÄN, som föreläser om islam, får bara ungefär 10 miljoner om året av arbetarna. Vi har inte lagt mer än någon miljon på att skapa konst för maskar och svampar. Ett vätgasdrivet dagis som inte kan ta emot barn kostade futtiga 85 miljoner totalt. Ett 25 år gammalt journalsystem, Millennium, som inte fungerar på den svenska marknaden kostade 5,5 miljarder. Kommuner köper propaganda av influencers för några få miljoner, och så vidare. Allt slöseri har inte skalan av Northvolt eller Stegra, men listan över småskaligt slöseri kan göras lång. Väldigt lång. Det handlar om tusentals poster varje år, så totalsumman utgör mer än tillräckligt pengar för att hemtjänstpersonalen skulle kunna åka limousin mellan sina uppdrag, tillsammans med en personlig butler, vilket jag unnar dem! Eftersom varje skattekrona kommer från någon som har jobbat, så är man skyldig att vara klok när man hanterar dessa kronor, och hemtjänsten är ett kommunalt kärnuppdrag!

    Men några skatter höjs tyvärr. Den statliga inkomstskatten som alla löntagare betalar som en del av arbetsgivaravgiften höjs från 11,6% till 12,6%. Den statliga inkomstskatten är enkel att höja utan att folk blir arga, för arbetsgivaren behöver inte redovisa den. Dessutom finns det andra dolda skattehöjningar som t.ex. kan ta sig i uttryck genom att du måste betala för att använda en skattefinansierad tjänst, som t.ex. sophämtning. Just avgifter är ett bra sätt att verkligen få in mer pengar till det gemensamma, men dessa drabbar tyvärr ekonomiskt utsatta ännu mer än vad inkomstskatten gör.

    Opinionen för höjda skatter är stark i Sverige, men under de senare åren har den inte varit tillräckligt stark. Nästa val är om 243 dagar och då får vi se om det svenska folket kan öka skattesatsen igen.

  • Sänkt skatt på inkomst, höjd skatt på arbete

    År 2026 sänks skatten på inkomst av arbete. En region och femton kommuner höjer skatten en aning, men fler sänker den. Dessutom infördes ytterligare ett jobbskatteavdrag vid årsskiftet, som kommer att ge mer pengar i plånboken för den som arbetar, och vi får en sänkt skatt på pensionen. För att det ska vara lönsamt att ha en anställd, måste denne dra in mer pengar än vad lönen plus alla skatter kostar arbetsgivaren, och en stor del av dessa pengar behöver inte redovisas på lönespecifikationen. Den del som inte behöver redovisas kallas för arbetsgivaravgiften, men är en skatt i procent på bruttolönen. Det mesta av denna skatt betalar arbetstagaren som försäkring till sig själv. Det är ålderspensionsavgift, efterlevandepensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift, arbetsmarknadsavgift (som bl.a. finansierar arbetslöshetsförsäkringen) och arbetsskadeavgift. Att dessa avgifter måste betalas in av arbetsgivaren gör självklart att det är dyrt att ha anställda, men pengarna går till skydd för den anställde som inte täcks av den vanliga inkomstskatten.

    Den största delen av arbetsgivaravgiften är den s.k. allmänna löneavgiften som är en statlig inkomstskatt som arbetstagaren betalar utöver regionsskatten och kommunalskatten. Från och med årsskiftet så höjs den allmänna löneavgiften från 11,6% av bruttolönen till 12,6% av bruttolönen. Så även om den anställde får behålla mer av pengarna som redovisas på lönespecifikationen, så kompenserar staten sig själv genom att lägga en skatteökning på den del av lönen som inte behöver redovisas på specifikationen.

    Och det finns andra sätt att smyghöja skatten. När du tankar bensin så betalar du energiskatt på bensinen, och moms på energiskatten, vilket innebär att när energiskatten höjs, så höjs även momsen i rena pengar räknat. Även när du köper el till ditt hem så måste du betala moms på energiskatten. Dessutom kan man se till att mindre och mindre av det du betalar skatt för faktiskt ingår i den skattefinansierade välfärden. Som bilägare måste du betala en extra skatt för bl.a. vägunderhållning. Om du använder välfärden, t.ex. behöver allt ifrån sophämtning till ett serviceboende eller åka ambulans, så måste du betala för det.

    Det är inte bra. Höginkomsttagare har råd att betala sin skatt. Och även om skatt drabbar låginkomsttagares ekonomiska frihet hårdare, så betalar de åtminstone mindre i kronor, eftersom inkomstskatten är en procent av inkomsten (som dessutom minskar om man tjänar mindre tack vare jobbskatteavdraget). Men avgifter kostar lika mycket för alla. En tjänsteman som tjänar 65.000:- i månaden har inget emot att slänga ut några tusenlappar på ambulans, tandvård, sophämtning eller avlopp. Men en barnskötare som tjänar 26.000:- månaden kan tycka att det svider.

    Svensk välfärd är dyr, men det behöver inte vara så. Svenska skattemedel går till väldigt mycket mer än till svensk välfärd. Jag är inte särskilt rädd för pseudovetenskap, men i vissa fall inser jag att den gör mer skada än nytta, och att det är ett argument för att civilsamhället gott och väl kan finansiera sin egen pseudovetenskap, som t.ex. Thomas Erikson (”Omgiven av idioter”) gör. Nu senast beviljade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor 3,5 miljoner kronor till Victoria Kawesa för att forska om rasism inom förlossningsvården. Detta är ett exempel på pseudovetenskap som snarare kan vara till skada än till nytta, och det är mer pengar än vad många riktiga forskare ens kan drömma om att få i stöd. Så samhällsapparaten behöver verkligen inte vara så dyr som den är, och om man faktiskt sänker skatten så får det gemensamma faktiskt in mer pengar att använda till just välfärd. Det beror på att fler får råd att arbeta och färre behöver bidrag, för fem myror är fler än fyra elefanter, många bäckar små, och så vidare. Den allmänna löneavgiften bör därför tas bort, inte höjas. Och när man tar ut skatt för trams, så slösar man inte bara bort andra människors pengar, man utarmar välfärden.

  • Dagens Nyheter står för relativiseringen när skattepengar försvinner

    I Minnesota har en miljard dollar av skattebetalarnas pengar försvunnit, och ungefär tio miljarder dollar kan ha betalats ut felaktigt sedan år 2020. Det riktas en misstanke mot en specifik befolkningsgrupp, nämligen Minnesotas somaliska subsamhälle. Både myndigheter och media vet om detta, för det har förekommit sporadiska utredningar och inslag i media, men en blott 23-år gammal frilansjournalist har hällt rejält med bensin på den lågintensiva glöden och därmed startat ett totalt inferno.

    Nick Shirley gjorde en 40 minuter lång video där han helt enkelt besökte skolor, daghem och annan somalisk verksamhet i Minnesota som tagit emot pengar från skattebetalarna, och från vad man som tittare får se, så finns inte den verksamhet man tagit emot pengar för. Det kan såklart vara vinklat, men videon startade som sagt en rejäl brand. I skrivande stund har 2% av jordens befolkning sett Shirleys video om man summerar antalet visningar från de olika plattformar där den publicerats. Utanför Sverige har ett antal reaktioner inkommit.

    Bland amerikanska journalister har det pratats om att ansvariga politiker bör fängslas, bland somaliska huvudmän i Minnesota har det pratats om att videon spelades in precis just när deras inskrivningslistor stulits och på en tid när somalier normalt har ledigt. Den svensk-somaliska opinionsbildaren Mona Walter hävdar att somalier har en annan syn på staten än vad svensken har, och därmed faktiskt kan tänka på sanningen för egen vinning skull när motparten är staten. Somalier i Minnesota som inte är en del av bedrägeriet, anser att det är själva bedrägeriet och inte granskningen därav, som skapar misstro mot somalierna.

    Så hur ser det ut i Sverige? Lika upprörda som amerikaner blir av att luras på pengar via skatten, blir svensken av att utbetalning av skattepengar ifrågasätts. Här hemma har Dagens Nyheter (DN) tagit upp frågan, så narrativet här blir snarare att det är fel av Trump att utnyttja frågan om bedrägerier som begås av det somaliska subsamhället för att argumentera mot stöd till det somaliska subsamhället. DN visar att de förstår hur gemene svensk resonerar, och träffar helt rätt i sin text – anklagelsen om bedrägeri är värre än bedrägeri.

    Minnesotas guvernör, Tim Waltz, kan inte längre göra sig hörd i delstatens parlament på grund av protester från åhörare. Så även om allt har gått rätt till när denna miljard försvann, så är det viktigt för demokratin att skattebetalarna inte ens behöver misstänka att deras pengar har gått dit de inte ska. Men i Sverige är det lite mer komplicerat, speciellt om den misstänkte är somalier.

    Nick Shirleys video slutar med att han avlägsnas med våld från ett tomt dagis. Idag lever han under dödshot, vilket hade upprört svensken om han inte vore misstänkt anhängare av det republikanska partiet.

  • Ytterligare en organisation som sprider myter om alkoholpolitik

    Denna gång var det organisationen Verdandi som slank igenom filtret och publicerade följande smörja i dagens NA:

    Detta svar är inskickat:

    Verdandi är nästa skattefinansierade organisation som har ett ekonomiskt intresse av att sprida myter om svensk alkoholpolitik, och gjorde det helt ogenerat i Nerikes Allehanda, 27/12. Nej, låg tillgång är inte bra för folkhälsan, det leder till bunkring, och bunkring ökar risken för ett supabeteende. Hög tillgång minskar risken för bunkring, och gör att inköpen blir mindre och risken för supande minskar. Södra Sverige, där det har varit lättare att köpa alkohol, har ett mer kontinentalt drickande, medan norra landet har i högre utsträckning bunkrat och supit. Med alkohol i kroppen försämras omdömet, så alkoholkonsumentens upplevda bunkringsbehov bör undvikas.

    Och så har vi klassföraktet. Om man ska dricka alkohol, måste man dricka olika sorter, och det får absolut inte vara en volymtillverkad lager. Vill jag ta en enkel stor stark efter jobbet, så gör jag det helt utan att tänka på hur Verdandi vill att jag ska leva mitt liv, men jag måste ändå betala skatt för att finansiera deras existens (miljontals kronor). Dessutom, premissen att enfald ger mångfald, stämmer inte. Jag är gammal nog att minnas det statliga tillverkningsmonopolet och ett systembolag som sålde varor över disk, och på den tiden var utbudet på allvar dåligt. Med tillverkningsmonopolet ur vägen har utbudet ökat drastiskt, och med EU-inträdet och deras ögon på hur bolaget sköter sig, har kundservicen ökat drastiskt. Men det är fortfarande så att små tillverkare inte kan leva upp till bolagets krav, och det är fortfarande så att Danmarks största vinbutik har fler vinsorter än Systembolaget, och är du inte nöjd kan du gå till en konkurrent. Visst har små butiker få sorter nere på kontinenten, men ett monopol gör att de får 0 sorter.

    Det som påverkar hur mycket man dricker på befolkningsnivå är priset på alkohol, där det säljs mindre av en dyrare produkt, men skatt på alkohol är en regressiv skatt, där du betalar en större del av lönen ju mindre du tjänar, och det är de ekonomiskt svagas frihet som begränsas starkast. Och deras frihet är faktiskt värd mer än Verdandi någonsin kan vara för någon.

    Jag har faktiskt blivit publicerad lite då och då, trots att jag varit tydlig med vad jag tycker om tidningens åsikter, men om det inte sker denna gång, så finns mitt svar här.

  • Det är bra med armlängds avstånd till Humanisterna

    Det är nog läge att hålla armlängds avstånd till förbundet Humanisterna. Under den tiden jag var engagerad i Humanisterna lyckades jag öka antalet medlemmar i min lokalförening, trots att själva konceptet med föreningar börjar på att bli omodernt – många ungdomar har upptäckt Internet.

    Jag blev lite irriterad när en av deras företrädare (som råkar vara vänster) använde Humanisternas Facebook-konto för att misstänkliggöra fri media. Det får man göra, men jag anser att man ska göra det i sitt namn. Personen i fråga, Take, har varit tjuvnypens mästare – tystlåten men snabb på att klicka ”like” på personliga påhopp på meningsmotståndare – men jag har haft respekt för honom tack vare hans driftighet. Men att utnyttja Humanisternas goda namn för att driva en tveksam politisk agenda, är för mycket för mig som betalande medlem. Man måste kunna stå för sin politik, och när man inte längre kan göra det, ska man inte utnyttja sina medmänniskor – man ska uppdatera sin uppfattning. Att ändra uppfattning i ljuset av att man har fel, är en intellektuell elit förunnat, och jag kräver således inte det av honom, men jag kräver att inte bli utnyttjad.

    Efter min sorti så blockerade han mig på Facebook. Jag har inget ont att säga om Take, men det var hans politiska kampanj från Humanisternas konto som fick mig att känna mig utnyttjad. Både förbundsordföranden och min lokala ordförande hörde av sig, och jag känner verkligen att min insats för Humanisterna är erkänd, och att Take blockerade mig stärker min känsla att jag gjorde rätt. Jag står fortfarande till förfogande när religion ska kritiseras, men jag tänker inte finansiera hans personliga politiska miljöpartistiska kampanj (ens om den vore förnuftig), eller låta han använda vårt gemensamma goda namn till sina tveksamma syften, och jag vädjar till er som är kvar i Humanisterna att beakta Robert Conquests andra lag, eftersom det var det Take inte gjorde. År 1987 avkriminaliserades tv och radio i Sverige. Endast socialisterna opponerade sig. Jag stöttar Take i sin kampanj mot fri media, men jag tänker inte sätta mitt namn på den, för jag är för fri media.

  • Ny inkomstskatt år 2026

    Mot slutet av mandatperioden kan det vara lärorikt att titta på den nya inkomstskatten år 2026. När man tittar på kommunalskatten så redovisas den ofta sammanslaget med regionsskatten i regionen som kommunen ingår i, före eventuella jobbskatteavdrag. I en kommun där du ska betala 30:- per intjänad hundring i inkomstskatt, går förmodligen ungefär 20:- per hundring till kommunen och 10:- per hundring till regionen. Hur mycket du faktiskt betalar, beror på vilket jobbskatteavdrag du har, för du betalar lägre skatt i procent om du har lägre lön, och högre skatt i procent om du har högre lön, tack vare jobbskatteavdraget.

    Tittar man t.ex. på Sollentuna kommun, som inte förändrar skatten som går till kommunen, så blir kommunalskatten ändå 5 öre billigare för att regionen som Sollentuna tillhör, Region Stockholm, sänker skatten med 5 öre. På samma vis får medborgarna i Dorotea kommun 50 öre dyrare kommunalskatt, trots att den del som går till kommunen inte förändras, eftersom Region Västerbotten höjer regionsskatten med 50 öre. Övriga förändringar beror på att kommunen har ändrat skatten, och i snitt sänks kommunalskatten med 3 öre per intjänad hundring i Sverige. Inga andra regioner än Stockholm och Västerbotten ändrar sin skattesats år 2026. Eftersom jobbskatteavdraget stärks år 2026, kommer många personer, främst låginkomsttagare, få behålla mer av sin lön i procent än vad kommunalskatten allena visar. Men oavsett om du är hög- eller lågavlönad så betalar du 25% i statlig skatt när du köper en ny gitarr, på grund av momsen. Dessa fyra listor påverkas inte olika av jobbskatteavdraget, men färgas en aning av regionsskatten som jag nämnde tidigare.

    De 10 bästa kommunerna år 2026 är (ny skattesats och ordförandens partifärg inom parentes):

    • Österåker (28,93%, M)
    • Kävlinge (29,59%, M)
    • Lidingö (29,67%, M)
    • Vellinge (29,68%, M)
    • Solna (29,70%, M)
    • Täby (29,88%, M)
    • Nacka, Magdalena Anderssons hemkommun (30,11%, M)
    • Staffanstorp (30,12%, M)
    • Örkelljunga (30,24%, M)
    • Sollentuna (30,45%, M)

    De 10 sämsta kommunerna år 2026 är:

    • Dorotea (35,65%, S)
    • Vilhelmina (35,50%, S)
    • Sorsele (35,45%, V)
    • Åsele (35,45%, ÅSP)
    • Degerfors (35,30%, V)
    • Malå (35,20%, S)
    • Norsjö (35,20%, S)
    • Vindeln (35,20%, S)
    • Vännäs (35,20%, S)
    • Nordmaling (35,10%, C)

    Tittar vi i stället på förändring från år 2025 till 2026 är dessa kommuner vinnarna (förändring i kr per tjänad hundring samt ordförandens partifärg inom parentes):

    • Lekeberg, min hemkommun (-1,00 kr, M)
    • Haninge (-0,55 kr, M)
    • Karlshamn (-0,30 kr, SD)
    • Höör (-0,30 kr, M)
    • Sigtuna (-0,25 kr, M)
    • Botkyrka (-0,20 kr, M)
    • Hammarö, som fortfarande har extremt hög skatt (-0,15 kr, S)
    • Ekerö (-0,15, M)
    • Nacka, Magdalena Anderssons hemkommun (-0,15 kr, M)
    • Örnsköldsvik (-0,15 kr, C)

    Tanken att Magdalena Andersson röstar på Moderaterna är inte helt orimlig. Det går inte att titta på 10 förlorare, för 15 kommuner höjer skatten med 50 öre, och en med 20 öre (Herrljunga). Inga andra kommuner höjer skatten. Inom parentes redovisas därför endast ordförandens partifärg på denna (lite längre) jumbolista.

    • Dorotea (S)
    • Vilhelmina (S)
    • Sorsele (S)
    • Åsele (ÅSP)
    • Malå (S)
    • Norsjö (S)
    • Vindeln (S)
    • Vännäs (S)
    • Nordmaling (C)
    • Bjurholm (C)
    • Robertsfors (S)
    • Storuman (S)
    • Lycksele (KD)
    • Umeå (S)
    • Skellefteå (S)
    • Herrljunga (S)

    Eftersom skatten sänks på rikssnittet så kan man förvänta sig att även skatteunderlaget ökar, eftersom skatteunderlaget skadas av höga skatter. Vi kan alltså räkna med att det gemensamma får in mer pengar att använda på välfärd, även om det kanske inte blir någon rusning till högskattekommunerna i år heller – inte ens från de väljare som är för höjd skatt. För det spelar roll vem som styr.

  • ”Legitim kritik mot staten Israel”?

    Efter massakern vid musikfestivalen i Re’im 2023-10-07 skriver The Guardian om australiensiska Hamas-anhängares firande utanför Sydneys operahus dagen efter det lyckade attentatet. Man påpekar att ”fuck the jews” användes som slagord, och jag som tittat på filmklipp från firandet kan intyga att det mest var ”gas the jews” som ropas, även om det ibland slank in några ”fuck the jews”. Totalt hade man lyckats döda 1200 personer, varav 364 var civila deltagare på musikfestivalen, så stämningen bland Hamas-anhängare i Australien var på topp.

    Det pratas gärna om att man måste acceptera legitim kritik mot staten Israel, men jag har aldrig sett att någon vill förbjuda kritik mot Israel, legitim eller ej. Tidningen Dagens ETC har tagit en tydlig jude-fientlig hållning, men det har inte kommit till högre pris än några glåpord och prat om att skattebetalarna inte ska behöva betala för Dagens ETC, men något tal om förbud har mig veterligen aldrig förekommit. Detta trots att undertonen verkligen handlar om ”radikala judar”, och inte bara om ”staten Israel”. Judar har inget vidare våldskapital, så samhället behöver inte sätta stopp för judehat för att t.ex. förhindra hämndaktioner.

    I Australien, två år senare, i samband med att judar samlats på Bondi Beach (en strand nära Sydney) för att fira Chanukka, sköt två Hamas-anhängare ihjäl 15 judar, och skadade betydligt fler, vilket problematiserar påståendet om s.k. ”legitim kritik mot staten Israel”. Frågan om legitim kritik är inte det som kritiseras. Avrättning med gevär kan inte betraktas som legitim kritik, och det är knappast staten Israel som firar Chanukka på Bondi Beach. Och verbal kritik (med stark betoning på ordet verbal) mot staten Israel är det ingen som ifrågasätter. Man kanske har invändningar emot den, men invändningar mot kritik är lika självklart acceptabelt som kritiken i sig.

    Som hårdrockare vill jag önska glad Chanukka till några judar vars musik jag gärna lyssnar på: Billy Joel. Paul Stanley, Gene Simmons och Bruce Kulick i Kiss. Geddy Lee i Rush. Trevor Rabin i Yes. David Lee Roth i Van Halen. Mark Knopfler i Dire Straits. Adam Lambert i Queen. Och inte minst Paul Simon och Art Garfunkel.

  • Slöseriets agenda

    Skattebetalarna satsar ungefär 44 miljarder kronor per år på föreningar. Det bästa vore såklart om föreningarna finansierades av deras medlemmar, men det kan säkert finnas skäl ibland att ta en del av arbetarnas pengar och fördela dem till föreningarna. Ett av problemen med att använda skattepengar är givetvis svårigheterna att prioritera. De som administrerar bidragen kommer ofrånkomligen att lockas av att tolka reglerna generöst när det är en förening man gillar som söker bidrag, men tolka samma regler strängt när en förening man ogillar söker bidrag.

    Ett lysande exempel är stiftelsen Expo, en samling vänsterextremister som säger sig granska extremhögern, som beviljades 800.000:- år 2024, medan Doku, en tidning som granskar islamismen, finansieras helt av deras läsare. Problemet med bidragen är alltså helt uppenbart.

    Och apropå islamism har föreningen Män nyss vunnit allmänhetens kännedom när en samling typer med ytterst tveksam värdegrund hållit ett panelsamtal om myten om den farlige muslimske mannen, om islamofobi, sörjbarhet och Gaza. När denna suspekta och brokiga skara klev upp på scenen så fullkomligt bankade frågan om finansiering på dörren. Män är en liten förening med 1800 medlemmar, men skattebetalarna gav dem 42 miljoner kronor år 2024, alltså motsvarande mer än 23.000:- per medlem!

    Det kan jämföras med RFSL, som har en betydligt högre renommé än Män, även om inte de heller är helt oproblematiska. De har 8000 medlemmar och fick 72 miljoner av skattebetalarna 2024, vilket alltså innebär 9000:- per medlem. Föreningen Vetenskap och Folkbildning fick ingenting, och förbundet Humanisterna fick ingenting, trots att dessa faktiskt bidrar positivt till samhället. Själv är jag stolt ledamot av Bifrostorden som lägger stora pengar på välgörenhet, samt delar ut stipendier till (främst) unga konstnärer och musiker, men dessa pengar tar vi ur egen ficka utan att belasta skattebetalarna. Och vi skulle nog kunna ta mer pengar ur egen ficka om inte en del av vår lön försvinner till föreningen Män och deras reklam för islam, som de gott och väl kan finansiera själva.

    Men det lär inte falla i god jord, för då behöver även de jobba och betala skatt, precis som vi. Och så finns det fördelar med att öka arbetarnas bestämmanderätt över sina pengar och låta dem behålla mer av det som de jobbar in, som t.ex. fördelen av att ha råd att betala för mat och el, och den själsliga tillfredsställelsen som kommer av att kunna stå på egna ben genom det arbete man utför. Att vi inte vill ha det så, är ett resultat av Socialdemokraternas enorma inflytande över svenskens uppfattning om hur nationalekonomi fungerar, som kan summeras med denna kraftiga förenkling:

    Du blir fattig av att betala för lite skatt, så vi lovar att höja skatten. När skatten höjs och fattigdomen verkligen infinner sig, beror fattigdomen på att skatten inte höjdes tillräckligt. Denna grundpremiss är kryddad med uttalanden om att skatten inte kan sänkas för att det gynnar höginkomsttagare mest, och att man inte kan ha välfärd utan att skatterna är höga. Det sistnämnda är särskilt bedrägligt av två skäl: 1) Sänkta skatter leder till högre skatteintäkter i länder med hög skatt, och i Sverige ökar skatteintäkterna när skatten sänks. 2) Skattepengar går inte bara till välfärd. Hur mycket pengar som går till välfärd beror på hur gemensamma medel prioriteras, inte på hur hög skatten är.

    Dessa skäl är inte särskilt spridda, för de skaver mot Socialdemokraternas narrativ, men de är ytterst sanna och korrekta. Och en korrekt prioritering av gemensamma medel, skulle med största sannolikhet inte innefatta föreningen Män.

  • Adams smokehouse och bristen på principer

    Adams smokehouse och bristen på principer

    Adams smokehouse är en liten skitig restaurang Sankt Eriksgatan vars koncept är att för en handfull tusenlappar får besökaren frossa i kött bland palestinasjalar och palestinaflaggor. Varken fläskkött eller alkohol serveras på restaurangen. Restaurangens ägare, Adam, har med en aggressiv ton uttryckt hat mot israeler i sociala medier, och underströk hotfullt att israeler inte är välkomna till hans restaurang. Det är helt oproblematiskt att driva en privat klubb där judar inte är välkomna, men en restaurang som vänder sig allmänheten får inte diskriminera på etnisk grund enligt svensk lag (diskrimineringslagen, 2008:567). Med den kunskapen lät Dagens Nyheter (DN) restaurangägaren Adam berätta att han visst välkomnar israeler till sitt hak, förmodligen i syfte att skydda honom från diskrimineringslagen. Jag tror inte det kommer leda till att judar strömmar in från alla håll för att äta på hans restaurang, men det kan leda till att Adam duckar ett annalkande problem med rättvisan. Varför?

    Om Nordiska motståndsrörelsen (NMR) driver en restaurang på Sankt Eriksgatan, och restaurangägaren deklarerar med en aggressiv ton i sociala medier att muslimer inte är välkomna, hade förmodligen DN:s journalister identifierat ett problem med restaurangägaren, och utifrån det kritiserat honom. Jag tror inte att det hade blivit ett mys-reportage om att nynazister egentligen är fina killar som egentligen välkomnar muslimer, och att ägaren bara råkade säga det motsatta i affekt. Och hade så skett, hade förmodligen muslimska familjer sökt sig till en annan restaurang ändå, men jag tror som sagt att till och med att pellejönsarna på DN hade dragit öronen åt sig. Principen är densamma, men år 2025 vekar den egna åsikten vara viktigare än principen. ”Jag tycker att Israel är dumma och därför får israeler diskrimineras, och jag tycker att NMR är dumma och därför får de inte syssla med diskriminering.” Låt mig bjuda på några exempel:

    När Twitter (numera X) stängde av Donald Trump från plattformen år 2021, fick vi lära oss att privata företag står över lagar och regler och får agera precis som de vill. När vänsterprofilen Rob Rousseau stängdes av från X år 2024 under Elon Musks regi, var demokratin hotad.

    Vi såg nyligen hur media välkomnade vänsterprofilen Magda Gads nya tidning Gad World med öppna armar i pressfrihetens namn, för att sedan skrikgråta om demokratins undergång när Henrik Jönsson startade en tv-kanal av public service-karaktär.

    (Det mest bisarra uttrycket för Socialdemokraternas kärlek till fria medier måste vara att journalisterna som avslöjade partiets informationsbyrå för åsiktsregistrering, helt enkelt fängslades.)

    Jag skulle gärna starta en restaurang som inte serverar något annat än fläskkött och starköl – den skulle kunna heta ”Haram”. (Någon som vill investera?) Men jag skulle aldrig i livet neka muslimer tillträde, utan tvärt om sälja in restaurangen som en fristad. En paus från sorgliga religiöst motiverade regler. Men hur det än blir med den saken, så verkar människor i väldigt hög grad forma sina åsikter om hur saker och ting ska fungera utifrån sin personliga politiska slagsida, inte utifrån någon princip om olika människors lika rättigheter. För människor är olika, och det måste man lära sig att leva med! Restaurangägaren Adams rätt att diskriminera israeler är inte starkare än NMR:s rätt att diskriminera muslimer, och om man tror att så är fallet, kan mörka krafter hänvisa till DN:s hantering av Adam som ett slags princip för att försvara just NMR. Så vill vi rimligtvis inte ha det!

  • När S försvarar trollkonton är cirkeln sluten

    När S försvarar trollkonton är cirkeln sluten

    Socialdemokraterna (S) är ett parti designat för en värld utan Internet, och har långsamt fallit sönder sedan sociala medier dök upp. Här hänger många människor, varav en rimlig andel vet hur man läser propositioner, regeringsuppgörelser och budgetar. I riksdagsvalet 1994, när sociala medier inte var en faktor, lyckades S landa 45% men 2022 var hela 15 procentenheter borta. Och det har fortfarande inte anpassat sig! Hade du t.ex. vetat att obegränsat uttag av vinster i välfärden var ett S-löfte under en kohandel för regeringsmakten, om det inte vore för Internet? Du hade förmodligen skyllt på högern för att Magdalena Andersson (som avtalade fram precis det) skyller på högern!

    Ett bra exempel är när en av Socialdemokraternas trollkonton, ”Jävla u-land”, som sprider rätt vidrig propaganda och desinformation, med 23 följare på X. Anders Ygeman säger att de är jättetydligt att denna propaganda och desinformation kommer från S, behöver man klicka sig vidare via AiP som har en vd som heter Daniel Färm, som trots S-finansiering hävdar redaktionellt oberoende. Va? Varför skulle ett politiskt parti betala för fri och objektiv information? Och mycket riktigt visar läckta dokument att Daniel Färm ljuger, och att pengarna är villkorade för att bedriva just anonym lobbying som ska tilltala ungdomar.

    Att tala med ungdomar är S ganska bra på, för i senaste skolvalet lyckades S ropa hem hela 16% av rösterna, och vänsterblocket (Feministiskt initiativ inräknat) i helhet landade en opinion på 30%! Det kan vara förklaringen till att Ygeman hellre säger sig stå bakom AiP:s inlägg än att säga att han tar avstånd från det som skrivs – han vill ha en del av äran av den framtida opinionen på 16%! Men Magdalena Andersson har faktiskt bytt sida i frågan om trollkonton.

    Det var inte jättelänge sedan X-kontot SD-Tobbe spred budskap på X som kunde gynna Sverigedemokraterna (SD) utan att SD-Tobbe deklarerade att han var sverigedemokrat på annat sätt än i sin profiltext, där han hade sitt fulla namn och sin partitillhörighet och sitt uppdrag deklarerat. Då beklagade sig Andersson om anonyma trollkonton, men har idag ändrat uppfattning och sagt till media att man måste få skämta om politik och att det alltid har varit tillåtet att göra det, anonymt eller ej. Men vad är då problemet?

    Idag när trollkonton har accepteras, har S slutit cirkeln genom att göra fri media till sin fiende. Det kan vara ett logiskt nästa steg sedan X introducerade faktagranskning, eftersom varken Andersson eller Ygeman längre kan skriva på X utan att bli korrigerade i plattformens peer reviewing-process. För när radio och tv avkriminaliserades i Sverige år 1987, så skedde inte det för att S hade ett nyvunnet intresse för fri media, utan för att tekniken (som de också ville förbjuda) hade sprungit ifrån dem. Så nu är det den nya privatägda public service-kanalen ”100%” som är fienden. För att citera Magdalena Andersson (sufflerad av sin pressekreterare) om en av initiativtagarna: ”Vem finansierar honom?” Svaret är: Förmodligen någon som har fått välja själv, till skillnad från hur S finansieras och till skillnad från hur SVT finansieras. Skon klämmer vid ”frihet”, för frihet är inte alltid socialism – särskilt inte om den yngre generationen får välja själv. De kanske vill lägga sina pengar på något annat än SVT, eftersom de ändå inte tittar – SVT förlorar lika många tittare per år som det dör människor i Sverige per år. De kanske vill lägga sina pengar på ”100%”, vilket legitimerar paniken hos alla som gillar Det Gamla Sverige™. Men Det Gamla Sverige™ kommer inte att komma tillbaka, och om inte för något annat än den egna sinnesfriden, bör man acceptera det.

  • Urban Glidefjäll

    För mig är det ett mysterium att X-profilen Urban Glidefjäll inte har fler än ett par tusen följare (se det som ett tips). Om jag ska vara ärlig, så vet jag inte var kontot riktar sin udd. I början trodde jag att Glidefjäll var en obstinat sosse, och han lyckades provocera mig genom att alltid välja en infallsvinkel som en infantil och hjärntvättad socialdemokrat skulle välja. Och när jag följer Glidefjäll idag, så ser jag att den effekt han en gång hade på mig, är precis den effekt han har på många högerkonton på X idag. Trots sina få följare, skapar han engagemang. I skrivande stund är dessa inlägg hans senaste:

    • Hur kan det vara lagligt att anse att Islam inte har en plats i Sverige? (Jag tänker inte påpeka det för varje inlägg, men vad skulle en infantil och hjärntvättad socialdemokrat säga?)
    • 100% (den nya tv-kanalen med högerperspektiv) är skit, för i en välfungerande demokrati är det public service som levererar konsekvensneutral nyhetsförmedling och anständig folkbildning.
    • Angående barn som fryser skriver Glidefjäll att ”Barnen från Frostmofjället” en komedi enligt SD-regeringen.

    Och så vidare, och så vidare. Briljant! Glidefjäll (som använder bilder på Marcello Mastroianni i sin profil) har prominenta vänner inom vänstern som har retweetat honom eller interagerat med honom, vilket fick mig att tvivla på åt vilket håll udden i hans inlägg egentligen är riktad. När han var en ny bekantskap, var jag helt säker på att jag var den han riktade udden mot, men hans förmåga att inte bara förarga högern, utan dra med sig vänstern, har fått mig att tvivla.

    Kan det vara så att Glidefjäll parodierar vänstern, och att den stora framgången inte är att han retar gallfeber på vissa högermän, utan att han får medhåll från vissa (ganska prominenta) vänsterprofiler? Jag, i min jämförelsevis blygsamma räckvidd, tror inte att jag förstör något genom att prata öppet om min syn på Urban Glidefjäll, för även om han har få följare, så når han betydligt fler läsare än vad jag ens kan drömma om (vilket syns på interaktionerna). Och jag vill avsluta med uppmaningen att följa honom: https://x.com/glidefjall

  • Henrik Jönsson kan ha räddat public service

    Detta är en stor dag för den som gillar fri media. Henrik Jönsson har startat en public service-kanal som ska komplettera Sveriges Television (SVT) med ytterligare infallsvinklar. Mediabolaget förmodligen något i stil med ”100%” (tv-kanalen som de ska driva heter så) och de ska bidra med den subjektiva infallsvinkeln från höger, medan SVT kan fortsätta att stå för den objektiva infallsvinkeln från vänster. Jag vet inte mycket om hur ”100%” primärt ska finansieras (gissningsvis med stöd från näringslivet), men jag vet att det finns en frivillig public service-avgift kopplad till bolaget, som kostar 1249:- per år. Redan före premiären har ”100%” fått in fyra frivilligt betalande kunder enligt bolagets vd Marie Söderqvist, vilket är fler än vad SVT kan visa upp.

    Själva tror de inte att vänstersidan gillar fri media, och att vänstern därmed kommer att ifrågasätta om finansieringen är legitim, ifrågasätta om det är ”riktiga journalister” som jobbar där, och (givetvis) åberopa ett hot mot demokratin. Jag tror däremot att ”100%” kan rädda SVT, för med en ny tv-kanal med en tydligt från SVT avvikande infallsvinkel, kan SVT bidra med det perspektiv som ”100%” inte ger. SVT får en plats i tillvaron. När du ser ett högersubjektivt inslag på ”100%”, blir du kanske nyfiken på hur den objektiva vänstern rapporterar om samma sak?

    Även om det inte finns någon forskning som säger att SVT är vänstervridna, så är det inte jättefarligt att göra det antagandet. Det finns forskning som visar att SVT gärna väljer ett vänsternarrativ i sin omvärldsbevakning, och det finns undersökningar som visar att SVT:s personal röstar vänster. Låt mig förklara vad jag menar med vänsternarrativ genom att ge några exempel. Både vänstern och SVT tror att jobb skapas av myndigheten Arbetsförmedlingen, medan högern tror att jobb skapas av entreprenörer som anställer arbetare som skapar värde, som i sin tur lockar in kapital. Både vänstern och SVT tror att miljardärer blir rika för att de levt på arbetares bekostnad och att välfärd därför kan finansieras av dessa miljardärer. Både vänstern och SVT tror att högre skatter ger mer pengar till det gemensamma. Både vänstern och SVT tror att samhället byggs av politiker. Höga skatter är en förutsättning för ett rättvist samhälle. Staten är en kraft för det gemensamma bästa. Sociala insatser är viktigare än hårda straff. Marknaden behöver regleras hårt. Politiska krafter handlar inte bara om olika åsikter, utan om goda och onda åsikter. Och så vidare. Är du själv vänster, kanske du inte ens kan tänka dig att detta är kontroversiellt, för detta är från vänsterperspektiv De Objektiva Åsikterna.

    Men om du är höger, så tror du förmodligen inte att politik behöver vara en kamp mellan goda och onda åsikter – politik kan lika gärna vara olika metoder att nå framgång och välstånd. Individens ansvar för att bidra till det gemensamma måste trumfa att skylla problemen på systemet, på socioekonomiska faktorer, på att det är själva fattigdomen som skapar kriminalitet. Skatter, lagar och regler kan vara ett hinder för den ekonomiska tillväxten och den personliga friheten. Den ekonomiska tillväxten är i sin tur viktig för välfärden och den personliga friheten är viktig för livskvalité och mental hälsa. Staten är en ineffektiv och dyr samhällsaktör med mycket byråkrati och låg innovationsförmåga. Kriminalitet måste komma till ett pris, och våldsamma människor bör avlägsnas från sina offer. Och så vidare.

    Om ”100%” blir det som jag tror att många hoppas, kommer nog många som idag vill avveckla SVT se att SVT faktiskt har en plats, som ett alternativ till det högernarrativ som ”100%” (förmodligen) kommer att sprida. Den kvarvarande kritiken mot SVT blir då rent principiell, när public service-avgiften som går till dem är skattefri, obligatorisk och hanterad av skatteverket, medan public service-avgiften som går till ”100%” tas från beskattade pengar som betalas in av medborgaren själv. Media blir fri först när förutsättningarna att driva media blir rättvis, så den som inte gillar fri media, men ändå seglar under falsk flagg, tvingas angripa själva konceptet med fri media. De är inte riktiga journalister! Deras finansiering är suspekt! De är ett hot mot demokratin!

    Viktor Klemming får show i 100%

  • ”Invandrare tvingas försörja svenskar”

    ”INVANDRARE TVINGAS FÖRSÖRJA SVENSKAR. Ja, du läste rätt. Enligt en rapport, gjord av Konjunkturinstitutet, är svenskfödda en förlust för stat, kommuner och regioner.” /Lars Ströman, Facebook 2025-11-18.

    Ja, detta har varit känt länge. Facket och Socialdemokraterna har under hela 1970- och 1980-talet drivit frågan att svenska jobb ska gå till svenskar. Det innebär att den som kommer till landet och vill göra rätt för sig, utsätter sig för en risk som den som väljer att leva på välfärdssamhällets generositet (bidrag) inte utsätter sig för:

    Tar du ut för lite semester, tjänar du för lite, har du fel försäkring, eller vad det nu kan vara, så åker du ut, obeaktat humanitära skäl! Utan dessa regler skulle svenska arbetare, som mycket riktigt ofta är olönsamma, förlora jobbet till förmån för utländsk arbetskraft som är beredd att jobba för lägre lön, eller så behöver de sänka sin lön för att vara anställningsbara! För när man utvisar den invandrare som inte är lönsam, blir gruppen invandrare lönsam. Känner jag Ströman rätt, ser han detta som en ytterst lukrativ tanke! Är det bra för statistiken att utvisa arbetare, så ska vi utvisa arbetare! Personliga tragedier till trots, är det bra för statistiken.

    Och vänsterns önskan att utvisa den som jobbar för låg lön är ekonomiskt lönsam, för höginkomsttagare bidrar med mer skatt än de kostar välfärden, men är den önskan samhällsbyggande?

    Högern vill utvisa den som begår grova brott. Då överfallsvåldtäkter, gängskjutningar och förnedringsrån också kostar mycket pengar för samhället, så kan det vara ekonomiskt gynnsamt att avlägsna även dessa, men det beror på vilket samhälle man vill ha. Vi kan vara en fristad för dessa, på bekostnad av procentuellt sett ganska få offer. Men de invandrare som ingår i Strömans urval, sysslar inte med överfallsvåldtäkter, gängskjutningar eller förnedringsrån!

    Om man inkluderar asylflyktingar i ekvationen så är inte invandrare längre lönsamma. Om Ströman använder invandrares positiva ekonomiska påverkan för att legitimera flyktingmottagande, så har han uppenbara problem – då är han inte ärlig. Flyktingmottagande handlar inte om att tjäna pengar, det handlar om humanism. Man kan inte, som Lars Ströman gör, värdera människors värde i kronor och ören – då är man inte bättre än en miljöpartist! Att invandrare bidrar mer, beror på politik. Om det motsatta hade varit sant, hade då Ströman skrivit att svenskar bidrar mer? Nej, för han förstår inte principer, han driver en agenda – en mörk agenda.

  • Emilia Wikström Melin och Den Demokratiska Kontrollen

    Socialdemokraterna är ett parti som anser sig behöva kontrollera dig, och de är ett parti för den som anser sig behöva kontrolleras. På EU-nivå vill de införa övervakning på vad du skriver på nätet (”chat control”), och den aktuella frågan på riksplan just nu är vad du bor och vem du tillåts vara granne med. Detta kallas för ”Den Demokratiska Kontrollen”, där man ska förstå att kontrollen blir demokratisk av att tillhöra Socialdemokraterna. Emilia Wikström Melin berättar om partiets planer i en replik i Stockholms regionfullmäktige:

    ”Ja, vi vill bygga mer blandade bostadsområden, det är helt korrekt. Eh, men det är ingen människa som kommer tvingas bo där. Vill du flytta därifrån för att du får en granne som… en ny granne såe… så är du välkommen att göra det. Det är absolut inget tvång. Så att nej, vi vill bygga mer blandade bostadsområden där människor får mötas för att förbättra integrationen. Så enkelt är det.”

    Wikström Melin avbryter sig själv när hon tänker beskriva grannen. ”Vill du flytta därifrån för att du får en ny granne som…” Men hon avslutar repliken med att påpeka att den nya grannen behöver integreras. Den som behöver integreras, behöver nog inte integreras för att den firar eid al-fitr eller Rosh Hashana. Sådant kan få vara som det är, för det stör ingen och är inte något problem. Den som behöver integreras är förmodligen den som har svårt att underkasta sig svenska lagar och regler, för det är, till skillnad från muslimska eller judiska högtider, ett problem. Och lösningen på problemet är att låta kriminella vara geografiskt nära personer som jobbar och gör rätt för sig.

    Detta kommer till priset av att man förändrar tillvaron för dem som har jobbat och gjort rätt för sig, men socialdemokrater pratar aldrig vad de vill erbjuda dessa människor, bara vad dessa behöver uppoffra. Någon kanske vill bo med ett visst avstånd till sina grannar i en glest befolkad omgivning, och kanske har jobbat hårt för att nå dit. Och vad händer om integrationen inte lyckas? Tänk om den som jobbat hårt för sitt hem, får en granne som inte skaffar en utbildning och ett jobb bara för att den nya bostaden ligger nära en villa där någon med utbildning och jobb huserar? Det går säkert att tänka sig flera scenarier där den som jobbat hårt för sitt hem påverkas negativt.

    Den som Emilia Wikström Melin anser behöva en dos integration, får det genom att samhället ställer krav. För notera att det inte är den som gör rätt för sig, som är den som behöver integreras. Har man behov av integration, är man också mottagare av krav på att bilda sig. Även den som inte har siktet inställt på en akademisk karriär, måste veta en hel del om det svenska systemet, och om dessutom planerar en permanent framtid i Sverige, givet att integrationsbehovet kommer av att man migrerat hit, så krävs goda kunskaper i det svenska språket. Gör din plikt, kräv din rätt, i den ordningen.

  • SVT visar fulklippt tal av Donald Trump

    SVT stöttade Demokraterna i USA:s presidentval 2024, men förlorade mot Republikanerna och (i skrivande stund) sittande president Donald Trump. Sedan dess har BBC avslöjats med att klippa om ett tal av Trump, vilket resulterade i att både högsta chefen och nyhetschefen på BBC avgick från sina poster. Det var tidningen The Daily Telegraph som konstaterade att Donald Trump påstods ha sagt detta:

    ”We’re gonna walk down to the Capitol and I’ll be there with you, and we fight.”

    Detta återgavs med dystopisk musik spelandes i bakgrunden. Det Donald Trump faktiskt sade var:

    ”We’re gonna walk down to the Capitol and we’re gonna cheer on our brave senators and congressmen and women.”

    SVT rapporterade förminskande om händelsen, och hade själva en artikel om sin besvikelse över valförlusten. Artikeln publicerades 2024-10-15 och hade som dekorbild ett klipp från filmen ”Dox: The Steal – hotet mot den amerikanska demokratin” där Donald Trump säger:

    ”We’re gonna walk down to the Capitol. We will never give up, we will never concede, it doesn’t happen. And we fight.”

    Igen, presenterat med domedagsmusik spelandes i bakgrunden. Efter att SVT ändå motvilligt rapporterat om att det kan vara problematiskt att ljuga om sina meningsmotståndares åsikter, kände de sig tvingade att justera sin text. De gör justeringar och berättar att justeringar är gjorda genom att skriva in ett datum för uppdateringen (”idag”, vilket är 2025-11-13), och för en gång skull lade de till en text som både ansvarsbefriar dem och berättar vad de har ändrat sidans innehåll, vilken annars bara DN (som innehar svenskt mästerskap i att behöva rätta sina texter) brukar göra.

    ”Det här klippet är en införpublicering [sic] i samband med en amerikansk dokumentär som SVT köpte in, inför USA-valet 2024. Klippet, som uppdaterats och förtydligats, visar två minuter ur den 1.5 timme långa dokumentären som fokuserar på Trumps tidigare medarbetares oro inför valet och visar några korta citat ur Trumps tal.”

    Sveriges Television anser att man inte behöver ta ansvar för sin politiska agenda om man betalar andra människor för att framställa den i deras tv-kanal! Opartiskheten är uppnådd! Så vad säger Donald Trump i den uppdaterade SVT-artikeln?

    ”We’re gonna walk down to the Capitol. (…) We will never give up, we will never concede, it doesn’t happen. (…) And we fight.”

    Nu är man extra opartisk! Nu förstår man att SVT ömmar lika mycket för Donald Trump som de ömmade för Kamala Harris (vice kandidat för Joe Biden). Men varför köpte de in propaganda filmen från början? Varför benämner SVT den som ”dokumentär”? Jo, så länge du går med på att betala för SVT-personalens borgerliga liv, så behöver du inte bekymra ditt lilla huvud med komplicerade frågor som journalistiska prioriteringar.

    Vägen framåt för BBC var några bondeoffer för att visa sin välvilja, utan att personalens partipolitiska sympatier egentligen har påverkats. Vägen framåt för SVT är att ändra i ett verk man köpt från någon annan, utan att ens kommentera vad syftningsfelet är – och SVT kommer definitivt inte att avlägsna några ansvariga, för Den Svenska Rojalismen kräver arbetarnas stöd till familjen Lagercrantz, som både driftar SVT och åtnjuter fördelarna som kommer av att den vanlige arbetarens betalningsvilja kommer från hotet om fängelsestraff.

    För vi kräver inte deras avgång, och vi kräver ingen förklaring till deras programval. Vi vill se deras VD kräva högre anslag, och deras VD:s man åka på lyxsemester för dessa anslag. Vi är svenska rojalister!

  • Ta inte ansvar genom att fly fältet, BBC!

    Nyligen klippte BBC om ett tal av Donald Trump för att styrka tesen att Trump uppmuntrade stormningen av Kapitolium år 2021. Detta avslöjades givetvis, och kläddes såklart i förmildrande ordalag av den krympande skara som fortfarande anser att staten ska agera mediabolag. Det har till och med sagts klippningen var en olyckshändelse i arbetet, orsakat av en redigerare. Jag har jobbat med mediaredigering på ett par dagstidningar under podd-boomen, och jag kan inte se att sådana olyckor kan ske, men eventuellt har BBC enklare utrustning än vad jag har, så att misstagen ligger närmre till hands för dem.

    Till detta finns det dem som säger att misstagsklippningen är en ”extrem avvikelse”, som t.ex. journalisten Emanuel Karlsten, vilket inte är omöjligt eftersom extrema avvikelser sker ganska ofta på BBC – särskilt svårt har de haft att vara objektiva i Gaza-kriget, där de under den senaste veckan har varit tvungna att ta bort två artiklar från sin hemsida. Så rent statistiskt kan vi anta att detta är en s.k. extrem avvikelse.

    Om vi antar att organisationen BBC inte har några onda avsikter, och att redigeraren råkar sätta sig och klippa om ett tal, så borde detta hanteras genom att han avskedas. En organisation som syftar till att representera sanningen på ett korrekt vis, borde inse att deras redigerare behöver vara ganska skickliga. Kanske kom han åt sin jog shuttle med armbågen när han skulle fylla på sin kaffekopp? Låt honom jobba med tv-programmet Let’s dance i några år! Eller ännu bättre, sparka honom! Men nej, BBC:s nyhetschef och BBC:s vd avgår. De som vi antar står för sanningen avgår för att en redigerare har råkat göra fel! Detta kallar Emanuel Karlsten för att ”ta ansvar”, men det är att fly ansvar.

    Såvida inte agendan att ha en negativ ton mot Donald Trump kommer från de chefer som nu avgår. Om man är den som inte gjort något fel, och har en chans att ta tag i en redigerare som antingen av slarv eller av illvilja klipper om tal så att innebörden ändras helt, tar inte ansvar genom att avgå, utan genom att hantera den redigeraren. Hela historien ger sken av att rapporteringen om skandalen inte är helt ärlig, för det normala är inte att man tar ansvar genom att avgå när man är oskyldig – det gör man när man är skyldig.

  • Sakine Madon tilldelas Hedeniuspriset!

    Idag är en stolt dag för mig som, likt tusentals andra, är en del av den svenska humaniströrelsen.

    Hedeniuspriset 2025 tilldelas opinionsbildaren och författaren Sakine Madon för hennes arbete för rätten att uttrycka konträra idéer i allmänhet och rätten att häda i synnerhet.

    Till kättarens försvar! I stora delar av världen är det mer eller mindre livsfarligt att uttrycka fria tankar. Minoriteter, oppositionella och religionskritiker jagas, fängslas och dödas. Detta är en anledning till att humanister över hela världen försvarar yttrandefriheten – en grundläggande mänsklig rättighet och ett demokratiskt fundament som ger oss alla möjligheten att pröva egna idéer och ifrågasätta normer och maktstrukturer.

    Sverige har en långtgående i lag skyddad yttrandefrihet, men även här händer det att människor förföljs för vad de uttrycker. Detta görs inte av staten, utan av de som tar lagen i egna händer när de inte tolererar andra människor åsikter. Inte sällan handla det om att man inte tolererar att religiösa skrifter kritiseras eller görs narr av.

    Sakine Madon är en av de starkaste förkämparna för det fria ordet i Sverige. Under många år har hon i debatter och skrift argumenterat mot de som vill inskränka yttrandefriheten – genom att beskära demonstrationsrätten, vidga lagen om hets mot folkgrupp eller återinföra blasfemilagar.

    ”Har ni alla blivit galna, är en fråga jag ställt mig. Glömmer ni hur människor har riskerat livet, och ibland fått betala med det, för den frihet vi i dag har?” Detta skriver Sakine Madon i boken Till kättarens försvar, vilken publicerats i år och är ett svar på den förbudsiver som uppstod i samband de senaste årens koranbränningar.

    Mer information finns här, och evenemanget kommer att hållas på lördag 22/11 på Skeppsholmen i Stockholm.

  • Frågan om yttrandefrihet är en fråga om principer

    I Storbritannien finns inte någon grundlag på samma sätt som i Sverige. Det innebär att det skydd som svensken har från juridiskt ingripande så länge man följer lagen, i princip saknas i Storbritannien. Där väger praxis mycket tyngre, och man tittar gärna på tidigare domar som vägledning. Detta behöver inte vara en nackdel, så länge de som förvaltar lagen är principfasta. Begår man gärning som inte är kriminell, så ska man inte straffas för gärningen. Finns det däremot exempel på att människor har blivit dömda för gärningen, så kan man bli dömd för gärningen.

    Men hur ser samhället på människor med vidriga åsikter, som skriver fruktansvärda saker på Internet, på rasister eller på kommunister? I Sverige är det inte så mycket snack om den saken. Grundlagen syftar till att skydda den som går emot strömmen. Här behöver ingen idka självcensur av rädsla för repressalier, och den som talar har rätt till anonymitet, om så önskas. Ingen politiker och ingen tjänsteman kan sätta stopp för detta. Även FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som Sverige har antagit, skyddar den svenska medborgaren som vill uttrycka vidriga åsikter.

    Så varför vill man skydda en person som t.ex. skriver fruktansvärda saker på nätet? Varför vill man skydda en rasist eller en kommunist? Vad som anses vara fruktansvärt, beror ofta på makten. I ett kommunistiskt samhälle är det marknadsliberalismen som är fruktansvärd, så där kanske en marknadsliberal inte får kritisera kommunismen. Skulle någon nazistisk organisation få makten, så kanske det är trans-communityt som är fruktansvärt. Skulle fascister ta makten, kan samma verktyg vändas mot anonyma opinionsbildare. Skulle Sverigedemokraterna ta makten, kanske man bara får säga att det finns två kön. Principen att man inte får skrämma en medborgare till att inte tala fritt från hjärtat, anonymt om så önskas, får man inte nagga på i Sverige, för det är konstitutionsvidrigt.

    Idag har vi en kulturpolitisk agenda som vilar ganska tungt över västländerna. För att nämna två exempel så anses muslimer behöva särskilt skydd, och dragshow-artister anses vara utsatta för särskilda för hat. Visst vore det skönt om osaklig och elak kritik mot dessa grupper kunde bemötas med juridik? Svarar man ja, har man lämnat principerna bakom sig – principer som vore bra att ha när en ond kraft har tagit makten. Som kanske använder juridiken för att bemöta andra opinionsbildare.

    I Storbritannien grips ungefär 30 personer om dagen på grund av inlägg på sociala medier. De allra flesta släpps efter förhör, men det finns inget egentligt skydd för den som vill utmana rådande ordning. Man måste följa strömmen för, annars kan man råka illa ut. ”Check your thinking” får den obekväme höra. Står man stadigt i yttrandefrihetens läger, skulle dessa polisiära resurser i stället kunna användas till att minska kriminaliteten, så som i Sverige.

    Men även här finns ett mörkt moln på himlen. Sverige kan inte stifta lagar i strid med grundlagen, och kan inte åtala personer i strid med grundlagen. Men svensk grundlag är underordnad EU-lagar, och en EU-lag som står i strid med svensk grundlag, gäller i Sverige. Det är därför onda krafter som vill avlyssna eller kontrollera det fria ordet, går via sina EU-mandat. Och för att få igenom dessa, vädjar man med känsloargument till parlamentet för att få igenom sina lagförslag. Chat Control, som innebär automatisk avlyssning på all aktivitet på Internet, såldes in som ett slags verktyg för att jaga pedofiler. Den nationella nätpolisen som Socialdemokraterna nu föreslår, ska ”säkra ett bra samtalsklimat utan hat och hot”. Man vill ”inrätta en nätpolis med särskilda enheter som kan patrullera på nätet och arbeta mot kriminalitet, hatbrott, grooming och våldsbejakande extremism”, och vem kan försvara kriminalitet, hatbrott, grooming och våldsbejakande extremism? Men igen, fundera alltid på vilka konsekvenser som kommer av att detta verktyg hamnar i händerna på en regering man inte sympatiserar med. Fundera på om detta verktyg kan vändas emot personer vars regimkritiska åsikter faktiskt kan vara relevanta i skapandet av en hoppfylld framtid.

    Är du besvärad av att någon missaktar islam, så borde du vara besvärad av att det kanske är ett framtida påbud. Är du besvärad av att någon missaktar HBTQ-personer, så borde du vara besvärad av att det kan bli ett framtida påbud. Och beträffande barns säkerhet: Barn ska inte hänga på Internet, och om så sker, ska det vara med vuxet sällskap! Hur förhatligt föräldraansvar än är, så behöver man engagera sig i att de miljöer man knuffar ut sina barn i, är trygga och säkra. Det som var en självklarhet när jag hade småbarn, förväntas idag betraktas som en svåruppnåelig lyx! När du ser en rasistisk eller transfobisk åsikt uttryckas, kan du gå i debatt, blockera avsändaren eller gå någon annan stans. När du ser ett kriminellt beteende som t.ex. olaga hot eller grooming, kan man ta hjälp av polisen, som i sin tur förhåller sig till svenska lagar. Att skapa ett EU-mandat för att polisa det öppna Internet, är en förförande tanke i godhetens tecken, men det är att öppna Pandoras ask, för är det något historien har lärt oss, så är det att makt inte alltid korrelerar med godhet.

  • Vänstern hatar fri journalistik

    Vi vet att svensk vänster hatar det fria ordet. De försöker undergräva förtroendet för svenska journalister och de skriker ”fascist” efter den som ämnar styrka yttrandefriheten. Det finns ingen respekt för yttrandefrihetsdelen i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, som handlar om att motverka självcensur på grund av rädsla för repressalier, utan snarare någon slags omdefinition av begreppet yttrandefrihet för att kunna ducka eventuella risker att den lilla människan som jobbar och betalar skatt, ska kunna höras i debatten. ”Det är inte yttrandefrihet att…” följt av något som är själva grundtanken med yttrandefriheten, är strategin.

    Journalistik är något man föraktar. I Sverige var både radio och tv totalförbjudet ända fram till 1987, och då var det inte vänsterns nyvunna kärlek till det fria ordet som ledde till avkriminalisering, det var den praktiska svårigheten i att förhindra informationsutbyte i en allt mer global värld – mycket tack vare den tekniska utvecklingen. Gemene man kunde skaffa parabolantenn, gemene man kunde importera en VHS-kassett.

    Socialisterna talade nu till folket som en blodhostande döende man. Riksdagsförslag om att helt enkelt förbjuda satellitmottagare hade inte gått igenom. Skulle svensken bli världsvan? Så kan vi inte ha det! Vi skulle vara skeptiska mot media som inte var subventionerad av staten. Även om TV3 var privatägt, så lydde de under staten via sitt sändningstillstånd, som var ett avtal med staten om vad man ska och inte ska göra, och vad man får och inte får göra. Och med intåget av Internet i mitten 1990-talet var situationen för statskontrollerad media desperat.

    Sveriges Radio slängde sig med termer som ”swishhora” om gräsrotsrörelser, och vi fick grundligt lära oss att media som granskar Socialdemokraterna inte var riktiga journalister. Har man valt att betala för journalistiken så är det man köper inte riktigt journalistik. Vem kan glömma när marionettdockan Magdalena Andersson sufflerades av sin pressekreterare i syfte att ifrågasätta att en icke-statligt finansierad röst, Henrik Jönsson, fick hållas? Det fria ordet är dött.

    Den journalistik man får ett fängelsestraff för att inte betala för, är pålitlig och saklig. Den är så bra så att det helt enkelt är olagligt att inte betala för den! Och samtidigt som svenska företag och myndigheter nåddes av nyheten att Twitter (X) skulle tillåta alla röster att höras, flydde de fältet, och idag är de få socialister som är kvar förföljda av att påståenden som görs på Twitter faktagranskas. Peer reviewing har blivit ett stort problem, då nålsögat som släpper igenom lögner krympte.

    Det handlar aldrig om principer, det handlar bara om medhåll. Alla kan vara överens om att om Ebba Busch vore statsminister, och i egenskap av sådan använde rekreationsbostaden Harpsund till att bjuda tjänstemän på mutmiddagar för att få igenom önskade avtal, vore problematiskt. Herre jävlar, Ulf Kristersson får inte ens ha dottern på middag i en bostad ämnad för ”sin familj”! Men när Göran Persson gör detsamma, måsta man fundera… Han röstar på samma parti som media, så detta måste vara bra…? Medias hantering av att Harpsund används för att muta tjänstemän under ”en privat middag” var beröm, men medias hantering av att Ulf Kristersson använder Harpsund i enlighet med Wicanders testamente hanteras genom att LO-ägda Aftonbladet (jo, samma LO som äger ICA och njuter av deras vinst) förföljer statsministerns dotters barn.

    Svensk byråkrati behöver rivas upp med rötterna, och den energi som läggs på att ursäkta undantag från grundlagen, bör läggas på att bekämpa socialismen. För de socialister som accepterar yttrandefriheten, sträcker sig inte längre än till de yttranden de själva gillar. För när den spårar ur till det dike som utgör det den intellektuella slaskhink som socialisterna lämnat efter sig, är man helt plötsligt villig att slå ett slag för att journalistik är bortom kritik, och delar DN:s spaltmeter av moralpanik om kravet på korrekthet, på intellekt, på förståelse och på objektivitet.

  • Wicanders testamente sade inget om spritfester, nakenbad och otrohetsaffärer

    Aftonbladets nyhetsredaktion jobbar på heltid för att vinna riksdagsvalet 2026, och det i sig är inte konstigt, för det är deras uppdrag. Det som oroar mig, är att människor som annars verkar veta vad som är upp och ned på det mesta, har börjat hugga deras spinn helt okritiskt.

    Lite bakgrund. Herrgården Harpsund i Flens kommun har tilldelats sittande statsminister som rekreationsbostad för Sveriges statsminister och familj, enligt testamente från affärsmannen Carl August Wicander. Här skulle man slappna av, här skulle man festa, och festats har det gjort, med besked. En höjdare måste nog vara när Erik Åsbrink och Ylva Johansson, båda gifta på var sitt håll, inledde en romans efter en blöt kväll med nakenbad. Vänner till statsministern har gift sig där, barnbarn till statsministern har Harpsund som sitt smultronställe. Vuxna socialdemokrater dricker sprit och vänsterprasslar, barn till socialdemokrater fiskar och badar. Och som tonåringar skolas blivande socialdemokratiska politiker in i det extensiva levernet via SSU – jag minns särskilt SSU-kongressen som slutade med timmar av bajssannering på hotellets heltäckningsmatta och möblemang. Som någon klok människa en gång sade: Socialister predikar vatten och dricker vin.

    Så nu när Aftonbladet gör ett nummer av att nuvarande statsminister har låtit sin dotter ha en middag på Harpsund, så trodde jag att vänsterns moralpoliser skulle kunna hantera den informationen med värdighet. Men icke. Trots att nyheten alltid återpubliceras med fotnoten att detta är i sin ordning, och själva tanken med Harpsund, så har folk av någon märklig anledning tagit Aftonbladet på allvar i denna fråga. Varför? Aftonbladet är ju Aftonbladet även denna gång! Vi läser dem för att kittla fantasin, alltså av samma skäl som folk läste ”News of the World”, för att vi vill ha spänning i vardagen. Inte för att vi tror på vad de skriver.

    Men denna gång, när pressetiken tvingar dem att lägga till klausulen att allt är i sin ordning, jamsar folk med. Ni sossar som är bekymrade över att en statsminister på högersidan offrar trovärdigheten genom att låta sin dotter äta middag i en rekreationsbostad ämnad för statsministerns familj att äta middag i, varför anser ni inte att inte att en statsminister på vänstersidan gör något fel när det blir alkoholstinnade nakenbad och vänsterprassel, vilket inte nämndes som tanken i Wicanders testamente?

    Högern förväntas följa sin hjärna, men att släppa in sin dotter i rekreationshem kan faktiskt vara kompatibelt med det. Vänstern förväntas följa sina impulser, men det kan man göra faktiskt inom anständighetens gräns. Jag har inget emot att man lever ett extravagant liv, men om man gör det, borde man tillåta att en dotter ordnar en (städad) middag.

  • En stad full med bilar gynnar inte handeln?

    Jag funderar på att hoppa av den studiecirkel jag tillhör i Örebro. Det kostar för mycket att köra dit, det finns ingen kollektivtrafik och till årsskiftet chockhöjer man priset på parkeringsplatserna igen. Ibland får jag kommentaren att det visst finns kollektivtrafik, men det är bara sant inom stan och från vissa givna platser utanför Örebro. För att kollektivtrafik ska fungera, måste den finnas både där man vill starta och där man vill landa, och så är det inte alltid. Då tvingas man att ta bilen.

    I torsdags publicerade Nerikes Allehanda en märklig insändare. Den påstod att om vi inför parkeringsskiva, kommer boende i stan att flytta sina bilar till Örebros kundparkeringar, och så går handlare i konkurs.

    Därför ska vi inte ha några parkeringsplatser. Men om det blir så bra för handeln att få bort bilismen, varför bygger inte Marieberg bort sina parkeringsplatser, så att även de får njuta av samma framgångsrika kommers som Örebro redan har? Om den som vill besöka Marieberg inte kan ställa och kliva ur bilen, kommer kunder att strömma in från när och fjärran. Ställ en padelhall på parkeringen där i stället. Och eftersom folk då inte längre kan köra bil till Marieberg, kan man drämma till med en vinbar också.

  • Äntligen sänks skatten i Lekeberg!

    Min kommun har en av Sveriges högsta skatter, och nu sänker äntligen den moderatledda kommunen skatten med en hel krona, rakt av. Vi landar fortfarande på en högre kommunalskatt än min förra kommun, Örebro, men det är en klar förbättring. Sveriges Radio, som har ideologiska skäl att vilja beskatta arbetare, intervjuar socialdemokraten Hanna Österby i egenskap av undersköterska. Bilden kommer från Österbys Instagramkonto.

    Hennes argument att beskatta kommunens invånare är att sjukvården är ansträngd i kommunen. Österby missar samma poänger som Sveriges Radio själva ofta förbiser.

    Högre ekonomisk frihet har positiva effekter som ligger utanför sådant som ligger utanför politikens intresse, t.ex. att fler får känna den glädje det innebär att faktiskt kunna klara sig på egen hand. Sannolikheten att ytterligare en person klarar sig på sin lön utan att behöva ta mössan i handen, ökar för varje extra krona folket får behålla.

    Österby påpekar att högavlönade får behålla mer pengar i kronor räknat, eftersom skatten är en procent av lönen. Detta är något bra, eftersom det ger ett incitament att utbilda sig och göra svårare eller mer värdeskapande jobb, vilket också behövs. Österby exemplifierar med att kommunstyrelsens ordförande får behålla mer pengar än ett vårdbiträde, och den uppenbara läxan av det konstaterandet är att kommunen inte ska betala ut för höga löner, inte ens till kommunstyrelsens ordförande. Varje krona kommer nämligen från någon som har jobbat!

    Slutligen, om kommunen tar ut ännu mer pengar från sina invånare, så får man garanterat se på beskattningens baksida. Men vårdpersonalens förhållanden påverkas fortfarande av hur skattepengarna prioriteras, inte av hur hög skatten är. Faktum är att det inte ens är säkert att lägre skatt per automatik betyder att kommunen får in mindre pengar, men det viktiga är vad man lägger pengarna på. Vi ser att kommuner med ännu högre skatt, kan ha ännu sämre villkor för sin vårdpersonal, för gemensamma pengar måste prioriteras korrekt för att vara till nytta.

  • Greta seglar under falsk flagg

    Inom svensk media finns en överenskommelse om att vara lojal och okritisk mot Greta Thunberg. Man bevakar henne och rapporterar det som inte missgynnar henne, men man ställer inga motfrågor. Hennes berättelse om sin båtresa (Global Sumud Flotilla) till Gaza innehåller inslag av fysiskt våld, svält och tortyr. Men tittar man på individuella sakrapporter, blir man som journalist nästan tvungen att ställa frågor.

    Har Utrikesdepartementet subventionerat inresor till Gaza? Har Greta varit beredd att ta hjälp från svenska myndigheter i frågan om resmål? För att citera UD: ”Åk inte dit över huvudet taget.”

    Var båtresan en humanitär insats? Det visade sig att båtarna inte hade några förnödenheter att leverera. Resan var en PR-stunt. Även om de hade proppat båtarna full av mat, skulle det på sin höjd motsvara en någon lastbil per båt med förnödenheter. Samma dag körde Israel in 1200 lastbilar med förnödenheter till Gaza. Resan hade varit ett PR-stunt även om de faktiskt hade tagit med sig förnödenheter!

    Varför fick inga homosexuella vara ombord? Låter det som en moralisk plattform som vi känner igen? Det väcker direkt nästa fråga:

    Vem finansierar kalaset? Frivilliga donationer från allmänheten i all ära, men även Muslimska Brödraskapet och Hamas. Alltså PR. Alltså inga homosexuella.

    Avslutningsvis vill jag presentera myndigheten Palestinian National Authoritys vapen, och Wehrmachtsadler som bars av tyska armen på bröstet.

    Och som referens vill jag visa symbolerna som används av IDF och Svenska Försvarsmakten:

    Här finns ett pussel att lägga.

  • Hatt-pusslet går inte ihop

    Anna-Karin Hatt tog uppdraget som partiledare i Centerpartiet som den enda personen i modern historia utan kunskap om att tjänsten är utsatt. Jimmie Åkesson har varit partiledare i 20 år, och har under den tiden varit ständigt utsatt för hot om, och försök till, fysiskt våld. Är man partiledare så känner man till detta. SÄPO kan förutsäga vilka yrken som är utsatta. Mannen på gatan vet att partipolitik skakar liv den lilla del av samhället som inte klarar den intellektuella debatten, och är beredd att ta till våld. Även om extremhögern, Kalashnikov-Daniel och kommunisterna är få, så vet alla att de finns.

    Prospektet att Hatt å ena sidan skulle vara den förste som aldrig har hört talas om Den Svenska Situationen, men å andra sidan uppfattas som världsvan nog att leda det barnkära Centerpartiet, är helt orimligt. Särskilt för den som såg partiledardebatten i söndags.

    Centerpartiet vill sänka skatten rejält. De vill att även vanliga arbetar ska kunna stå på egna ben. De vill klippa navelsträngen mellan vuxna människor och makten. Samtidigt vill partiet ha en regering som beskattar folk till tänderna. Beträffande kulturkriget är den populära tanken att svensk vänster ska uppfostra, föda och forma medborgarnas barn, och beträffande Centerpartiets frihetliga ådra (ja, samma som attraherar pedofiler, men det är en annan historia) så kan de inte förlika sig.

    Saker och ting ställdes på sin spets efter att Nooshi Dadgostar inte kunde visa någon lärdom från sina fem år som partiledare. En sinnesförvirrad världsbild skulle försvaras med sinnesförvirrade skrik under andras talartid. Samtidigt behövde Anna-Karin Hatt stå där som en idiot och förklara varför hennes skattesänkningar skulle realiseras av kryptokomminister som inte kan föra sig i möblerade rum, eller ens äta en måltid med bestick.

    Givetvis har inte Hatt levt i ett vakuum, givetvis visste Hatt att Sverige har en säkerhetspolis och att de visste att hon kommer att vara utsatt. Men hon låtsas som att så inte är fallet, eftersom hon faktiskt inte visste att hon skulle behöva förhålla sig mot Vänsterpartiet samtidigt som hon förvaltar de mandat som vill ställa Dadgostar på gatan. Från samma sida som galningen Dadgostar! Som inte ens kan förstå hur en debatt fungerar!

    De som tror att Hatt nyss trillat in politiken från en kokosnötpalm förhåller sig såklart till att hon aldrig tagit del svensk politik förr, men den som är bekant med svensk politik, känner lukten av en nödlögn lång väg. Och deras enda livlina är att Hatt är lika obildad som dem.

  • Den politik jag skulle vilja se

    Inför kvällens partiledardebatt frågade en anhörig vad jag själv vill ha ut av politiken. För mig är det en enkel fråga att besvara. Jag vill att vi hjälps åt i samhället. Dagens höga skatter gör att färre har råd att arbeta eller är lönsamma att anställa, vilket gör att en krympande samling arbetare ska försörja en växande skara bidragsberoende. Och om låginkomsttagare inte beskattades så hårt, skulle de ha bättre förutsättningar att stå på egna ben, och slippa vara tyngd av sitt bidragsberoendet, och om det är billigare att anställa, skulle fler företag ha råd att anställa. En positiv bieffekt av det är blotta lyckan av att få uppleva möjligheten att få klara sig själv, och under de senaste mandatperioderna, då riksdagen har haft en högermajoritet (under Löfven-regeringarna och Kristersson-regeringen), har dessa minskat i antal.

    Och jag skulle vilja att frihet och lycka skulle prioriteras mer, till att stå i proportion med hur samhället prioriterar trygghet. Jag tycker inte man ska ta körkortet för någon som ibland tar en öl, utan möjligtvis från den som faktiskt påvisat nedsatt förmåga eller har gjort en allvarlig överträdelse. Jag ogillade dansförbudet, och jag tycker att straffskatt på fulkultur ska bort (t.ex. dansband) eftersom var man har rätt att vara sin egen lyckas smed. Jag tycker att det var hög tid att avskaffa skrattskatten år 1963, mycket tack vare Karl Gerhard, och pomperipossaskatten år 1976, mycket tack vare Astrid Lindgren. Jag läste idag på Socialstyrelsens hemsida att polisen vill kunna ta jaktvapnet från en jägare som drabbats av prostatacancer. För att trygghet. För att han inte ska ta livet av sig. I verkligheten kommer det skälet bli allvar först när sjukdomsbeskedet kommer med att man dessutom tar hans livsglädje, som för någon faktiskt kan vara att få sitta på ett älgpass och lyssna på en avlägsen gök. Låt en frisk människa få känna glädjen att själv ansvara för sin egen trygghet, och få behålla sitt gevär trots sin cancer. Låt en person som alltid kör nykter få behålla sitt körkort trots att han ibland tar en öl. Och för all del, låt mig få köpa en öl på en söndag, som helst inte är såld av staten!

    Den bästa politiken är den som skapar förutsättningar för människan att stå på egna ben. Jag har full respekt för att inte alla håller med, och jag vet att många vill ha en vänsterpolitik som säkrar välstånd genom bidrag och fördelningspolitik, men jag ser det som en återvändsgränd. Inte bara för att färre och färre då kommer att behöva försörja fler och fler över tid, utan för att det är svårt att backa från en sådan politik. När skattepengar väl kommer in, tenderar dessutom korrupta politiker att använda dem till allt möjligt. Allt från kommunikatörer till chefer utan chefsansvar, och tillslut måste man skära ner på kärnverksamheten trots att medborgarna redan betalar för den via skatten. Valet om drygt 300 dagar handlar om det minst dåliga alternativet för mig, för jag tror inte att något riksdagsparti vill ha frihet på riktigt, för med frihet kommer ansvar, och ansvar är jobbigt.

  • Jonna Sima har tappat fotfästet totalt

    Med detta inlägg vill jag kritisera er som lyfter Jonna Sima. Aftonbladet, diverse nationalsocialister, islamister eller ekonomianalfabetiska kryptokommunister. Det har varit uppenbart länge att hon odlar tveksamma värderingar. Det var ganska charmigt på den tiden hon drevade mot Volvo för att deras bilmärke inte delade hennes värdegrund. Det var lite småroligt när hon betraktade en imams predikan om hur man tuktar sin fru, som ”en sjuk grej” man skulle låta vara i fred. Men hennes senaste utspel i judefrågan gör den som ger henne en plattform till det civiliserade samhällets fiende, och är långt mer allvarlig än hennes syn på hustrumisshandel.

    Sveriges judar är, precis som mellanösterns judar, snart helt borta (undantaget just Israel i mällanöstern). Men det lilla spår av judars existens som finns kvar i Sverige ska antas vara ”provocerande”.

    Det började med att civilförsvarsministern ville visa sitt stöd för den judiska minoriteten genom att bära en slipsnål med en davidsstjärna. Som svar ställde Sima frågan hur gammal han är. Det ledde givetvis till en kritik, och Sima har raderat sina delar i konversationen, men den åsikt hon drev var att en våldsbenägen majoritet inte ska behöva exponeras för en symbol som företräder en förtryckt minoritet.

    ”Att du som minister tar på dig en slipsnål för att visa solidaritet är rent trams. Du kan göra det på annat sätt som inte stöter sig med folk i en känslig fråga. Det är förbaskat oansvarigt av dig. Om du inte begriper bättre är det sorgligt.”

    Jag kan inte för mitt liv tänka mig att raderandet av inlägg beror på att hon förstår problemet med att kritisera den som stöttar oskyldiga judar. Att hon idag vill mörka konversationen handlar absolut om ett egenintresse, som t.ex. att få behålla jobbet på Aftonbladet.

    Först när Sima blev konfronterad, raderade hon sina inlägg. Hon kommenterade dem inte, hon raderade dem. Hon har inte lärt sig något och hon ogillar tanken att hon har något att lära. För det är den svagsinte som går först när minoriteter ska utrotas. Det är sådana som Jonna Sima som tar täten, varje gång. Man behöver vara obildad, ointelligent och empatilös för att välja den vägen, och när vi gör sådana människor till förebilder, kommer det att smitta av sig. Det är då som hennes syn i judefrågan kommer smitta av sig. Därför är detta en kritik mot Aftonbladet, mot diverse nationalsocialister, mot islamister och mot ekonomianalfabetiska kryptokommunister: Ni har inte en plats i ett demokratiskt samhälle, ni är odjur.

    Här finns alla mina inlägg om Jonna Sima, och här finns alla mina inlägg om Israel-Palestina-konflikten.

  • Till försvar av blågul islam

    Samhället formas av de värderingar som människorna däri huserar, därför är det väldigt viktigt vilka dessa värderingar är. Olika samhällen har olika värderingar, vilket blir tydligt när man ställer dem mot varandra. När dessa skillnader bubblar upp, blir många väldigt upprörda. Får man slå sin fru enligt islam? Det är en sund reaktion, och många landar i att tycka att man gärna får vara muslim, så länge man respekterar något man betraktar som ”svenska värderingar”, t.ex. att man och kvinna är jämlikar. Denna åsikt återfinns hos Liberalernas partiledare Simona Mohamsson, vilket hedrar henne. ”Förstår man inte att vi har nolltolerans mot våld i nära relation i Sverige så har man inget i Sverige att göra.” Men så har vi kulturrelativisterna. De som skulle bli jättearga om en svensk man slår sin fru, men ser hustrumisshandel inom islam som ett exotiskt inslag, som ”tillhör deras kultur”.

    Det förmodligen vidrigaste exemplet på relativisering kommer från Jonna Sima, ledarskribent på Aftonbladet, som kommenterar att en imam pratat om hur man på bästa sätt ska tukta sin fru.

    ”Alla ministrar verkar idag ha twittrat om en sjuk grej en vikarierande imam i Kristianstad sagt i en fredagsbön i somras. Rimlig prioritering.”

    Sista meningen är ironisk. Hon tycker inte att det är rimligt att ta avstånd när våld mot kvinnor sker inom islam. Och det leder till nästa fråga: Om det är en sjuk grej att slå sin fru, varifrån kommer det?

    Eftersom det manliga könet antas vara överlägset det kvinnliga, har mannen ett ansvar att sörja för kvinnan. Om hon är olydig, ska man varna med ord. Om inte det hjälper, ska man sluta ha sex med henne. Om inte det hjälper, ska man slå henne. Profeten ger dessa instruktioner i stöd av självaste Allah. Marie Åkesdotter, gruppledare för Miljöpartiet Tyresö, svarar Jonna Sima:

    ”Det går dåligt för Tidöregeringen och då riktas fokus på oppositionen, invandrare, muslimer och en imam som uttryckt sig olämpligt.”

    Åkesdotter menar att det är hur man instruerar om hustrumisshandel som är problemet. Anledningen till att jag kallar detta för relativism är alltså att både Sima och Åkesdotter tycker att hustrumisshandel är dåligt när det sker utan gudomlig grund. Och därför vill jag rycka ut till Simona Mohamssons försvar i sin syn på islam.

    För ett par dagar sedan pratade Mohamsson med expressen om sin syn på religionen, och ”blågul islam”. I princip handlade det om en icke-fundamentalistisk version av islam, som ska vara kompatibel med svenska värderingar. Man kan fira eid, men man behöver inte ta Koranen på orden om hur man tuktar sin fru, och så vidare. Personligen blir jag alltid förbryllad över att personer som har privilegiet att kunna lämna islam, väljer att stanna kvar och forma den till sin religion. Jag känner sådana människor personligen, och jag respekterar det såklart. Och jag förstår att Mohamsson blev lite hånad för intervjun i fråga, men jag vill ta henne i försvar.

    Om religionen inte har större inflytande än att man firar lite eid och har andra aktiviteter som alldeles utmärkt ryms inom vad man brukar kalla för svenska värderingar, så är det ju bara en hobby! Då blir islam något som liknar en frimärkssamling eller studiecirkel på ABF, alltså något helt oproblematiskt. Att någon muslim firar eid är ju egentligen inte konstigare än att någon smålänning fiskar abborre. Då har vi en rendering av islam som gått igenom samma reformation som kristendomen har i Sverige. Vi tar inte längre Bibeln på orden, utan ser Gud som ett skäl att gå på kyrkkaffe. Endast fundamentalisterna är ett samhällsproblem, och inom svensk kristendom är dessa en minoritet, men när det gäller Islam är det Mohamsson som är minoriteten, och det bästa vore om det är hennes attityd som är den allmängiltiga.

  • Den socialdemokratiska 30%-spärren

    Så här förklarar Magdalena Andersson Socialdemokraternas budskap till de svenska väljarna inför valet 2026:

    ”I think there is, of course, more than one message. We have this… We want Sweden to become more like Sweden. This is definitely important. And part of that is Swedish values. And then, of course, we say, what are Swedish values? And there would be, basically all social democratic values.”

    Det är uppenbart att Andersson vänder sig direkt till Liberalernas partiledare Simona Mohamsson, men jag skulle vilja veta vad som händer om man som invandrare inte är socialdemokrat i ett S-lett Sverige? Att svenska värderingar är socialdemokratiska värderingar stämmer inte, men det går att driva som politisk fråga. Jag tror dock att detta är lite som när Peter Hultqvist lovade att aldrig gå med i Nato: Lögn. Andersson kommer inte att säga samma sak till sina väljare som hon säger till BBC, för hon säger det som behöver sägas för situationen. Och hennes väljare skulle inte bry sig om de fick reda på sanningen, för de som har problem med att lögner är stöttar inte längre partiet. Tvärt om, de 30% som röstar S idag, är de som känner en trygghet i att Storebror vet bäst, och de bryr sig inte det minsta om vad som är sant eller falskt.

    Fördelen med denna strategi är att man har 30% av folket i ryggen. Nackdelen är att man inte kan växa i opinionen, för de som varken förstår politik eller ekonomi, och som finner trygghet i lögnen, är inte hur många som helst – de är ungefär 30% av folket. Det är därför din elräkning är hög. Det är därför du knappt har råd att äta. Makten måste köpas av extrema partier, inte minst Miljöpartiet, och extrema partier kräver sjuka åtgärder i betalning. Sluta producera el. Ersätt miljövänlig lokalproducerad cement med miljövidrig importerad dito. Beskatta matproducenter. Och så vidare.

    Resultatet av valet till riksdagen nästa höst, avgörs förmodligen inte av väljarna, utan av Socialdemokraternas kohandel med politiska galningar, som inte vet vad som är upp och ner på någonting, där Vänsterpartiet går i täten. Om vi stänger ett par kärnreaktorer till, kanske Socialdemokraterna äntligen kan höja skatterna så att fattiga återigen blir bidragsberoende, och återigen får skäl att rikta tacksamhet till Partiet för sina bidrag. 30% kommer att andas ut när de förlorar den frihet de har idag, för med frihet kommer ansvar, och ansvar kräver intellektuell mognad, och är därmed inget som kan kombineras med vänstersympatier.

  • Israel tillåter homosexualitet, har rättssäkerhet, marknadsliberalism och demokrati

    I fråga efter fråga inser jag att jag står närmre Israel än Palestina, och jag anser inte att det går att koppla till att jag skulle ”se mellan fingrarna” på ”ett pågående folkmord”.

    Israel är det enda landet i hela Mellanöstern där homosexualitet är lagligt, där prideparad anordnas och där det finns lagar mot diskriminering på grund av sexuell läggning. I Palestina är det olagligt, och homosexuella får inte ens närvara på Ship to Gaza. I flera länder är homosexualitet förenat med dödsstraff. Detta kan vara ett skäl att stå på Israels sida.

    Israel är ett av få länder där en brottsanklagad har rätt till rättegång, medan Palestina och flera andra islamistiska länder är s.k. polisstater, där polisen utfärdar straff för brott de uppfattar, direkt på gatan.

    Israel är en marknadsliberal demokrati som genererar pengar genom näringsverksamhet, vilket ger ett överskott som går till grannländerna i form av bistånd. De flesta länder i Mellanöstern är socialistiska defacto-diktaturer som finansieras genom bistånd från marknadsliberala demokratier, som t.ex. Israel och Sverige.

    I Israel tillsätts rikets styre i enighet med resultatet av ett allmänt val. Det finns andra länder som håller allmänna val, även om man antingen inte får rösta hur man vill eller så är det den sittande makten som bestämmer vem som ska styra helt oavsett resultatet. Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Syrien, Jemen och Palestina håller inga allmänna val.

    Men om Palestina är dåliga på HBTQ+-frågor, på rättssäkerhet, på marknadsliberalism och på demokrati, så är de helt felfria när det kommer till krigsföring? Sveriges Television rapporterar Hamas sida i Israel-Palestina-konflikten, och den sidan ger verkligen intryck att så är fallet. Det dör många israeliska civila i konflikten, men många skyddas av deras luftförsvarssystem (Iron Dome). Israel försvarsmakt, IDF, strider i uniform, medan Hamas strider i civila kläder i skydd av civilbefolkningen. Den enda gången du ser den nazistiska örnen, det gröna pannbandet om guds vilja och heilandet, är under vapenvilan! Att strida bakom civila minskar Israels aggressivitet, och är förmodligen hela förklaringen till att Hamas vann propagandakriget. Sveriges Televisions lojalitet till Hamas hade definitivt inte varit självklar utan civila offer. Och det tar mig till den sista punkten:

    Det är lagligt att vara muslim i Israel, men att vara jude i Palestina är förenat med dödsstraff – polisstaten sköter den biten. Tycker du att man får vara homosexuell? Att man har rätt till rättegång? Marknadsliberalism och välfärd? Demokrati? Folkrätten? Det kan du vara, helt utan att behöva anklagas för att försvara folkmord.

    Så slår du din fru: https://www.expressen.se/nyheter/sverige/svensk-imam-i-kristianstad-i-predikan-sa-ska-du-sla-din-fru/

  • Jag kanske röstar på S om de genomför sina reformer!

    Högerns väldigt impopulära väg till framgång bygger på att om många arbetar hårt, kan lönen för mödan i hög grad får stanna hos arbetaren – en arbetarlinje! Socialdemokraterna har en långt mer glamorös väg till framgång, vilket faktiskt tilltalar mig!

    En ”familjevecka” ger alla med barn en veckas betald ledighet! Jag skaffar gärna ett extra barn för att åtnjuta den veckan, men annars kanske en S-regering drista sig att erbjuda alla arbetare denna lyx!

    35 timmars arbetsvecka i stället för nuvarande med bibehållen lön! Jag skulle kunna vara ledig tre dagar i veckan, om jag jobbar 9 timmar under de flesta av de resterande dagarna! Ja, tack!

    Med en slopad karensdag kostar det dig just inget om du skulle bli sjuk, för om du jobbar får du 100% av din lön och om du är sjuk får du 80% av din lön – du slipper avstå lön första dagen, vilket givetvis ökar möjligheten att sjukskriva sig utan några tyngre ekonomiska konsekvenser!

    Om en arbetare vill behålla mer av sin lön (t.ex. genom ett jobbskatteavdrag eller ett RUT-avdrag om man behöver hjälp med att få gräsmattan klippt) så pratar socialisterna om att det kommer med en ”kostnad” för kommun och stat, trots att det egentligen bara betyder att kommun och stat förvaltar mindre av de pengar som tillhör arbetaren. Att låta arbetaren stå på egna ben, kommer inte till någon kostnad alls!

    Men bidrag kommer förmodligen till en kostnad, och om Socialdemokraterna hellre pratar om förmånerna som går ut, än pengarna som måste in för att finansiera dessa, så antar jag att de sistnämnda är obetydligt, för nog vill väl även socialdemokrater att den lilla människan ska vara samhällssystemets förmånstagare? Den dystra sanningen är att varje krona kommer från någon som har arbetat, och att äkta välstånd kommer från att arbetaren själv får förvalta dessa kronor. Då kommer pengarna förmodligen räcka till 3-4 familjeveckor, då de inte längre går via byråkrater, socialdemokrater och tjänstemän, som redan idag tjänar mer än de förtjänar.

  • Det stora transferiatet

    Under de tre senaste mandatperioderna har Sverige haft en borgerlig riksdag, och under den tiden har skatten sänkts ganska rejält, successivt genom åren. För ett hushåll med två vuxna kan det vara så mycket som tusenlappar varje månad! Men folk är inte nöjda, och det är inte självklart att vi får en borgerlig riksdag under nästa mandatperiod (2026-2030), för svensken gillar att betala skatt. Motiven är lite olika beroende på, och stödet för höga skatter är inte lika stort hos låginkomsttagare, men det finns där1.

    Låginkomsttagare är typiskt arbetare, och arbetare tenderar att vara mer benägna att rösta höger. Moderaterna eller Sverigedemokraterna. Åtminstone Moderaterna anser att skatterna ska sänkas försiktigt, men fortfarande ligga på en väldigt hög nivå i förhållande till jämförbara2 länder (ofta tillsammans med Danmark). Men det är inte ovanligt att knegare röstar på Vänsterpartiet, som snarare vill höja skatterna ytterligare.

    Låginkomsttagarens motiv att vilja betala mindre skatt är såklart en önskan att kunna klara sig på sin lön, och att få en mer signifikant effekt av en löneförhöjning. Drivkraften är att kunna stå på egna ben, och att få behålla lite av eventuella extra pengar man tjänar, för att ha möjlighet att ibland skapa en guldkant i vardagen.

    Bland höginkomsttagare, som typiskt är akademiker eller högre tjänstemän, är man mer benägen att rösta på Socialdemokraterna och gilla höga skatter. Höginkomsttagare som är entreprenörer tenderar att vara undantagna från tendensen att gilla höga skatter, och luta lite mer åt M eller SD, eller möjligtvis Centerpartiet om man är jordbrukare. Men generellt sett är förvärvsarbetare med hög lön positiva till S och positiva till skatt.

    Den mest prominenta skattesänkningen som skett genom åren är att inkomstskatten på arbete (som är väldigt hög i Sverige) har gjorts mer progressiv. Ju lägre lön du har, desto lägre skattesats har du. Högern, som har sina väljare bland låginkomsttagare, har drivit denna fråga, tillsammans med RUT- och ROT-avdrag som gör att fler privatpersoner har möjlighet att ta hjälp av vita och skattebetalande leverantörer.

    Historien är densamma när det gäller byråkrati. Högern vill ha mycket hög byråkrati, vänstern vill ha skyhög byråkrati. Högern avskaffade dansförbudet, vilket gjorde att polisens dansavdelning kunde göra nytta inom andra områden, vänstern klagade över att högern lagade små problem när det finns stora. Det finns inget riksdagsparti som vill att staten ska fokusera på sitt kärnuppdrag, men olika riksdagspartier tävlar om exakt hur ointressant kärnuppdraget är.

    Höginkomsttagarens motiv att vilja betala mycket skatt handlar om en känsla om att legitimera sitt privilegium av att tjäna mycket pengar på ett jobb som egentligen inte behövs, genom att ”dela med sig” till det gemensamma, som till viss del tillfaller en arbetarklass som inte alls vill bli försörjd av den tantokrati3 de finansierar via skattsedeln.

    Idag finns två tydliga alternativ. Vänstern, vars övre klass vill göra gott genom att betala skatt, och vars undre klass vill ha deras allmosor. Och högern, vars övre klass vill förverkliga sina drömmar och undre vill kunna leva på sin lön. Svensk media, som till stor del är skattefinansierad, innehåller väldigt många från kategorin anställda höginkomsttagare, och tenderar att rapportera med ett narrativ att skatt är bra, och ekonomisk frihet är dåligt – för arbetarens frånvaro av ekonomisk frihet är ofta en viktig del i dennes försörjning!

    Det är detta som är ”det stora transferiatet”, den fattiga arbetarens finansiering av den rika tjänstemannen.

    1) Av någon anledning ökar skatteintäkterna när skatten sänks, och det kan ha att göra med att fler väljer ”vita” lösningar när de har råd att betala skatten.

    2) Anglosaxiska länder, som t.ex. USA, Storbritannien, Kanada och Australien, har ungefär hälften så hög skatt som Sverige. Frankrike har haft en stegrande skatt på grund av politiska problem, men var förr ett lågskatteland.

      3) ”Tantokratin” hänvisar till politiskt tillsatta höga tjänstemän, företrädelsevis korkade och inkompetenta medelålders kvinnor med en ideologisk drivkraft, som t.ex. Cilla Benkö, Petra Lundh, Anna Borg eller Anne Lagercrantz.

    1. Internet glömmer (nästan) aldrig, Erik Pelling!

      Sveriges Television jobbar normalt hårt med att driva vänsterns narrativ. Nu har SVT har ett val att vinna, och en högerregering kan hota demokratin genom att sluta finansiera ”Alla dejtar alla”, ”Naken med Stila Wollter” och ”Sabaya”. Vi såg hur ”Sveriges fetaste hundar” ifrågasattes rejält, och där vill man inte hamna igen. Med mindre än ett år till nästa riksdagsval är kampanjarbetet igång rejält. Några sentida exempel är att en entreprenör till (bl.a.) Stockholms Stad som läckte personuppgifter, inte läckte några skyddade personuppgifter, något man hävdade ända tills dataanalytikern Jens Nylander skrev motsatsen i ansiktet på dem – en resolution som lämnades till Svenska Dagbladet. Vidare, hela England består tydligen av nynazister, för kritiken mot en socialdemokratisk brittisk regering, kan knappast handla om något annat. Venezuelas steg från marknadsliberalism till socialism och svält hyllades, medan Argentinas steg från socialism till marknadsliberalism och välstånd kläddes i negativa epitet. Ord som ”högerdebattör” eller ”högeraktivist” förekommer i betydligt högre utsträckning än ”vänsterdebattör” eller ”vänsteraktivist” för den absoluta yttervänstern är SVT:s mitten. De hänvisar gärna till Expo, ETC eller Suhonen som om de vore fullkomligt normala! Om inte det säger något om hur extremt frånkopplade de är från verkligheten, så vet jag inte vad!

      Men så har vi faktiskt ett exempel där SVT har stuckit sitt parti i ryggen. Förvisso på kommunal nivå, men ändå. Under lång tid har Uppsala styrts av Socialdemokraterna och kommunstyrelseordförande Erik Pelling. Under flera år har oppositionsrådet varit Moderaternas Therez Almerfors. Efter en debatt om spårvägsutbyggnaden, blir Pelling avundsjuk på Almerfors verbala förmåga, och ber om att få svara SVT igen, så att han kan sno hennes replig (och därmed lämna henne utan). Och SVT hänger ut honom!

      Givetvis ringer Pelling till SVT, arg som ett bi, för han hade ju hoppats att de skulle jamsa med i lögnen och använda materialet till att marknadsföra honom och Socialdemokraterna, vilket SVT också rapporterar i form av en krönika. Just nu känns SVT rätt badass! Go, SVT, go!

      Med det sagt väljer SVT att hörsamma Pellings krav att mörka hans illgärning och tar ner klippet, men Internet glömmer aldrig. Hoppas jag. Har du en kopia på klippet, så hör gärna av dig!

    2. The Return of Umeå Universitet!

      Många på vänstersidan har förlorat sitt jobb på grund av den avslappnade attityden till att en Antifa-anhängare har mördat en konservativ opinionsbildare, och i Sverige har (av en för mig okänd anledning) det intellektuella barskrapet samlats i Umeå. Jag har många gånger förfärats över Umeå Universitets bidrag i sociala medier, men idag har alla rekord slagits. Arbetarna finansierar en Per Nilsson, som forskar inom ”internationalisering och främst internationell student mobilitet [sic]”. Han kommer förmodligen vara nästa person som förlorar sitt jobb på grund av sin inställning till politiska mord, åtminstone om han inte vore från Umeå. På Facebook skriver han:

      ”Det är inte en större tradgedi att Charlie Kirk blivit skjuten till döds än om någon annan blivit det. Han tyckte själv att det var värt några dödsskjutningar per år för att få behålla rätten att bära vapen (andra tillägget till konstitutionen). Antagligen trodde han inte att det skulle drabba honom. Men låt oss med honom slå fast; det var värt det.”

      Vad är det med Umeå som attraherar intellektuella orcher? Om Umeå Universitet har någon heder kvar efter sin jävligt störda historik, är Per Nilsson den som måste bort! Man ska inte får sparken för sina åsikter, men den som trivialiserar ett mord på en oliktänkande ska inte finansieras av staten! Om du mördar Per Nilsson på grund av hans åsikter, har du inte begått ett större brott än om du mördar Donald Trump, och båda brotten är helt oacceptabla, helt oönskade, och kommer aldrig att vara en ingrediens i ett liberalt samhälle. För civiliserade samhällen utmärks av att pennan är ett mer föredraget vapen än svärdet! Bristen på medhåll kan aldrig legitimera att du drar fram en kalashnikov, inte ens om du är den älskade kommunisten Daniel Suhonen! Skattepengar ska inte gå till terrorism, och skattepengar ska definitivt inte gå till Umeå universitet!

    3. Vänsterns önskelista för nästa avrättning

      Sedan Charlie Kirk mördades har det firats på vänsterkanten. Rød Ungdoms ordförande Amrit Kaur lade ut en sarkastisk video om mordet, där hon var uppenbart lycklig över beskedet. TikTok svämmar över med videos från liberaler (i den amerikanska betydelsen, alltså vänsterextremister) som hyllar att en ”nazist” har mördats. Ordet ”nazist” används numera för att beskriva liberalkonservativa, och har ingen koppling den politiska inriktningen med samma namn. Även om jag var imponerad Kirks intellekt och verbala förmåga, delade jag inte hans åsikter. Han var alltså en typisk ”svår fiende”, eftersom han hade politiska åsikter jag inte delar, som han försvarade med bravur. Typiskt den sortens människa som en svagsint person skulle vilja se mördad.

      För att få reda på vad som pågår i vänstermänniskors huvud kan man gå till appen Bluesky, det det nu skrivs önskelistor på nästa offer.

      Joe Rogan: Amerikansk komiker och poddare. Är både hyllad för sina öppna samtal och kritiserad för att ibland sprida kontroversiella idéer. Hans podcast är en av de mest populära i världen.

      Elon Musk: Sydafrikansk entreprenör och företagsledare. Är medgrundare till flera välkända företag, bl.a. SpaceX och Tesla. Känd för sin vision om att göra mänskligheten multiplanetär och att driva på övergången till hållbar energi. Äger X (Twitter) och har på senare tid blivit en kontroversiell figur i sociala medier.

      J.K. Rowling: Brittisk författare som blev världsberömd genom bokserien om Harry Potter. Är engagerad i välgörenhet och har grundat flera stiftelser. Kontroversiell på grund av sina åsikter om kön och identitet.

      Ben Shapiro: Jurist, politisk kommentator och författare. Grundare av medieföretaget The Daily Wire.

      Matt Walsh: Poddare, författare och filmmakare. Jobbar på The Daily Wire.

      Chaya Raichik: Konservativ aktivist som publicerar bisarra TikTok-klipp från liberaler (i den amerikanska betydelsen).

      Donald Trump: Affärsman och medieprofil. Sedermera konservativ amerikansk politiker.

      Tim Pool: Amerikansk journalist, kommentator och poddprogramledare. Han fick först uppmärksamhet som livestreamande medborgarjournalist under Occupy Wall Street-protesterna 2011. Hyllades i här för sina reportage om Sverige, men blev non-grata här för att han visade både positiva och negativa aspekter av det svenska samhället samhället.

      På X (Twitter) är samtalet lite mer civiliserat än det är på Bluesky, men jag har faktiskt sett kommentarer om att man ska ta Carl-Oscar Bohlin som nästa offer.

      Och eftersom Kirk mördades med ett skjutvapen har givetvis den debatten blomstrat upp igen. Både i Sverige och i USA finns en föreställning om att hård reglering av skjutvapen, minskar tillgången till vapen. Men väljer vi ut ett samhälle med låg reglering (t.ex. USA) och ett samhälle med hög reglering (t.ex. Sverige) säger empirin något annat. Att skjutvapen är hårt reglerade i Sverige, betyder inte att vi är befriade från skjutvapenmord. Det betyder att de kriminella väljer vapen från den svarta marknaden i stället för den vita. Vapen från den svarta marknaden har dessutom vissa fördelar för en kriminell. Myndigheterna vet inte vem som äger vilket vapen, det finns inget krav på vapenlicens eller några särskilda krav på hantering, och de är befriade från moms. Svarta vapen är lättare att få tag på, och mer lämpliga för kriminella aktiviteter. Om tilliten till sina medmänniskors förmåga att hantera vapen blir för låg, försvinner inte vapnen, de lämnar bara den vita marknaden.

    4. Var gärna en Kristersson, men var inte en Sima

      När den nytillträdde sjukvårdsministern Elisabet Lann svimmar på sin första presskonferens, visade vise statsminister Ebba Busch framfötterna och förstod precis vad situationen krävde. Statsminister Ulf Kristersson hanterade situationen betydligt sämre. Chocken av att vända sig om precis lagom för att se sin kollega rasa handlöst ner i golvet fick honom att fumla fram och tillbaka, medan Busch, som förvisso hade ett par sekunder till på sig att uppfatta händelseförloppet, agerar snabbt.

      Eventuellt hade Ebba Busch klarat situationen bättre än Kristersson även om det vore hon som överraskades av en kollega mitt i fallet, och om det var Kristersson som hade de där extra sekunderna av bakgrund, för människor kan chockeras av olika saker, och hantera det olika bra. Jag hade definitivt inte hanterat situationen bättre än Kristersson, men jag är bra på andra saker, och samhället kan blomstra för att folk är olika.

      Personer som sett denna incident på tv verkar inte förstå vad de tittar på. De tror att Kristersson rättar till slipsen. Skulle de se mig i chocktillstånd skulle de förmodligen tro att jag passar på att klia mig på halsen när en vän och kollega svimmar. Men han rättar inte till slipsen, han gör en sådan gest medan hans hjärna inte fungerar på ett sätt som situationen egentligen kräver, på grund av händelsen, hans neurologiska konfiguration och på grund av andras insatser. Tror man att han rätar till slipsen, så borde också tro att han tycker att en avsvimmad kollega är ett bra tillfälle att betrakta rummet från hur det ser ut några decimeter till höger och till vänster om sin nuvarande plats, eftersom han gick fram och tillbaka i sidled. Det är inte en rationell handling, det är irrationell handling från en chockad person.

      De som betraktar detta på tv från en trygg plats, och kommer fram till att Kristersson är en person som vill räta till sin slips om en kollega svimmar framför hans ögon, är inte i chock. De är bara väldigt, väldigt, väldigt okunniga människor. De vet inget om sociala relationer, om emotionellt engagemang eller om empati. Jonna Sima, Matilda Ernkrans eller Kristin Lundell. Skitmänniskor som knappt en mor kan älska. Samma personer som gnällde över att Kristersson inte hade kavajen knäppt år 2022, men som inte reagerade på att statsepidemiolog Anders Tegnell hade utförde sitt ämbete i en vanlig kofta.

      Mycket kritik från vanligt folk avslöjar att gemene man vill att statsministern ska vara en överbefälhavare. Man ser inte en statsminister som den administrativa regeringschef han är, utan som en militär. Men människor är olika, och du kan vara en ytterst lämplig statsminister, trots att du inte är en lämplig militär. Jag jobbar som datorprogrammerare, för att jag är bättre på datorprogrammering än jag är på första hjälpen! Jag svimmar när jag ser blod! Folk är olika, och Ebba Busch är ett exempel på person som har bevisat att hon har det i ryggmärgen att rycka ut (vilket kan vara en del av förklaringen till varför sådana som Jonna Sima verkligen inte tycker om henne).

      Med svensk instinktiv krishantering i huvudet, vill jag berätta om mordet på krigsflyktingen Iryna Zarutska på ett tåg i North Carolina. En amerikan skär halsen av henne helt oprovocerat och går därifrån. Hennes medpassagerare (och s.k. medmänniskor) tittar på henne, och fortsätter sedan med sitt. Till slut får hon hjälp av en man från en annan tågvagn, men hon avlider av sina skador. Att agera ineffektivt i panik, betyder åtminstone att du bryr dig. Om personen du sitter bredvid blir mördad, och du nätt och jämnt lyfter på ögonbrynen, då har du problem. Hur skulle Jonna Sima reagera?

    5. När högern också ville ha en kulturkanon gick allt över styr

      Jag har länge varnat för kulturpolitik. I stället för att beskatta teater, journalistik, litteratur, konst, film och musik, till den grad att de behöver ha bidrag för att klara sig, bör man låta kulturskaparna behålla de pengar de genererar, för så snart det finns ett behov av bidrag, behöver vi ha kulturpolitik. Vem ska lyftas fram? Vem ska få pengar?

      En kulturkanon antogs under socialdemokratiskt styre under den första halvan av 1940-talet, men avskaffades innan 1940-talet ens hade tagit slut. Det handlade om en uppsättning s.k. stamsånger, där vi kunde hitta ”Du gamla du fria”, ”Kungssången”, ”Uti vår hage” och ”Fjäriln vingad syns på Haga”. Eventuellt var det ”Frihet är det bästa ting” som fick bägaren att rinna över. Jag, född i början på 1970-talet, är ung och har därför aldrig upplevt något annat än ett Sverige som föraktar frihet. Oavsett om vi diskuterar avkriminalisering av dans eller gårdsförsäljning av alkohol, så blir svensken kränkt, ända in i själen. ”Hur kan man lägga tid på att öka frihet? Tänk på alla danspoliser som nu istället måste jaga gängkriminella! Hur kul är det, tror du?”

      Sedan Socialdemokraterna väl etablerat sin makt, har kulturstyrningen varit central. Myndighet efter myndighet efter myndighet har instiftats för att deklarera vad som är ”god kultur”. Statens kulturråd, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Kungliga biblioteket, Institutet för språk och folkminnen, Myndigheten för kulturanalys och Riksarkivet för att nämna några. När det var som värst, hade vi en skattefinansierad nämnd för hemslöjdsfrågor! Jag som kulturskapare har svårt att inte känna ett visst obehag!

      Och först när Sverige, likt våra grannländer, antar en kulturkanon, som ett stöd för att sammanställa en läslista, rinner bägaren över. En kravlös lista, en lista som inte berättigar vissa människor pengar som andra inte har. En västanvind i jämförelse med vad Sverige har sysslat med i flera årtionden! Det är då som det är dags att bli kränkt. Det är nu kultureliten diskrimineras – för denna gång fanns det inga pengar foten av regnbågen. Och verket som ”jag” gillar fanns inte med! Hur tror ni alla andra har haft det i alla år?

      Men jag vill gärna göra reklam för kultur som jag har skapat utan bidrag.

      Här är min inspelning av Martin Galways verk ”Arkanoid”: https://www.youtube.com/watch?v=dqgbLVHVuz8

      Här är jag dumdristig nog att spela gitarr på en låt som jag skrev tillsammans med Tommy Deile (ursäkta att inspelningsutrustningen inte är på topp, jag hade inget annat än de billigaste tänkbara mikrofonerna att förfoga över), ”Apart”: https://www.youtube.com/watch?v=TVDE7g-G8lE

      Jag lyfter gärna ”Interstellar Excursion” som Erik Molnar från Hyperion skrev, där jag fick den stora äran att spela keyboard: https://www.youtube.com/watch?v=9zZyCIDhg7Q

      Stort tack till Patrik Silvén som regisserade videon!

      Sist men inte minst, innan jag hoppade av mitt hårdrocksband som jag spelat i sedan 1980-talet, har denna amatörvideo fångats, där jag spelar elbas, för 30 år sedan: https://www.youtube.com/watch?v=_Ot5Ey2UkdQ

      Jag är stolt trots att jag varken nått någon kulturkanon eller någon position för att ta emot bidrag från arbetare, men jag hade gärna sett att jag fick behålla en lite större del av pengarna min kulturgärning har genererat.

    6. Sänkt matmoms är bra, all moms borde tas bort

      Sveriges Television (SVT) rapporterar att regeringen tillfälligt sänker matmomsen under större delen av 2026 och hela 2027, från 12% till 6%. Mycket kritik från medborgarna har handlat om att det är en dyr förändring som bara ger några futtiga tusenlappar till matkonsumenten1. SVT säger att det kostar 16 respektive 21 miljarder kronor. Hur kan sänkt moms kosta pengar, och för vem kostar det?

      Eftersom SVT har profilerat sig som ett vänsterlutande mediebolag, handlar kostnaderna antagligen om att staten får förvalta lite mindre av medborgarnas pengar, och på vänstersidan brukar man se medborgarnas pengar som statlig egendom. Får medborgarna större bestämmanderätt över sina pengar, är det en påstådd kostnad för staten.

      Socialdemokraterna hejar på sänkningen momsen, och hade själva gjort detsamma. Men deras långsiktiga lösning på problemet med dyr mat är höjt barnbidrag. Bidrag är omallokering av pengar, och ger inte riktigt lika mycket värde till konsumenten, för det kostar pengar att administrera andra människors pengar. Men det gör barnfamiljer mer köpstarka. Åtminstone om man jämför med de som inte är mottagare av barnbidrag.

      Och det som verkligen kostar är bidrag. Men, som jag brukar behöva påpeka, så är den viktigaste aspekten de positiva effekter som kommer av att inte behöva bidrag för att kunna köpa det man vill ha. Om samhället betalar ut mindre bidrag, behöver inte skatten vara lika hög. Om skatten inte är lika hög, behöver färre ha bidrag. Om färre behöver bidrag, behöver inte lika många kommunalare och statstjänstemän betala ut bidrag, vilket gör att vi kan sänka skatten. Och allt resulterar i att fler arbetare får åtnjuta ekonomisk frihet.

      Jag anser att mindre skattepengar ska samlas in, och att större andel av skatten som faktiskt samlas in ska gå till välfärd. Dessutom befinner sig Sverige i en ganska märklig situation, då sänkta skatter under de senaste åren har ökat inkomsten till det gemensamma – nästan som om Lafferkurvan är något att ta på allvar! Och skulle vi helt slippa moms, skulle vi slippa en regressiv skatt, där du betalar en mindre andel av din lön i skatt ju mer du tjänar!

      1) Företag som inte genererar vinst kan inte existera, men det är en fråga som kräver en egen text.

    7. Moska Hassas borde lära sig arabiska

      När nya förmågor rekryteras till sosseriet måste de avradikaliseras från den extremt svartvita bild som odlas både i deras interna kultur, ej avsedd för allmän granskning. Till viss del hejar svensk nyhetsmedia på i radikaliseringen, som tydligt tagit ställning för terrorismen och mot demokratin, vilket i första anblicken kan kännas lite småkonstigt, men Hamas vet vad de gör.

      Västerländska mediakonsumenter hade inte gillat dem om det vore för deras politik, för deras bruk av makt eller för deras värderingar. Idag finns jättemånga svenskar som accepterar homosexualitet (eller åtminstone inte vill att en polisstat ska gripa misstänkta homosexuella för offentlig avrättning). Många vill att gemene man ska ha rösträtt, att rättigheter i samhället inte ska styras av kön, och så vidare. Men dessa värderingsskillnader till trots, så antar vi att Hamas är felfria i sin krigsföring.

      Socialdemokraternas nya stjärnskott, SSU-ordföranden Moska Hassas, poserade nyligen med en halsduk med ett rasistiskt budskap, skrivet på arabiska: ”Jerusalem är vårt”. Hon kan förmodligen inte arabiska och hon förstår förmodligen inte internationell politik – låt oss vara ärliga, sosseriet har haft svårt att attrahera brain power under de senaste 30 åren. Givetvis var en ursäkt på plats. Hassas läste inte budskapet på halsduken (hon kanske inte kan läsa det), hon valde bara att posera med den framför journalister. Fine. Så vad tycker hon om Hamas?

      Jo, hon är för en tvåstatslösning i Gaza, vilket innebär att hon vill avväpna terrororganisationen Hamas, och att hon vill samexistera med en marknadsliberal demokrati. Ursäkta, men jag tror det när jag ser det. Biståndspengar flödar aldrig från socialistiska länder till marknadsliberala länder. Biståndspengar flödar alltid från marknadsliberala länder till socialistiska länder. Och socialism är vad jag anklagar Moska Hassas för.

    8. Man kan räkna på hitan och ditan

      Redan 2017 drev Feministiskt Initiativ (F!) det hedervärda initiativet att jag inte ska behöva ha längre arbetsdagar än 6 timmar. På den tiden var SR illojala mot den populära åsikten, och räknade på saken. Det skulle aldrig hända idag, men på den tiden blev faktiskt F! ifrågasatt för att matematiken inte gick ihop. Partiledaren Gudrun Schyman konstaterade att ”man kan räkna på hitan och ditan”, vilket underförstått deklarerar att kunskap om den ekonomiska verkligheten är högerextremism. Och hitan och ditan är verkligen något man kan räkna på! Men år 2025 har förslaget lämnat extremvänstern och etablerat sig i den svenska socialdemokratin. Pensionsåldern måste höjas, för även om man faktiskt kan räkna på hitan och ditan så måste pengarna komma in.

      Min faster har jobbat som frisör i hela sitt liv. Jag frågade henne hur hon skulle kunna jobba mindre med bibehållen lön, men jag fick inget vettigt svar. Man kan räkna på hitan och ditan, men det imponerar tydligen inte på arbetarna.