Diskussionen om vad som finns och vad som inte finns har varit närvarande länge inom filosofin (finns Gud, finns utomjordingar, finns Illuminati?) men frågan har nu flyttats till den vanliga samhällsdebatten. Dagens politiska diskussioner har successivt blivit mer och mer verklighetsfrånvända och mer och mer metafysiska. Inte minst har vi fått höra vad som inte finns. Artificiell intelligens (AI), modulära kärnkraftverk (SMR) och analfabetism.
AI har funnits på teoretiskt plan sedan 1950-talet, och min första bok om AI skrevs 1984 med undertexten ”Make your micro think”, där ”micro” betyder mikrodator. De som påpekar att t.ex. språkmodeller inte är AI anser att intelligens inte är intelligens om den inte är mänsklig. Mänsklig intelligens kan inte återskapas, för den är för komplicerad, men AI är inte nödvändigtvis mänsklig intelligens, utan konstgjord intelligens. Konstgjord intelligens är inte nytt, det råkar bara ha blivit så pass bra att den som hungrar efter artificiell mänsklig intelligens har fått en chans att bli besviken. Det filmen Blade Runner presenterade som en avlägsen framtid är idag småpotatis, åtminstone för den som tolkar artificiell intelligens som en emulering av mänsklig intelligens. Målstolparna flyttades först när AI blev riktigt avancerad och tillgänglig för allmänheten. Innan de moderna språkmodellerna fanns, var alla överens om att AI finns.
Socialdemokraternas Fredrik Olovsson är den starkaste förespråkaren av hypotesen att SMR inte existerar, trots att dessa har varit i praktiskt bruk i 70 år. Den första atomubåten är USS Nautilus (1954).
I Sverige finns 800.000 analfabeter. Att vara analfabet innebär att man inte läser tillräckligt bra för att klara av sin vardag. Gemene man lyckas dock trolla bort problemet genom att definiera en analfabet som någon som inte förstår bokstäver över huvud taget. Återigen väger åsikter tyngre än fakta!
Sen har vi fått höra om saker som finns, igen från Märta Stenevi: Vindkraftverk med lagring. Inför valet 2022 slängde MP:s språkrör socialismen överbord, och förkunnade att marknaden ska styra energipolitiken. Och det marknaden vill ha är enligt Stenevi just vindkraft med lagring. Tre gånger i sitt anförande bifogade hon tillägget ”det här är teknik som finns”. Om nu varken AI, SMR eller analfabetism finns, borde vi idag snubbla över vindkraftverk som ger el när det inte blåser så snart vi vänder oss om, och inte använda AI på jobbet. Men är det verkligen så?












